Fick boken Côte des Bar Champagne när jag besökte Dosnon så lite extra kul med tanke på den fina proveniensen.
Boken är skriven av två historiker och är följaktligen tungt viktad mot Aubes/Cötes des Bars vinhistoria och framförallt kampen för att få kalla sina mousserande viner för Champagne. Boken följer utvecklingen från förra sekelskiftet och kampen på gator, torg, parlament och rättssalar. Norra champagnes köpstarka kapitalister som är rädda för att de socialistiska bönderna i Aube ska sänka kvaliteten med stora arealer och snylta på varumärket med sin "demokratiska" champagne. Om inte del av Champagne skulle de då tillhöra Bourgogne? Här kommer även den lite udda appelationen Les Riceys för stilla rosé in i bilden. Kompromissen blev bland annat att arealerna fick minska samt att gamay fick stryka på foten även om det tog tid på grund av världskrig och recession.
Eldsjälar och profiler samt bildandet av organisationer som CIVC nämns. Även kooperativens särskilda betydelse i Cötes des Bar, som även var politiskt grundat, tas upp, Detta är ingen bok som fokuserar på producenter och dess viner. Pionjärerna när det gäller att göra eget vin i stor skala (Drappier) och biodynamisk vinodling (Fleury) nämns så klart plus några mindre modernare odlare som vill framåt. Vill man ha tips på producenter här ifrån är det nog Peter Liems bok som alltjämt gäller. Därför är min pensionsfantasi att flytta ner, lära mig franska samt kartlägga och ranka alla tusentals vinbönder och dess viner i Cötes des Bar. Naturligtvis får man ta någon avstickare ibland för att dricka Ravenå och Selosse.
Summa summarum en mycket bra bok även om jag inte har kunskapen att faktakolla och bedöma allt som sägs. Men som sagt man ska ha med sig att tyngdpunkten är på områdets historia och kamp för att bli accepterat som champagne och inte en bok för att få köptips.