Kommentarer till krönikor [i olika medier]

[Vino fino]

Jag ifrågasatte inte, var mest nyfiken på hur och var man kan hitta fakta

Jag antydde inte heller att du ifrågasatte , ville bara förklara tankegången lite mer utförligt. Det var en högst relevant fråga som du ställde.
På våran förförra BYOB var det väl @Innertällmo Bryggeri (eller var det du?) som precis hade besökt en italiensk producent som hävdade just att man på naturlig väg fick fram ett sötare vin för den svenska marknaden för en viss produkt, ett visst bulkvin.
Jag har väldigt svårt att tro på detta givet volymerna och de relativa kostnaderna för att specialanpassa ett bulkvin med små marginaler, alltså att göra en separat jäsning bara för den svenska marknaden. Däremot är jag övertygad om att de svenska boxblandarna--- importörerna--- slänger i ett par extra sockerslevar när containerslasket väl har lossats i svensk hamn. Allt i enlighet med Kungsträdgårdens lanseringsplaner.

+

=

 

[Larseman]

På våran förförra BYOB var det väl @Innertällmo Bryggeri (eller var det du?) som precis hade besökt en italiensk producent som hävdade just att man på naturlig väg fick fram ett sötare vin för den svenska marknaden för en viss produkt, ett visst bulkvin.

Om du tänker på Borgogno Langhe Rosso så hade jag en diskussion med provarna på Allt om Mat (gubevars) som hade noterat att den var onödigt söt. @Innertällmo Bryggeri hade sedan besökt Borgogno och frågat: http://www.finewines.se/threads/ida...gar-och-diskussioner.2030/page-380#post-91443
Med tanke på att det är DOC Langhe så skulle Borgogno ta en väldigt stor risk om man artificiellt sötade upp vinet i strid med regelverket så just i det fallet så tror jag faktiskt inte att det är något tillsatt, men vem vet

 

[Vino fino]

Med tanke på att det är DOC Langhe så skulle Borgogno ta en väldigt stor risk om man artificiellt sötade upp vinet i strid med regelverket så just i det fallet så tror jag faktiskt inte att det är något tillsatt, men vem vet

Jag tror inte heller att Borgogno aktivt sötar vinet (även om jag har besökt tillräckligt många italienska vinproducenter för att veta att DOC-regler liksom andra myndighetsförordningar tas som rekommendationer). Däremot känns hela upplägget fel, inklusive flaskan som saknar sigill, lämpligt "lättvikt" enligt lanseringsplanen, utmärkt skäl för att paketera om, och den avvikande etiketten, och det faktum att det inte finns att köpa utanför Sverige. För att inte tala om översvallande fyndstämplar från Svedalas skribenter. Skulle gärna vilja veta var vinet tappats. Motsvarigheten till mis-en-bouteille-reglerna. "Selected by Borgogno"...öööhh. Färdigblandat i Simrishamn eller Barolo?

 

[Emanuel]

Någon som har lust att skicka ett mail till nordic sea och fråga om de tillsätter socker?
Är väldigt nyfiken på vad deras kundtjänst har för svar på saken...

 

[vintomas]

Någon som har lust att skicka ett mail till nordic sea och fråga om de tillsätter socker?
Är väldigt nyfiken på vad deras kundtjänst har för svar på saken...

Är det verkligen socker i meningen rörsocker/"strösocker" som tillsätts? Är det inte troligare att de tillsätter koncentrerad druvmust (s.k. RCGM) till det färdiga vinet och hävdar att vinet fått restsötman för att de använder så koncentrerade druvor och så låga skördeuttag till sina bulkviner. Det går att upptäcka skillnaden mellan egentlig restsötma "kvar efter jäsning" och i efterhand tillsatt druvmust genom att mäta balansen glukos/fruktos, men totalmåttet "restsötma" innehåller ju inte information om val av metod.

 

[ChristianB]

Är det verkligen socker i meningen rörsocker/"strösocker" som tillsätts? Är det inte troligare att de tillsätter koncentrerad druvmust (s.k. RCGM) till det färdiga vinet och hävdar att vinet fått restsötman för att de använder så koncentrerade druvor och så låga skördeuttag till sina bulkviner. Det går att upptäcka skillnaden mellan egentlig restsötma "kvar efter jäsning" och i efterhand tillsatt druvmust genom att mäta balansen glukos/fruktos, men totalmåttet "restsötma" innehåller ju inte information om val av metod.

