Mölstad nämner också en champagne:
Alice Bardot hade gått mig förbi, men snabbt googlande ger i princip bara svenska träffar, d.v.s. det torde vara ett varumärke skapat för (eller möjligen av) en svensk importör. T.ex. har alla som
skrivit på CellarTracker skrivit på svenska.
Detta bubbel finns självklart även det på SvD Vin & Mat. Suck.
Systembolaget anger producent: Iconic Wines och så gör även
Iconic Wines själva, trots att de beskriver sig som "Iconic Estate grundades 2015 och har sedan start producerat egna viner tillsammans med ett fåtal utvalda producenter världen över". Silar man bullshiten betyder det väl snarast att de är importör, men sätter egna varumärken på det de importerar?
Liten utvikning: Får man verkligen göra så, d.v.s. ange importören som producent av en champagne? På alla champagneflaskor måste det finnas en producentangivelse, och denna måste vara någon som har en producentkod i regionen, vilket så vitt jag förstår alltid innebär att man måste vara ett företag i regionen (inom
zone de production) som är registrerat hos CIVC. Är man
néogciant-distributeur, ND, får man köpa färdiga flaskor av andra. Det normala på byers own brand-marknaden (något som är mycket vanligare i bl.a. Storbritannien än i Sverige) verkar dock vara att den anlitade producenten i regionen sätter sin kod på flaskorna, oftast en
négociant-manipulant, NM, ett "champagnehus" eller
cooperatur-manipulant, CM, d.v.s. ett kooperativ. (Alternativt att det står MA,
marque d'acheteur, men att faktisk producent ändå anges.) Ibland är det olika producenter för sådana flaskor olika år, fast etiketten ser väldigt lik ut. Oftast gör man då sitt bästa för att dölja producentidentiteten genom att använda små bokstäver, skriva producentnamnet som en förkortning, och bara ange postnummer snarare än ortnamn. Men det krävs oftast bara en googling på postnumret för att identifiera faktisk producent, för det finns inte så många att välja på per ort.
Nåväl, på Cellartracker anges producent som Champagne CVCA (någon har väl läst etiketten) och googlar man på etiketter kan man ana ortnamnet
Ville-sur-Arce, som mycket riktigt ligger i Aube, som reklamen anger som Alice Bardots hem ("I en utav Champagnes mest södra dalar..."). Jag bjuder på en inbäddning av deras Youtube-klipp nedan:
Då är producenten given, CVCA betyder Coopérative/Cave Vinicole Chassenay d'Arce, ett stort kooperativ som numera föredrar att kalla sig
Champagne Chassenay d'Arce.
Det skumma är att Iconic Wines anger sammansättningen till 51% Pinot Meunier, 48% Pinot Noir, 1% Chardonnay. Det är verkligen ingen Aube/Côte des Bar-sammansättning, där det mest finns Pinot Noir och rätt lite Meunier! I Youtube-reklamen från 2016 anges dessutom Pinot Noir som enda druva. Chassenay d'Arce-kooperativet anger dessutom att deras medlemmar har 90% Pinot Noir, 9% Chardonnay och knappt 1% Pinot Blanc, och jag ser ingen Pinot Meunier i en enda av de champagner som säljs under deras eget namn. Endera har Iconic Wines bytt producent sedan CellarTracker-användarna och Google-fotograferna läste av etiketten, eller så köper de in Pinot Meunier från annat håll för att hålla ner kostnaden? Fördelen med Meunier (förutom att den är lättodlad och kan vara lite billigare att få tag på än de två mer ikoniska druvorna) är att den kan ge fruktigare och tillgängligare cuvéer. (Sedan finns det seriös Meunier som är mer jordig o.s.v., men den mesta Meunier är rätt pang-på.) I Aube/Côte des Bar, d.v.s. södra delen av Champagne, brukar man dock inte behöva ta till den druvan för att få lättillgängliga skumpor, utan även Pinot Noir fyller den rollen där.
Men det är klart, varför skulle Mölstad lägga en halvtimme på att reda ut detta, snarare än att skriva att många har undrat, och vem kan ligga bakom?
Eftersom jag aldrig provat Alice Bardot vill jag trots allt inte utesluta att det är en prisvärd skumpa för sina 199 pix, men visst går bullshit-detektorn igång.