Vad blir trendigt 2018?

[Mattias Schyberg]

Egentligen håller jag med dig om det mesta du säger och visst är doftsinnet det såklart viktigaste. Här blir dock genetiken betydligt mer komplicerad och går inte att genetiskt testa folk för någon slags allmän förmåga vad gäller doftsinnet. Befolkningen följer säkerligen en normalfördelning i doftförmåga, troligen med stor inverkan av ålder och eventuella andra hälsotillstånd. Som du nämner finns dock specifika dofter som kan kopplas till specifika gener (som kodar för olfactory receptors) där vissa har förmåga att känna en doft och andra inte. Ett exempel är den specifika doft vissa känner från sin urin efter de ätit sparris. Det finns en handfull liknande exempel och det kommer säkert upptäckas fler, men det räcker nog inte för att hävda att det har någon betydelse för vinval. För att ytterligare komplicera så finns här också en stort inslag av vilka dofterfarenheter vi har - vi är ju bättre på att känna igen och sätta ord på dofter vi känt förut och kan därför träna upp vårt doftsinne avsevärt.
Troligen kommer vi nog inte se några genetiska tester riktat mot vinmarknaden 2018, i alla fall inte mot konsument. Om vi gör det så kommer det inte vara tester av varianter i doftreceptorer, utan på grundsmakskänslighet. Egentligen kanske jag var ett decennium för tidigt ute med mitt förslag

Vi är överens! Jag delar din uppfattning. Miljö, kultur, träning, erfarenhet och intresse äter mest troligt biologin till frukost av de vi vet idag!

 

[Mattias Schyberg]

Egentligen håller jag med dig om det mesta du säger och visst är doftsinnet det såklart viktigaste. Här blir dock genetiken betydligt mer komplicerad och går inte att genetiskt testa folk för någon slags allmän förmåga vad gäller doftsinnet. Befolkningen följer säkerligen en normalfördelning i doftförmåga, troligen med stor inverkan av ålder och eventuella andra hälsotillstånd. Som du nämner finns dock specifika dofter som kan kopplas till specifika gener (som kodar för olfactory receptors) där vissa har förmåga att känna en doft och andra inte. Ett exempel är den specifika doft vissa känner från sin urin efter de ätit sparris. Det finns en handfull liknande exempel och det kommer säkert upptäckas fler, men det räcker nog inte för att hävda att det har någon betydelse för vinval. För att ytterligare komplicera så finns här också en stort inslag av vilka dofterfarenheter vi har - vi är ju bättre på att känna igen och sätta ord på dofter vi känt förut och kan därför träna upp vårt doftsinne avsevärt.
Troligen kommer vi nog inte se några genetiska tester riktat mot vinmarknaden 2018, i alla fall inte mot konsument. Om vi gör det så kommer det inte vara tester av varianter i doftreceptorer, utan på grundsmakskänslighet. Egentligen kanske jag var ett decennium för tidigt ute med mitt förslag

För att sy ihop säcken och förtydliga mitt resonemang. Min grundpoäng har aldrig handlat om att vi inte har olika fysisk förmåga att detektera smak och arom utan enbart att jag inte tror att den skillnaden i förmåga har avgörande betydelse för att njuta av smaker eller att det styr våra preferenser.

Precis som att ingen fått för sig att sammankoppla folks medfödda synförmåga till vilken typ av målningar och vilken färgintensitet de föredrar att njuta av visuellt, så räknar jag med att samma sak gäller för smak- och aromperception. Förmågan att känna eller se det vackra i ett vin eller tavla sitter i hjärnan och våra preferenser styrs av mäktiga multisensoriska signalstormar. Våra sinnen är enbart verktyg som saknar egenvärde utan hjärnans tolkning av informationen.

Jag tror att en person som har något sämre hörsel (kanske svårigheter att höra vissa subtila frekvenser) mycket väl kan njuta av musik på ett mer nyanserat sätt än en annan med perfekt hörsel. Att ha 100 % gehör och att vara musikalisk handlar mer om avancerade processer i hjärnan, samt förståelse, intelligens och tolkningar, än hörsel. Det är dock fullt rimligt att det finns gener som styr musikalitet dock.

