SV: Idag dricker vi
Förra söndagen var jag på en schysst italienare. Här kan man konstatera att galten och däcket inte alls är överens. Galten ger 17 solida punkter vilket är precis under Tantris och Königshof. Däcket ger inte ens rising start men nämner bygget i boken. Jag skulle säga att de nog ligger mitt emellan. Dock har de en hygglig vinlista och från den plockade jag tre halvbaljor.
Först ut var en Löwengang Chardonnay 2004. Som jag nämnde i någon annan tråd var det en lömsk korkdefekt, inte alls så där övertydlig som den brukar vara. När jag fick in flaska två så var det dock inga tvivel om att första flaskan hade varit kass.
Renrasig och elegant chardonnay slår emot näsa och gom. Tog inte emot alls att tömma den buteljen.
När så de två inledande rätterna med fisk och skaldjur var i tryggt förvar i lilla magen så var det dags för de röda.
Sassicaia 98 mot Tignanello 04. Druvmixen består av 85% Cab och 15% C. Franc i S och i T hittar man 80% Sangiovese, 15% Cab och 5% C.Franc. Jag finner att båda har samma grundstruktur i doften, med S (naturligtvis) begåvad med mer mogna toner. Båda två har tydliga drag av Bordeauxblend i näsan och i munnen. Den yngre T har något lite vildare över sig, ungefär som en tonåring som inte har full kontroll på alla lemmar. S är välslipad och läcker och trots mängden Sangiovese hittar jag inte den för mig typiska körsbärssmaken, och inte heller bitterhet i eftersmaken.
T passar bäst till ena rätten medan S sitter snyggt till den andra.
Jag tycker att priserna dessutom är trevlig läsning: 34,50 för L, 62,00 för T och 112,50 för S. I synnerhet det sista vinet får nog ha en liten fyndstämpel då WS slänger dit goda 95 pinnar i betyg och jag ämnar inte lämna någon protest mot den bedömningen.
På det hela taget en trevlig afton.
Jag måste också nämna vad som måste ha varit en naturens nyck med det genetiska materialet. Precis bredvid mitt bord satt ett par; de satt där när jag kom och de satt kvar när jag gick tre timmar senare. Snubben snackade oavbrutet och det lustiga var att han hela tiden växlade mellan amerikansk engelska och finska(!). Min teori är att de finska myndigheterna inte lagt fingrarna emellan, som veklingarna på svenska soc, utan i samma ögonblick som det upptäcktes att snubben inte hade några finska gener i botten, och lärt sig att endast tala när det är påkallat, så drogs medborgarskapet omedelbart in och han sattes på första flyg ut ur landet.
Jag måste säga att bruden uppvisade ett fantastiskt tålamod. Jag själv söp ner mig i mina egna tankar...
