Senaste nytt
Av:
Avancerad sökning…
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Kommentarer till krönikor [i olika medier]

Bearman

Bearman

a´lea iacta est iterum
Bearman skrev:
Eftersom man i stort sett bara hämtar ut viner från SB vore det skönt att kunna göra det på helgen.... Varför inte ha öppet till 19:00 både lördag och söndag... vore bäst för mig i varje fall.
Click to expand...

Det skulle vara ok om de stängde SB på vardagar om de hade öppet längre på helgen istället... har inget behov av spontanköp under vardagar, då jag har källare, men har svårt att få till hämtningarna under vardagar ... så generöra öppettider på helgen vore kanon för min del
 
Daniel A

Daniel A

Administratör
Det är alldeles för mycket modernt skrammel här. Det var bättre förr, harumpfh. Snubblade över "Medical Virtues of Wine" från 1786. Bifogar PDFen med artikeln i sin helhet.

Någon som vet vad Tokay de Espagña syftar på?

En av de bättre citaten:
medical_virtues_of_wine.PNG
 

Attachments

  • Medical Virtues of Wine, 1786.pdf
    577,9 KB · Visningar: 253
vintomas

vintomas

Numera lågaktiv bloggare
Daniel A skrev:
Det är alldeles för mycket modernt skrammel här. Det var bättre förr, harumpfh. Snubblade över "Medical Virtues of Wine" från 1786. Bifogar PDFen med artikeln i sin helhet.

Någon som vet vad Tokay de Espagña syftar på?

En av de bättre citaten:
Visa bifogad bild 18050
Click to expand...
Texten använder begreppet "generous wines" mycket frekvent. Även om jag inte känner igen detta som en engelsk fras idag, betyder detta förmodligen "förstärkta viner", precis som spanskans vino generoso. Det är ju en brittisk 1700-talsskrift, och då var det ju denna vintyp som bäst överlevde långväga import och redan populär hos britterna. Icke-generösa viner var väl då sådant som Claret (Bordeaux), får man gissa.

Så frågan är då vilken förstärkt vintyp som "Tokay de Espagna" är? Någon googleträff på exakt detta begrepp får jag inte. Om namnet är taget från en druvsort, så har namnet Tokay även i modern tid tillämpats på en rad olika druvsorter, inte bara Furmint, Harslevelü och Pinot Gris (Tokay d'Alsace). Druvsortsdatabasen VIVC anger att bl.a. Viura och Black Alicante har Tokay som en av sina synonymer. Dessutom kan man nog inte utesluta att det var en handlarbeteckning på något spanskt starkvin som marknadsfördes som något Tokay-liknande. Just "de Espagna" är nämligen lite skumt, eftersom även ännu äldre skrifter ofta anger region för spanska viner, minns t.ex. "Alikant" i den här tråden (skrift från 1658) och "Sherris sack" hos Shakespeares Falstaff (som dök upp redan 1597).
I sammanfattning är jag ganska säker på att det var något sött spanskt starkvin, men mer än så är svårt att säga om man inte lyckats hitta en bättre källa.
 
thunberg

thunberg

Flaskfantast
Administratör
Senaste nyhetsbrevet från BKWine handlade om smakförändringar i vin och alkoholhalt. Oftast finner jag deras nyhetsbrev intressanta och bra skriva men denna gång tycker jag de spretar lite väl mycket. Det som börjar bra med hur klimat och kunskap bidrar så verkar de missa själva poängen med hur alkoholen påverkar smaken. Helt plötsligt i ett stycke mot slutet så argumenterar de plötsligt för att det är en så liten mängd när man dricker måttligt så sett till det hela så de extra procenten knappast gör någon skada. Vad har det med smak att göra?

Det kan vara så att jag misstolkar informationen och gör det krångligare än det behöver vara, det kanske finns en röd tråd som jag missat. Vad anser ni andra?
Taget från:
BKWine Brief nummer 194, oktober 2019
Ska vi sörja att smaken på vinerna förändras?

Att de viner vi är vana vid att dricka så småningom kommer att förändras är förmodligen oundvikligt i klimatförändringens spår. Vissa regioner måste kanske byta druvsort, värmen kanske gör att syran sjunker osv. Detta är framför allt ett problem för vinodlaren som får dras med mer oberäkneligt väder.

Men för oss som ska dricka vinet då? Är det ett problem för oss att smaken förändras?