Men nog om det här ämnet nu. Jag förstår dina tankar, men det som får mig att tvivla är att vi ännu inte (mig veterligen) har hittat samband mellan detektionsförmåga och preferenser kopplat till våra andra sinnen där forskningen kommit längre, så varför tro att slutsatsen borde bli annorlunda med smak och arom?

 

[Silex]

För att sy ihop säcken och förtydliga mitt resonemang. Min grundpoäng har aldrig handlat om att vi inte har olika fysisk förmåga att detektera smak och arom utan enbart att jag inte tror att den skillnaden i förmåga har avgörande betydelse för att njuta av smaker eller att det styr våra preferenser.

Precis som att ingen fått för sig att sammankoppla folks medfödda synförmåga till vilken typ av målningar och vilken färgintensitet de föredrar att njuta av visuellt, så räknar jag med att samma sak gäller för smak- och aromperception. Förmågan att känna eller se det vackra i ett vin eller tavla sitter i hjärnan och våra preferenser styrs av mäktiga multisensoriska signalstormar. Våra sinnen är enbart verktyg som saknar egenvärde utan hjärnans tolkning av informationen.

Jag tror att en person som har något sämre hörsel (kanske svårigheter att höra vissa subtila frekvenser) mycket väl kan njuta av musik på ett mer nyanserat sätt än en annan med perfekt hörsel. Att ha 100 % gehör och att vara musikalisk handlar mer om avancerade processer i hjärnan, samt förståelse, intelligens och tolkningar än hörsel. Det är dock fullt rimligt att det finns gener som styr musikalitet dock.

Men nog om det här ämnet nu. Jag förstår dina tankar, men det som får mig att tvivla är att vi ännu inte (mig veterligen) har hittat samband mellan detektionsförmåga och preferenser kopplat till våra andra sinnen där forskningen kommit längre, så varför tro att slutsatsen borde bli annorlunda med smak och arom?

Även jag kör då min "slutplädering". Jag förstår din poäng och håller med dig till viss del. Dock tror jag smak/doft skiljer sig från t ex syn då det man dricker/äter kan leda till mer fysiologiska reaktioner än att titta på något. Jag tror därför ändå det kan finnas en viss länk mellan genetiska faktorer och vintypspreferens (fr a alkoholstyrka och ev. tannin och syrainnehåll), även om träning och erfarenhet till stor del kan ändra/nyansera den preferensen. Den vetenskapliga grunden spelar dock mindre roll i relation till tanken med mitt ursprungliga inlägg - huruvida företag kan tänkas utnyttja den alltmer individanpassade marknaden, som i många fall bottnar i ett genetisk tänkande, dvs folk tror att de inte behöver leta efter vad som passar dem - det är redan skrivet i deras DNA. I detta avseende ser jag faktiskt nu att jag redan är för sent ute - företaget Vinome har tydligen redan riktat in sig på denna marknadsnisch (https://www.vinome.com/)! Vill tydliggöra att detta inte är något jag rekommenderar att slösa pengar på.
Kul att det blev lite diskussion! Nu kan tråden fortsätta med andra trender för 2018. Kanske kvalitets-saké?

 

[Poussard]

Dock tror jag smak/doft skiljer sig från t ex syn då det man dricker/äter kan leda till mer fysiologiska reaktioner än att titta på något. Jag tror därför ändå det kan finnas en viss länk mellan genetiska faktorer och vintypspreferens (fr a alkoholstyrka och ev. tannin och syrainnehåll), även om träning och erfarenhet till stor del kan ändra/nyansera den preferensen.

Lite sent ute men - de olika sinnena registrerar väl bara data, sen händer allt i hjärnan. När man jfr syn med smak/doft måste man komma ihåg att man jfr 1 sinne mot 2. Jag skulle vilja hävda att tanniner, styrka (typ chili) dessutom är ett 3:e sinne, känseln. Så i det fallet är det 1 vs 3.

