Mig skämta aprillo… Vet inte vad det är jag inte förstår?
I ”min värld” så är informationen som ryms bakom en (exempelvis) fransk etikett enormt mycket mer omfattande i jämförelse med (exempelvis) en amerikansk. Ta Bourgogne’rna nedan så vet – den någorlunda insatta – vad flaskan innehåller. Visst det finns en variation, men i mångt och mycket så vet man vad man får… Dom som är ute efter ”bara” en Pinot Noir och inte bryr sig så mycket mer kanske inte skall köpa en Chambolle Musigny les Amoureuses utan någonting annat. Dessutom så finns det alltför oftast mycket information att hämta – för den som vill veta mer – hos vinproducenten eller importören. Jag har, med få undantag, aldrig problem att hitta den information jag vill ha.
Visa bifogad bild 4054
En innehållsförteckning listande druvor, svaveldioxid, vinsyra och hjälpmedel jäst säger inte något mer än vad just vin per definition betyder… Själva definitionen av vin i EU är nämligen "
the product obtained exclusively from the total or partial alcoholic fermentation of fresh grapes, whether or not crushed, or of grape must" vilket innebär att vin per automatik innehåller just druvor som fermenterat med hjälpmedlet jäst till en alkoholhaltig dryck. En dryck som överallt i världen stabiliseras med svaveldioxid, eller salter som avger svaveldioxid, något som i EU dessutom "alltid" märks ut på flaskorna.
Sedan används, till och från, ytterligare ett antal hjälpmedel, i likhet med annan livsmedelsindustri, hjälpmedel som gör någon nytta men som inte, annat än i spårmängder, återfinns i den slutgiltiga produkten. Detta är bl.a. något som regleras i den Europeiska vinlagstiftningen, på samma sätt som det finns livsmedelsdirektiv som handlar om mjölk, bröd, tobak, etc. Dessutom visar den lilla innehållsförteckningen bara vad man satt till från början och på inget sätt vad produkten verkligen innehåller. Inte ens noteringen vinsyra, i exempel Bonny Doon, säger speciellt mycket då ett vin med tillsatt vinsyra lätt kan innehålla mindre vinsyra än ett där inget tillsats...
Stora fördelen – på gott och ont* – med Europa är ju just att man köper en reglerad produkt, ett "varumärke", som står för någonting, som omfattar allt från val av sticklingar till nektarn som slutligen rinner ner i din hals. Betyder inte på något sätt att slutprodukten är bättre än motsvarigheten utanför Europa där man mer bara köper "druvor i ett glas" (”varietal wines”). En reglering som dessutom är helt transparent. Vem som helst kan öppna en seriös vinbok där appellationen och dess viner i mångt och mycket beskrivs utifrån ursprungsområdet och dess regelverk. Och vill man gå till källan så kan vem som helst, när som helst, ladda ner, och läsa dom 15 ”tråkiga” sidor som, förutom EU’s vinlag, är specifikt för just ett enskilt ursprungsområde...
*
På ont just det att vinlagstiftningen på sätt och vis begränsar möjligheten att experimentera, om det nu gör det? Kanske det snarare gör att dom eventuella experimenten blir bättre och seriösare. Om man i en appellation vill göra ett vin som avviker från regelverket så behöver det vinet – om man skall lyckas – sticka ut så pass att man kan ta lika mycket, eller mer, betalt än för områdets appellationsvin, för annars blir ju ”leken” lätt en förlustaffär…