Knappast. Även om det ibland framställs så i media.

För har inte vinets smak utvecklats och förändrats ända sedan första dagen människan började göra vin?

Hur smakade vinerna innan vinlusen slog till andra hälften av 1800-talet? Det vet ingen idag. Även om vissa (inga namn men jag tänker framför allt på en viss vinodlare i Graves) tror sig veta och menar att de har hittat den ursprungliga Bordeaux-smaken genom att ha oympade vinstockar.

Letar man efter en ursprunglig smak, hur långt tillbaka måste man gå då? Hur länge har de viner vi är vana vid smakat just så här?

De som började dricka vin på 1970/1980-talen vet att det har skett en oerhörd utveckling av kvalitet och utbud. Och därmed också av smak och karaktär. Vi dricker ju helt andra viner idag än då. Även de viner som kommer från samma distrikt som vi drack då, smakar idag ganska annorlunda.

Faktum är att vinkonsumenter lätt tar åt sig och accepterar nya smaker. Tänk bara på när Nya Världen gjorde sitt intåg på allvar på 1990-talet. Folk vande sig snabbt vid (och gillade) de kraftigare, fylligare och alkoholstarkare varmklimatsvinerna.

Alkoholhalten påverkar smaken och strukturen. Att den är högre idag har säkert en del med planetens uppvärmning att göra. Men det har nog mer med bättre teknik i vingården och i vinkällaren att göra och med det faktum att vi dricker mer sydliga viner idag. Inte bara viner från Nya Världen utan också från södra Italien och södra Frankrike, viner som inte nådde ut på export förr.

I det stora hela tycker de flesta konsumenter om alkoholhalt och fylliga viner. Annars hade det nog inte blivit denna explosion av appassimento-viner. Kraftfulla viner vinner i stort sett alltid över lätta och eleganta i provningar.

Men den diskuteras nu igen, alkoholhalten. Den är för hög enligt vissa. Det drar faktiskt en lågalkohol-vind över världen just nu.

Men tänk efter, gör det egentligen någon nämnvärd skillnad, 12,5 % eller 14,5 %? Lägre än 12,5 är ovanligt. 14,5 % är något vi ofta hör folk oja sig över. ”Man får i sig för mycket alkohol.” Men skillnaden i alkoholkonsumtion är minimal. Om du delar en flaska 12.5 % vin på två, dvs dricker 37,5 cl, så är skillnaden bara en liten extra skvätt vin, 6 cl, så har du kommit upp i samma alkoholkonsumtion som för ett vin på 14,5 %. Så det lägre alkoholinnehållet ”kompenseras” snabbt genom att man tar en extra klunk av det lite lättare vinet.

Men när det nu faktiskt finns ett reellt intresse från konsumenthåll för viner med lägre alkoholhalt, och forskarna slår knut på sig själva för att hitta de bästa lösningarna att sänka alkoholhalten, så är det väl ändå bisarrt att det i hela Europa är tillåtet med chaptalisering alternativt berikning av musten? Jodå, i hela Europa, inte bara norra delen, även om det finns vissa lokala restriktioner. Och chaptalisering, eller ”berikning” som det också kallas, har inte någon annan funktion än att höja alkoholhalten.
Click to expand...
 
J

Johan L

Medlem
thunberg skrev:
Senaste nyhetsbrevet från BKWine handlade om smakförändringar i vin och alkoholhalt. Oftast finner jag deras nyhetsbrev intressanta och bra skriva men denna gång tycker jag de spretar lite väl mycket. Det som börjar bra med hur klimat och kunskap bidrar så verkar de missa själva poängen med hur alkoholen påverkar smaken. Helt plötsligt i ett stycke mot slutet så argumenterar de plötsligt för att det är en så liten mängd när man dricker måttligt så sett till det hela så de extra procenten knappast gör någon skada. Vad har det med smak att göra?

Det kan vara så att jag misstolkar informationen och gör det krångligare än det behöver vara, det kanske finns en röd tråd som jag missat. Vad anser ni andra?
Click to expand...

Det där om den totala alkoholmängden i slutet är ju ett resonemang som följer på påståendet "Men den diskuteras nu igen, alkoholhalten. Den är för hög enligt vissa. Det drar faktiskt en lågalkohol-vind över världen just nu." och ett bemötande av detta.