Detta till trots tror jag ändå att synen är mkt mer komplex än smak/doft. Man kan registrera oerhört mkt med synen på kort tid medan man när man provar vin kanske kopplar ihop till lite hallon, trä, nån krydda osv. Extremt lite i jämförelse med synen skulle jag vilja hävda.

Det här med fysiologiska reaktioner som smaken/doften kan resultera i men inte synen? Antar att du menar typ tanniner/chili (alltså känseln), eller att man blir varm av alkohol (det måste väl också vara känseln?). Man kan ju f.ö. t.ex. börja gråta eller framkalla andra känslor mha synen eller för den delen andra känslor, men antar att det sker i hjärnan alltihopa.

 

[Mattias Schyberg]

Lite sent ute men - de olika sinnena registrerar väl bara data, sen händer allt i hjärnan. När man jfr syn med smak/doft måste man komma ihåg att man jfr 1 sinne mot 2. Jag skulle vilja hävda att tanniner, styrka (typ chili) dessutom är ett 3:e sinne, känseln. Så i det fallet är det 1 vs 3.

Detta till trots tror jag ändå att synen är mkt mer komplex än smak/doft. Man kan registrera oerhört mkt med synen på kort tid medan man när man provar vin kanske kopplar ihop till lite hallon, trä, nån krydda osv. Extremt lite i jämförelse med synen skulle jag vilja hävda.

Det här med fysiologiska reaktioner som smaken/doften kan resultera i men inte synen? Antar att du menar typ tanniner/chili (alltså känseln), eller att man blir varm av alkohol (det måste väl också vara känseln?). Man kan ju f.ö. t.ex. börja gråta eller framkalla andra känslor mha synen eller för den delen andra känslor, men antar att det sker i hjärnan alltihopa.

Klokt inspel!

Synen är dessutom vårt mest dominanta sinne när vi bedömer smak och arom (vi tenderar att lita mer på synen än på doft- och smaksinnet). Enligt vetenskapliga studier så får röd färg oss att uppfatta saker signifikant sötare medan grönt får oss att uppleva saker surare. Vår syn påverkar i allra högsta grad vad vi känner smakmässigt. En smakupplevelse är multisensorisk!

 

[Poussard]

Synen är dessutom vårt mest dominanta sinne när vi bedömer smak och arom (vi tenderar att lita mer på synen än på doft- och smaksinnet).

Säkert, när man ser ett rött vin förbereder man sig för mörk och röd frukt, och vice versa med vitt/orange/rose osv. Jag tror säkert att man luras in lite i invanda smaker men det där man kan ju också försöka öva bort. Att försöka fokusera på vad man smakar/doftar utan fördomar från synen.

 

[Mattias Schyberg]

Sen var det ju det där med trender 2018!

Jag har en stark känsla av att svenska viner kommer att ta för sig mycket mer på den svenska marknaden under nästa år. Tycker mig ha sett tydliga indikationer redan i år på att "vi är på gång" och att vinnördar har börjat skriva en del om det. Prismässigt är det ingen rolig historia vanligtvis och de där riktigt höga 90-upplevelserna lyser fortfarande med sin frånvaro av det jag har provat, men det är ganska mycket av de jag har provat som levererar bra mellanklass.

Jag tycker dessutom på personlig basis att svenska viner är ganska kul som fenomen även om det inte direkt är något jag är beredd att lägga några större summor på.

 

[Adamanko]

Precis som att ingen fått för sig att sammankoppla folks medfödda synförmåga till vilken typ av målningar och vilken färgintensitet de föredrar att njuta av visuellt, så räknar jag med att samma sak gäller för smak- och aromperception.

Fast nu är det ju faktiskt så att folks medfödda synförmåga spelar roll. T ex små barn som inte ser färger så bra reagerar mer positivt på kontrastfyllda verk, gärna svart och vitt. Och folk som är färgblinda ser ju också helt annorlunda på saken än oss som inte har några sådan defekter.