Jag kan minnas fel men det är väl inte ens tillåtet att använda strösocker EFTER att vinet är klart? Visst, vid chaptalisering kan man väl peta i något slags socker av halvt okänt slag, men efter jäsningen tror jag nog att det måste vara RCGM eller motsvarande i druvmustform. Ursprungsråvaran måste vara druva, så att säga...

 

[Vino fino]

Är det verkligen socker i meningen rörsocker/"strösocker" som tillsätts? Är det inte troligare att de tillsätter koncentrerad druvmust (s.k. RCGM) till det färdiga vinet och hävdar att vinet fått restsötman för att de använder så koncentrerade druvor och så låga skördeuttag till sina bulkviner. Det går att upptäcka skillnaden mellan egentlig restsötma "kvar efter jäsning" och i efterhand tillsatt druvmust genom att mäta balansen glukos/fruktos, men totalmåttet "restsötma" innehåller ju inte information om val av metod.

Även om det är en i sak viktig distinktion, bra inlägg, kan jag tycka att den är akademisk, i den måten att slutkonsumenten alltid måste gissa/spekulera till skillnad från andra livsmedel där innehållsdeklaration är obligatorisk. Restsötman kan bero på "riktig" restsötma från avbruten jäsning, eller tillsatt socker (oavsett betor eller rör eller HFCS), eller tillsatt ojäst druvmust, eller varför inte MCR som i fallet Champagne. Bevisbördan ligger alltid på konsumenten.

Det viktiga--- för mig--- är att veta om eländet i mitt glas är en produkt av druvsaft som skördats på ett visst ställe eller om det tillsatts externa faktorer som påverkar smak, utseende, doft. Ungefär som att man vill veta om köttstycket i stekpannan kommer från en obehandlad muskel från ett visst djur eller om det limmats ihop av olika delar med trombin eller om det "berikats" med en injicerad salt/sockerlösning.
(Jag är lika allergisk mot sockrade boxar som jag är mot chaptaliserad svindyr Bdx/Bgne eller mega purple i svindyr Napa eller MCR från Marocko i svindyr Champagne och det vore underbart om alla vinkonsumenter opponerade sig mot detta oskick).

 

[vintomas]

Jag kan minnas fel men det är väl inte ens tillåtet att använda strösocker EFTER att vinet är klart? Visst, vid chaptalisering kan man väl peta i något slags socker av halvt okänt slag, men efter jäsningen tror jag nog att det måste vara RCGM eller motsvarande i druvmustform. Ursprungsråvaran måste vara druva, så att säga...

Så tror jag också att det är, talar vi om "färdiga" viner är det är enbart tillåtet att tillsätta rörsocker i dosagen till mousserande viner. (Chaptalisering i syfte att öka alkoholhalten under jäsning resulterar inte i att sockret finns kvar i den färdiga produkten.) Jag är dock lite osäker om detta verkligen gäller i hela världen, och även för europeiska viner utan skyddade geografisk ursprungsbeteckningar, d.v.s. Vin de France (f.d. Vin de table) och motsvarande. Sedan har vi ju frågan om alla verkligen följer reglerna...

 

[vintomas]

Jag är lika allergisk mot... MCR från Marocko i svindyr Champagne och det vore underbart om alla vinkonsumenter opponerade sig mot detta oskick.

Jag förstår inte riktigt på vilket sätt som rörsocker (sackaros) från sockerbetor eller sockerrör är bättre i dosage än rektifierad koncentrerad druvmust* (= huvudsakligen glukos och fruktos, utan särskilt mycket aromämnen eftersom den är "kokt") från något ställe där man odlar ät- och russindruvor? Är invändningen att du bara kan tänka dig zero dosage-skumpor (åtminstone om de är svindyra) eller att RCGM skulle vara sämre? Själv tycker jag att Extra Brut-nivån, d.v.s. en aning dosage om några gram per liter, ofta är att föredra framför Zero Dosage/Brut Nature även när det gäller bra champagner.

Det är vanligare att stöta på synpunkten att RCGM är mer "äkta" eftersom man då använder de sockerarter som ingår i druvmust.

* på engelska rectified concentrated grape must, RCGM, och på franska moût concentré rectifié, MCR, för den som undrar varför @Vino fino och jag använder olika bokstäver.

 

[magnum]

Jag förstår inte riktigt på vilket sätt som rörsocker (sackaros) från sockerbetor eller sockerrör är bättre i dosage än rektifierad koncentrerad druvmust* (= huvudsakligen glukos och fruktos, utan särskilt mycket aromämnen eftersom den är "kokt") från något ställe där man odlar ät- och russindruvor? Är invändningen att du bara kan tänka dig zero dosage-skumpor (åtminstone om de är svindyra) eller att RCGM skulle vara sämre? Själv tycker jag att Extra Brut-nivån, d.v.s. en aning dosage om några gram per liter, ofta är att föredra framför Zero Dosage/Brut Nature även när det gäller bra champagner.

