SV: Idag dricker vi
Elvis skrev:
Skön champagnekväll igår:
André Clouet 1995
Gosset Celebris 1990
Laurent-Perrier Rosé
Krug Rosé
Gosset 1999
Cristal 1999
André Clouet var defekt på något sätt, lätt grumlig och otrevlig på näsan.
Krug Rosé var från 90-talet (två etiketter tillbaka i tiden) och var helt gudomlig. Mycket exotisk frukt, dvärgbanan, kokos, papaya, bara färgen avslöjade att det var en rosé. Ung och väldigt fräsch. Med luft och värme kom de typiska Krugtonerna fram på näsan. Ett häftigt vin.
Som sagt , bra champagnekväll. Vi startade lite lätt hemma hos Elvis med foie gras köpt enligt NPUs förslag
här tillsammans med lite smörstekt surdegsbröd.
André Clouet var som Elvis skrev defekt, korken kom ut lite väl lätt och vinet var odrickbart.
1990 Gosset Celebris Passade väldigt bra till foie gras, dock som med en hel del 90or så balanseras inte syran upp av mellansegmentet. Trevlig frisk doft , initialt med lite oxidationstoner som snabbt försvann. Lite mineraler, någon antydan till smörkola. Bra syra men balansen fanns inte rikigt där. Hade nog gått som en toppflaska på västkusten men här i huvudstaden så nåt den inte riktigt upp till den standard vi är vana vid ;D
Efter en liten rundvandring på stadens ställen, Sturehof , PA & CO samt Primewinebar så ställde vi kosan mot Eriks vinbar istället.
Ett glas
2007 Cornas A Clape inledde, tyckte den var ett ok vin, inte alls för komplex, kanske lite syltig , sörfruktigt men funkade bra till maten. Elvis dissade den och tog en
2005 Chateau Ponet-Canet istället. Den har jag druckit tidigare så kan hålla med honom att det är ett betydligt bätre vin, stram bordeaux , tanniner som börjar mjukna lite och bra eftersmak.
Som uppvärning inför Krugen så smakade vi lite på
Laurent-Perrier Cuvée rosé Fruktig doft med allt för söt smak , först tyckte jag den var ok men efter ett tag så kom lite artificiella smaker. Inget jag rekommenderar och tror att Elvis har samma synpunkt
Vad gäller den
Krug Rosé vi drack, kärlek på hög nivå. Vi roade oss med att skicka postiva SMS till våra vänner som inte var på baren och missade möjligheten att prova denna storhet, man vill ju gärna dela med sig av glädje 8)
Avslutningsvis så drack vi en
1999 Cristal Väldigt trevlig rundad doft, initalt frisk i smaken och sockret känns inte alltför mycket, doch med lite luft så blir det hela lite sötklistrigt. Man tappar lite skärpan då sockret lägger sig som ett lager i munnen. Det här ar absolut en bra champagne men man ska nog hålla sig till ett glas. Kan nog utvecklas en hel del och ska bli kul att se vad som händer om 10 år eller så men idag var både denna och
1999 Gosset bra exempel på att årgång 99 inte producerat så stora viner. Gosseten började väldigt konstigt i glaset, nästan lite oren, kvalmig doft, vinet saknade stunsen , ganska låg syra och lite obalans. Dock blev den bättre med mer luft och fick tillbaka lite av strukturen. Har ni denna i källaren så sälj eller låt ligga ett antal år och hoppas på en förändring
Dagen innan drack jag som sagt två olika tempranillo.
2007 Malleolus Emilio Moro från Ribera del Duero. Lite jordig, bärig doft, ganska tanninrik och fungerar bra till griskinden som jag tar som förrätt. Vinet är inte allt för komplex men det är väl själva tanken här, gifter sig med maten och behöver inte lagras för att vara drickbart. Till huvudrätten, ”The full monty” som var i princip en engelsk frukost med blodpudding, rostat bröd, lågtempererat ägg (63 grader), korv, bacon och vita bönor blev det en Rioja (tillhör en generation som får rysningar av namnet Rioja så alltid lite skeptisk)och blir glatt överraskad
2006 Artadi Pagos Viejos har mycket av det jag gillar hos röda viner, läder. Lakrits, röda vinbär. Kraftigt vin med lång eftersmak, tanniner som biter ifrån. Kan nog ligga ett 10 tal år till. Gillade jag mycket
Förra helgen blev det också en hel del trevligt men jag har av finewines.se officiella talesmän blivit ombedd att minska mitt skrivande om vad jag provat. Tydligen har vissa geografiskt handikappade riktat klagomål mot den orättvisa fördelningen och vill begränsa mitt skrivande. Vad man inte vet mår man heller inte dåligt av som det heter :