Jag håller med dig om att det i stort är lite märkligt skrivet då de verkar utgå från att alkoholhalten inte påverkar smaken alls. Att chaptalisering bara skulle vara för alkoholhaltens skull köper jag inte heller.
 
thunberg

thunberg

Flaskfantast
Administratör
Johan L skrev:
Det där om den totala alkoholmängden i slutet är ju ett resonemang som följer på påståendet "Men den diskuteras nu igen, alkoholhalten. Den är för hög enligt vissa. Det drar faktiskt en lågalkohol-vind över världen just nu." och ett bemötande av detta.

Jag håller med dig om att det i stort är lite märkligt skrivet då de verkar utgå från att alkoholhalten inte påverkar smaken alls. Att chaptalisering bara skulle vara för alkoholhaltens skull köper jag inte heller.
Click to expand...
Det håller jag med om, dock kvarstår frågan varför lågalkohol-vind's fenomenet plockas in utan att egentligen tillföra något till tidigare skrivna text.
 
vintomas

vintomas

Numera lågaktiv bloggare
Jag hickade till över denna nyhetsnotis: EU-länderna bråkar om hembränt.
Tanken var att EU:s finansministrar idag skulle enas om hur mycket sprit man ska få bränna hemma utan att betala skatt. Men beslutet fick skjutas upp då åsikterna gick isär. ... I lagpaketet som låg på bordet fanns förslag om att EU-länder som tillåter hembränning ska få använda nedsatt eller ingen skatt alls på sprit som produceras hemma för eget bruk. ... Finland, som leder EU:s arbete just nu, hade lagt fram ett kompromissförslag som innebar en maxgräns på 50 liter hembränt per år och hushåll. Alldeles för lite, sa Rumäniens representant som ville ha ett undantag. Attila György vill att rumänska medborgare skulle få producera åtminstone 100 liter sprit per år.
Click to expand...
Jag var inte medveten om att det fanns skattefri husbehovsbränning i EU, men å andra sidan är det kanske inte så förvånande om man tänker på den tradition av lokalt framställd fruktsprit som finns i delar av central- och östeuropa. Spontant sett låter 50 liter sprit, 1 liter i veckan, som rätt mycket om det ska vara för den egna och familjens bruk. Å andra sidan kanske det finns fall där den äldre generationen finns kvar på landsbygden och har t.ex. plommon- eller körsbärsodlingar, och då producerar producerar fruktsprit till hela släkten som huvudsakligen bor i staden.
 
Jesper L

Jesper L

Medlem
vintomas skrev:
Jag hickade till över denna nyhetsnotis: EU-länderna bråkar om hembränt.

Jag var inte medveten om att det fanns skattefri husbehovsbränning i EU, men å andra sidan är det kanske inte så förvånande om man tänker på den tradition av lokalt framställd fruktsprit som finns i delar av central- och östeuropa. Spontant sett låter 50 liter sprit, 1 liter i veckan, som rätt mycket om det ska vara för den egna och familjens bruk. Å andra sidan kanske det finns fall där den äldre generationen finns kvar på landsbygden och har t.ex. plommon- eller körsbärsodlingar, och då producerar producerar fruktsprit till hela släkten som huvudsakligen bor i staden.
Click to expand...
I Kroatien är det vanligt med hembränt i form av körsbärslikör. Det finns få hotell i Kroatien och man bor oftast bra/billigt i privatpersoners hus/lägenheter och då bjuds det på hembränt. Det snålas inte med grejerna och man kan lätt dricka en liter i veckan.
 
Nyllet

Nyllet

Medlem
Såg det där på nyheterna imorse men förträngde det snabbt. Nu kan det inte längre finnas någon som på riktigt tror på att monopolet leder till lägre konsumtion eller att Systembolagets stora inköpsvolymer leder till kundnytta i form av lägre priser.
 
vintomas

vintomas

Numera lågaktiv bloggare
Wintermute skrev:
Jag behöver en påminnelse om vad SBs uppdrag är.
Click to expand...
Att ge välbetalda jobb till cheferna och ge extrainkomster till ett antal B-figurer bland avdankade politiker och socialmedicinare? :) Systembolagets VD brukar ha ungefär dubbelt så hög lön som statsministern, medan de högst betalda myndighetscheferna ligger på ungefär samma lön som statsministern.
 
You must log in or register to reply here.
Toppen