 

[Mattias Schyberg]

Fast nu är det ju faktiskt så att folks medfödda synförmåga spelar roll. T ex små barn som inte ser färger så bra reagerar mer positivt på kontrastfyllda verk, gärna svart och vitt. Och folk som är färgblinda ser ju också helt annorlunda på saken än oss som inte har några sådan defekter.

Du har säkert en poäng, men det är stor skillnad på om man har gravt nedsatt förmåga jämfört med om man enbart befinner sig något till höger eller vänster inom en frisk normalfördelning.

 

[Ekdahl]

Sen var det ju det där med trender 2018!

Jag har en stark känsla av att svenska viner kommer att ta för sig mycket mer på den svenska marknaden under nästa år. Tycker mig ha sett tydliga indikationer redan i år på att "vi är på gång" och att vinnördar har börjat skriva en del om det. Prismässigt är det ingen rolig historia vanligtvis och de där riktigt höga 90-upplevelserna lyser fortfarande med sin frånvaro av det jag har provat, men det är ganska mycket av de jag har provat som levererar bra mellanklass.

Jag tycker dessutom på personlig basis att svenska viner är ganska kul som fenomen även om det inte direkt är något jag är beredd att lägga några större summor på.

Håller helt med, svenska viner kommer starkt. Mer kunnande på fältet och i vinmakeriet samt äldre stockar talar för detta. Tyvärr talade väl vädret för 2016 och framför allt 2017 emot detta. Låt oss hoppas på en briljant sommar 2018! (Men det vinet blir väl mer för vintrenden 2019)

 

[Daniel A]

Håller helt med, svenska viner kommer starkt. Mer kunnande på fältet och i vinmakeriet samt äldre stockar talar för detta. Tyvärr talade väl vädret för 2016 och framför allt 2017 emot detta. Låt oss hoppas på en briljant sommar 2018! (Men det vinet blir väl mer för vintrenden 2019)

2018 Suédois Nouveau kan ju vara något kanske!

 

[Wintermute]

Håller helt med, svenska viner kommer starkt. Mer kunnande på fältet och i vinmakeriet samt äldre stockar talar för detta. Tyvärr talade väl vädret för 2016 och framför allt 2017 emot detta. Låt oss hoppas på en briljant sommar 2018! (Men det vinet blir väl mer för vintrenden 2019)

Så är det naturligtvis. 2018 års odlingstrender kommer vi i vissa fall känna smaken av först 2030, eller så. De trender som vi märker först ha troligen främst att göra med marknadsföring, konsumenter, förpackningar och transporter...

 

[Ekdahl]

Så är det naturligtvis. 2018 års odlingstrender kommer vi i vissa fall känna smaken av först 2030, eller så. De trender som vi märker först ha troligen främst att göra med marknadsföring, konsumenter, förpackningar och transporter...

Ja, i den stora (finewines-)vinvärlden är det väl så i viss mån.

När det gäller de svenska vinerna så är det framför allt Solaris som gäller, och de kommer snabbt ut på marknaden för direkt konsumtion. Skall nog närmast jämföras med Sauvignon Blanc-vinerna från runt om i världen.

 

[Wintermute]

Det kan alltså funnits en lirare i källaren hos Moët & Chandon som typ 1978 tänkte att "Om fyrtio år är det nog trendigt med sendegorgerade viner, jag lägger några av de här 76orna lite extra långt in i källaren. Det blir nog ganska bra...". En sådan trend behöver nog drivas av att produkten finns. Kan det vara konsekvensen av en extraordinärt stor skörd?

 

[Poussard]

Apropå svenska viner tycker jag det är synd att inte fler odlar hantverksmässig torr cider. Förutsättningarna för äpplen är oändligt gånger större än vinrankor. Jag gör själv egen cider.

 

[chambertin]

Apropå svenska viner tycker jag det är synd att inte fler odlar hantverksmässig torr cider. Förutsättningarna för äpplen är oändligt gånger större än vinrankor. Jag gör själv egen cider.