Det är vanligare att stöta på synpunkten att RCGM är mer "äkta" eftersom man då använder de sockerarter som ingår i druvmust.

* på engelska rectified concentrated grape must, RCGM, och på franska moût concentré rectifié, MCR, för den som undrar varför @Vino fino och jag använder olika bokstäver.

För mig är MCR att föredra som dosage. Brut Zero/Brut Nature får innehålla 3 gram dosage per liter.

 

[Vino fino]

Jag förstår inte riktigt på vilket sätt som rörsocker (sackaros) från sockerbetor eller sockerrör är bättre i dosage än rektifierad koncentrerad druvmust* (= huvudsakligen glukos och fruktos, utan särskilt mycket aromämnen eftersom den är "kokt") från något ställe där man odlar ät- och russindruvor? Är invändningen att du bara kan tänka dig zero dosage-skumpor (åtminstone om de är svindyra) eller att RCGM skulle vara sämre? Själv tycker jag att Extra Brut-nivån, d.v.s. en aning dosage om några gram per liter, ofta är att föredra framför Zero Dosage/Brut Nature även när det gäller bra champagner.

Jag var mer inne på att jag tycker att om EU:s omhuldade AOC-system tillsammans med vinmakarnas skryt om "500 år av terroir" osv gäller så ska alla ingredienser tas från samma AOC och inte innehålla någon extern tillsats förutom svavel. Alla undantag borde deklareras på etiketten. Champagne görs traditionellt med en skvätt dosage, vem kan invända mot det, men om man betalar en premium för AOC Champagne (vilket man gör) tycker jag att MCR'en ska komma från druvor odlade i Champagne eller annars specificeras. Självklart inget problem med socker heller, så länge som det deklareras.
(Är själv för dåligt tränad för att kunna känna skillnad mellan de två varianterna, men det beror huvudsakligen på att Champagneproducenter är så förbannat hysch-pysch i sin strävan att upprätthålla myten. Hade det stått på etiketten hade jag kanske lärt mig vid det här laget).

På samma vis ska druvspriten i Port komma från Douro, den i Sherry från Jerez, osv, om man ska få använda DOC/DO utan någon ytterligare kvalifikation. Och viner som har chaptaliserats eller syrats bör ange detta på etiketten. Jag tycker också att vi ska fortsätta med tekniska handelshinder mot USA för viner som innehåller Mega Purple.

Konsumenterna är vuxna nog att kunna fatta faktabaserade beslut... så länge som producenterna är transparenta.

 

[vintomas]

Jag var mer inne på att jag tycker att om EU:s omhuldade AOC-system tillsammans med vinmakarnas skryt om "500 år av terroir" osv gäller så ska alla ingredienser tas från samma AOC och inte innehålla någon extern tillsats förutom svavel. Alla undantag borde deklareras på etiketten. Champagne görs traditionellt med en skvätt dosage, vem kan invända mot det, men om man betalar en premium för AOC Champagne (vilket man gör) tycker jag att MCR'en ska komma från druvor odlade i Champagne eller annars specificeras. Självklart inget problem med socker heller, så länge som det deklareras.

Hm, jag har faktiskt aldrig hört om någon som gör så, inte ens någon udda småodlare. Orsaken är säkert i första hand ekonomisk, eftersom druvor från Champagne är värda mycket pengar och "standardiserad" druvmust görs på betydligt billigare druvor. Gissningsvis bidrar det också att man bara undantagsvis skördar druvor i Champagne med mer än ca 10% potentiell alkohol. Ju sötare druvor, desto lättare att göra koncentrerad druvmust. Syrahalt och aromer spelar nog mindre roll för det ändamålet, så det är inget problem att använda druvor som skulle ge jolmiga och ointressanta men lätt spritiga viner.

(Är själv för dåligt tränad för att kunna känna skillnad mellan de två varianterna, men det beror huvudsakligen på att Champagneproducenter är så förbannat hysch-pysch i sin strävan att upprätthålla myten. Hade det stått på etiketten hade jag kanske lärt mig vid det här laget).

