Emanuel
Instagram; Swedish Champagne Dude
Börjar denna kommentaren med en liten trumvirvel till mig själv då jag nu äntligen lyckats få tid att prova det där presumtiva diskvattnet som @Skumpagne hade valt ut som (förra)månadens vin.
För att inte ge mig några som helst förutfattade meningar lät jag bli att studera etiketten och visste således inte mer än att det var skumpa från 2008. För att göra det hela mer intressant beslutade jag att testa halvblint tillsammans med forumets numera standardiserade referensvin Graham Beck som jag inte heller fått tillfälle att prova.
Detta var aningens nervöst eftersom Graham Beck fått smått mytiska proportioner vid detta laget och jag var nyfiken på om det senaste årets idoga skumpapimplande givit något resultat.
Båda vinerna avnjöts i en referensgrupp om åtta personer av varierande vinerfarenhet, längd, vikt och kön och vinerna hade omsorgsfullt försetts med folieskrud samt referensnmmer i form av en etta [1] och en tvåa [2]
Så till provningen
Spänningen var olidlig och luften kunde nästan skäras med kniv runt bordet när det två vinerna hälldes upp i glasen.... Eller, ja, jag tyckte det var olidligt spännande, resterande middagsgäster verkade pladdra på som vanligt helt omedvetna om stundens allvar.
Första vinet jag fick i glaset kändes som en ung champagne med tydliga citrustoner och friska trevliga bubblor, gott men inte min typ av Champagne och jag gissade på en enklare BdB och hoppades att inte detta var Camille. (84FWP)
Mycket gott var betyget från de övriga runt bordet.
Sedan över till vin nummer två, och här kom en helt annan komplexitet, citrus men framförallt toner av mogen röd grape och en helt annan längd. Jag tyckte mig även finna en begynnande mognadston och någon vid bordet tyckte sig finna toner av stall eller halm.
Min gissning blev således att detta måste vara en skumpa gjord på en majoritet av Pinot och det är ju den typen av Champagne som jag brukar föredra. Riktigt jäkla gott och precis min typ av vin! (88FWP)
Jag gissade att detta var Camille Saves.
Fortfarande ovetande om vilket vin som var vilket kände jag nu ju verkligen pressen särskilt efter mina utläggningar om övervikt Pinot hit och ålder dit... Även om jag nu gissade rätt på Camille så kunde den ju mycket väl vara en BdB helt utan pinot...
För att inte ge mig några som helst förutfattade meningar lät jag bli att studera etiketten och visste således inte mer än att det var skumpa från 2008. För att göra det hela mer intressant beslutade jag att testa halvblint tillsammans med forumets numera standardiserade referensvin Graham Beck som jag inte heller fått tillfälle att prova.
Detta var aningens nervöst eftersom Graham Beck fått smått mytiska proportioner vid detta laget och jag var nyfiken på om det senaste årets idoga skumpapimplande givit något resultat.
Båda vinerna avnjöts i en referensgrupp om åtta personer av varierande vinerfarenhet, längd, vikt och kön och vinerna hade omsorgsfullt försetts med folieskrud samt referensnmmer i form av en etta [1] och en tvåa [2]
Så till provningen
Spänningen var olidlig och luften kunde nästan skäras med kniv runt bordet när det två vinerna hälldes upp i glasen.... Eller, ja, jag tyckte det var olidligt spännande, resterande middagsgäster verkade pladdra på som vanligt helt omedvetna om stundens allvar.
Första vinet jag fick i glaset kändes som en ung champagne med tydliga citrustoner och friska trevliga bubblor, gott men inte min typ av Champagne och jag gissade på en enklare BdB och hoppades att inte detta var Camille. (84FWP)
Mycket gott var betyget från de övriga runt bordet.
Sedan över till vin nummer två, och här kom en helt annan komplexitet, citrus men framförallt toner av mogen röd grape och en helt annan längd. Jag tyckte mig även finna en begynnande mognadston och någon vid bordet tyckte sig finna toner av stall eller halm.
Min gissning blev således att detta måste vara en skumpa gjord på en majoritet av Pinot och det är ju den typen av Champagne som jag brukar föredra. Riktigt jäkla gott och precis min typ av vin! (88FWP)
Jag gissade att detta var Camille Saves.
Fortfarande ovetande om vilket vin som var vilket kände jag nu ju verkligen pressen särskilt efter mina utläggningar om övervikt Pinot hit och ålder dit... Även om jag nu gissade rätt på Camille så kunde den ju mycket väl vara en BdB helt utan pinot...
När foliehattarna åkte av visade det sig att vin nummer två mycket riktigt var Camille Saves Millesime 2008 och jag kunde dra en lättnadens suck, tur eller skicklighet eller lite av båda skall vi låta vara osagt, det var ju trots allt ett 50-50 scenario. Det som dock var glädjande var att flaskans baksida även avslöjade att Camille hade en övervikt av PN (75%?) vilket ju var tur för mig.
Bland de åtta deltagarna så blev rösterna jämt fördelade 50/50 på vin nummer ett och två.
Till saken kan sägas att alla de som röstade på Camille var mer erfarna vin och skumpapimpare medans de fyra övriga bara dricker skumpa på nyår (eller när jag bjuder). Om detta skedde av en slump eller inte ska jag låta vara osagt men ovana skumpadrickare verkar föredra Graham Beck och vice versa.
Bland de åtta deltagarna så blev rösterna jämt fördelade 50/50 på vin nummer ett och två.
Till saken kan sägas att alla de som röstade på Camille var mer erfarna vin och skumpapimpare medans de fyra övriga bara dricker skumpa på nyår (eller när jag bjuder). Om detta skedde av en slump eller inte ska jag låta vara osagt men ovana skumpadrickare verkar föredra Graham Beck och vice versa.