Håller med dig i din tankegång. Hur det är ställt vg lämpliga äpple- och päronsorter hos oss vet jag dock ej men det är ju relativt lätt att ympa och för husbehovsbryggaren så finns det ju tonvis med frukt som bara går till spillo i villaträdgårdarna.

Själv brukar jag försöka göra cider på en sort som kallas Citronäpple (eller Melon) och som har en underbar syra och den suveärna egenskapen att frukten inte blir brun vid kontakt med luft. Förra hösten pressade jag 50-60kg frukt och tänkte jäsa minst 20l men det slutate med att familjen drack upp det mesta av äpplejuicen innan jag hann stoppa dom.

Tror att @Magnus L har gjord en del cider också de senaste åren eller hur ?

 

[Daniel A]

Apropå svenska viner tycker jag det är synd att inte fler odlar hantverksmässig torr cider. Förutsättningarna för äpplen är oändligt gånger större än vinrankor. Jag gör själv egen cider.

Jag och en polare har gjort egen cider sedan 2011 (ingen produktion 2016), mellan 20 och 60 liter. Har blivit alldeles utmärkt kvalité på nästan allting! Tog med en flaska på en BYOB här i Skåne, och det blev många tummar upp. Cidern från 2011 är fortfarande mycket god, och, skulle jag våga påstå, utvecklas fortfarande i positiv riktning.

Vi har plockat vildäpplen och gårdsäpplen av obestämd sort. Vi smakar oss typ fram för att balansera syra och sötma och smak. Vid det här laget har vi märkt att det är otroligt stor skillnad i kvalité mellan årgångarna (avgör mest volym - det är alltid några träd som presterar bättre än andra). Allt det här har skett i Uppsala-trakten. Nästa år ska jag ta reda på vad Skånska äpplen går för.

Har länge varit tämligen besviken på svensk kommersiell cidertillverkning.

 

[Magnus L]

Håller med dig i din tankegång. Hur det är ställt vg lämpliga äpple- och päronsorter hos oss vet jag dock ej men det är ju relativt lätt att ympa och för husbehovsbryggaren så finns det ju tonvis med frukt som bara går till spillo i villaträdgårdarna.

Själv brukar jag försöka göra cider på en sort som kallas Citronäpple (eller Melon) och som har en underbar syra och den suveärna egenskapen att frukten inte blir brun vid kontakt med luft. Förra hösten pressade jag 50-60kg frukt och tänkte jäsa minst 20l men det slutate med att familjen drack upp det mesta av äpplejuicen innan jag hann stoppa dom.

Tror att @Magnus L har gjord en del cider också de senaste åren eller hur ?

Stämmer bra. Även jag har gjort det till största delen på Citronäpple. Verkligen en grymt bra sort! Skalade upp produktionen en aning i år och har ca 180l som står på tunna och jäser. Snart dags att börja blanda och buteljera för en andra jäsning. Cider är kul och något som vi i Sverige har bra förutsättningar för (vilket är lite tveksamt om vi har när det kommer till druvor och vin).

 

[Wintermute]

Jag laddade ned försäljningsstatistik för 2009--2016... Här är några trender som går att skåda.

• Andelen vin som säljs i tetra eller påse minskar dramatiskt
• Både Magnum och Halvlitersbutelj minskar
• Tetra Brik Mini har minskat sedan toppen 2012; kan man tänka sig att det är kvartsbuteljen som tagit andelar?
• Volymen Vin som säljs ökar med typiskt 2 300 000 liter per år
  • Mousserande ökar med typ 900 000 liter per år
    • Champagne ökar med 80 000 liter per år
    • Cava ökar med 130 000 liter per år
    • Är det möjligen den massiva marknadsföringen av Prosecco som ger ökningen?
  • Rosé ökar med 1 100 000 liter per år
  • Rött står i det närmaste stilla
  • Dessertvin är svårt att uttala sig om eftersom etiketterna ändrades under perioden från "Dessert" till "Övrigt Vin"

Man kan fråga sig vad detta har med Finewines att göra men...

 

[Wintermute]

På tal om det...
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsaljningen-okar-nu-dricker-vi-bubbel-aret-om