Det kan vara värt att påminna om att det som tillsätts efter degorgeringen, liqueur d'expédition, består av en blandning av basvin och så socker eller koncentrerad druvmust. I forna tider kunde det finnas cognac och liknande i "likören", men det är inte tillåtet idag. Däremot förekommer det att denna blandning lagras på ekfat eller ges en hyggligt lång lagring, allt för att bidra med vissa aromer. Med det vill jag säga att det inte bara är sockerkällan som skiljer olika hus liqueur d'expédition åt, så frågan är hur lätt det är att skilja dem åt när vi pratar om låg dosage. På sötare champagnestilar, som Demi-Sec, borde det kanske gå lite lättare att skilja dem åt. Fruktosen har ju en lite sötare och "tyngre" smak än sackaros.

På samma vis ska druvspriten i Port komma från Douro, den i Sherry från Jerez, osv, om man ska få använda DOC/DO utan någon ytterligare kvalifikation.

Här (åtminstone i Douro) har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll efter EU-inträdet. Förr var producenterna hänvisade till druvsprit som portugisiska staten försåg dem med. (Druvorna till den kan nog däremot ha kommit från andra portugisiska vinregioner.) Och den förändringen har varit mycket bra för kvaliteten på portvinet! Den statliga portugisiska spriten var av låg kvalitet och mycket rå i karaktären. Idag kan husen välja den bästa druvsprit de kan få tag på, och jag har för mig att en del kvalitetshus köper (syd?)fransk sprit. Tydligen finns det en del bra producenter där. Förbättrad spritkvalitet är en bidragande faktor till att Vintage Port är mer lättdrucken som ung. Statliga monopol är som bekant inget att ha.

Och viner som har chaptaliserats eller syrats bör ange detta på etiketten.

Skulle jag inte ha något emot. Fast jag betvivlar att ens 1% av vinkonsumenterna vet vad det betyder eller vad de ska göra med informationen om den skrivs med samma textstorlek som "innehåller sulfiter".

 

[Jos]

Hm, jag har faktiskt aldrig hört om någon som gör så, inte ens någon udda småodlare. Orsaken är säkert i första hand ekonomisk, eftersom druvor från Champagne är värda mycket pengar och "standardiserad" druvmust görs på betydligt billigare druvor. Gissningsvis bidrar det också att man bara undantagsvis skördar druvor i Champagne med mer än ca 10% potentiell alkohol. Ju sötare druvor, desto lättare att göra koncentrerad druvmust. Syrahalt och aromer spelar nog mindre roll för det ändamålet, så det är inget problem att använda druvor som skulle ge jolmiga och ointressanta men lätt spritiga viner.

Hur menar du/ni nu? Standard i Champagne är ju att använda en dosage på reservviner och rörsocker till NV men blanda samma vin/must med rörsocker som dosage till årgång.

 

[vintomas]

Hur menar du/ni nu? Standard i Champagne är ju att använda en dosage på reservviner och rörsocker till NV men blanda samma vin/must med rörsocker som dosage till årgång.

Din kommentar verkar inte riktigt ha något att göra med det stycke du kommenterar på? Jag håller däremot i stort sett med om vad du påstår så när som "must"-delen.

 

[Jos]

Din kommentar verkar inte riktigt ha något att göra med det stycke du kommenterar på? Jag håller däremot i stort sett med om vad du påstår så när som "must"-delen.

Jo jag läste det som att du skriver att du inte hört någon som gör så men då så, då var det inte så.

 

[Patrik Sellin]

Jag tror inte heller att Borgogno aktivt sötar vinet (även om jag har besökt tillräckligt många italienska vinproducenter för att veta att DOC-regler liksom andra myndighetsförordningar tas som rekommendationer). Däremot känns hela upplägget fel, inklusive flaskan som saknar sigill, lämpligt "lättvikt" enligt lanseringsplanen, utmärkt skäl för att paketera om, och den avvikande etiketten, och det faktum att det inte finns att köpa utanför Sverige. För att inte tala om översvallande fyndstämplar från Svedalas skribenter. Skulle gärna vilja veta var vinet tappats. Motsvarigheten till mis-en-bouteille-reglerna. "Selected by Borgogno"...öööhh. Färdigblandat i Simrishamn eller Barolo?

Den finns i alla fall på plats. Och vinmakaren sa att den var väldigt populär på personalfesterna. De enda som får dricka den utom systemets kunder är de som jobbar på Borgogno.

 

[magnum]

Hur menar du/ni nu? Standard i Champagne är ju att använda en dosage på reservviner och rörsocker till NV men blanda samma vin/must med rörsocker som dosage till årgång.

Min gissning är att de flesta flaskor som produceras görs med MCR.

 

[vininfo.nu]

Världens viner, nr 2, 2016, innehåller en artikel skriven av Johan Franco Cereceda, "Världens dyraste rosévin" som handlar om Chateau d'Esclans som nästintill fick mig att sätta morgonkaffet i halsen när jag åkte med morgontåget till Stockholm. Jag kände så igen artikeln, innehållet, omfattningen, kopplingen, till Alexis Lichine, Lars Torstensson, Jancis Robinsons lovordning och inte minst texten om Swedish Match pensionskassa. Texten är delvis en omarbetning, delvis ett plagiat, visst med utfyllnad (men ändå?) av en artikel som jag skrev om egendomen på min blogg i februari 2014. Listigt, Lustigt och just olustigt... När jag googlar runt så finns det två artiklar som har de nämnda kopplingarna i samma artikel, min från 2014 och Cerecedas från 2016. Tillfälligheter och slumpen? Nja, tror inte det...

 

[Vino fino]

Världens viner, nr 2, 2016, innehåller en artikel skriven av Johan Franco Cereceda, "Världens dyraste rosévin" som handlar om Chateau d'Esclans som nästintill fick mig att sätta morgonkaffet i halsen när jag åkte med morgontåget till Stockholm. Jag kände så igen artikeln, innehållet, omfattningen, kopplingen, till Alexis Lichine, Lars Torstensson, Jancis Robinsons lovordning och inte minst texten om Swedish Match pensionskassa. Texten är delvis en omarbetning, delvis ett plagiat, visst med utfyllnad (men ändå?) av en artikel som jag skrev om egendomen på min blogg i februari 2014. Listigt, Lustigt och just olustigt... När jag googlar runt så finns det två artiklar som har de nämnda kopplingarna i samma artikel, min från 2014 och Cerecedas från 2016. Tillfälligheter och slumpen? Nja, tror inte det...

Dags att lyfta luren till Vinge eller Lindahls?

Tyvärr blir plagiat och halvplagiat allt vanligare, inte minst rapporteras detta från den akademiska världen, men man ser det också på jobbet och privat. Själv är jag extremt allergisk mot dessa snåla torpare som inte har några egna idéer utan måste stjäla andras utan hänvisning. Lånta fjädrar. Det är väluppfostrat, bildat och tecken på god karaktär att hänvisa till källan. Ingen har något emot att bli citerad, tvärtom, det är smickrande. De flesta misshagas däremot av små människor som lånar fjädrar utan lov.

 

[vininfo.nu]

Vad har hänt sedan sedan:

Världens viner, nr 2, 2016, innehåller en artikel skriven av Johan Franco Cereceda, "Världens dyraste rosévin" som handlar om Chateau d'Esclans som nästintill fick mig att sätta morgonkaffet i halsen när jag åkte med morgontåget till Stockholm. Jag kände så igen artikeln, innehållet, omfattningen, kopplingen, till Alexis Lichine, Lars Torstensson, Jancis Robinsons lovordning och inte minst texten om Swedish Match pensionskassa. Texten är delvis en omarbetning, delvis ett plagiat, visst med utfyllnad (men ändå?) av en artikel som jag skrev om egendomen på min blogg i februari 2014. Listigt, Lustigt och just olustigt... När jag googlar runt så finns det två artiklar som har de nämnda kopplingarna i samma artikel, min från 2014 och Cerecedas från 2016. Tillfälligheter och slumpen? Nja, tror inte det...

Dags att lyfta luren till Vinge eller Lindahls? Tyvärr blir plagiat och halvplagiat allt vanligare, inte minst rapporteras detta från den akademiska världen, men man ser det också på jobbet och privat. Själv är jag extremt allergisk mot dessa snåla torpare som inte har några egna idéer utan måste stjäla andras utan hänvisning. Lånta fjädrar. Det är väluppfostrat, bildat och tecken på god karaktär att hänvisa till källan. Ingen har något emot att bli citerad, tvärtom, det är smickrande. De flesta misshagas däremot av små människor som lånar fjädrar utan lov.

Jag har gjort en polisanmälan som troligtvis hamnar i ett perifert arkiv någonstans. Men dessutom har Urkund kört en analys på texterna som dom bedömmer som är alltför lika varandra för att vara unika. De bedömer att delar av textmassan är textplagierad, dvs textlikheten (som mest 91%) är uppenbar men har även synpunkter på hela artiklarna som "handläggaren" jag pratade med bedömde som skolexempel på plagiering och hur man med omskrivningar, utsmyckningar och små ändringar försöker göra en text till sin egen. Har även lämnat in Urkunds rapport i efterhand som en bilaga till min anmälan.

Slutet gott... om inget oförutsett inträffar...

- - - - -
Ps! Har även lärt mig att själv bli mer noga med att just referera och citera. Vi har nog alla förbättringspotential, inte bara Världens Viner...