Jimmy Örnewald
Sommelier
det är klart att den finns i lager, även en del tidigare årgångar... @Mattias S
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Vinsafari i Santa Barbara (samt L.A. och LV)
- Thread starter Mattias Schyberg
- Startdatum
Trådskapare
Mattias Schyberg
Administratör
Lite små bildreflektioner från vegas...
Det finns en god anledning till varför Salvador Dali valde att bli konstnär istället för arkitekt...
Bild tagen norr om strippen (World Market Center)
Alla turister vill fotas vid världens mesta kända skylt, jag väljer istället att fota spektaklet...
Det finns en god anledning till varför Salvador Dali valde att bli konstnär istället för arkitekt...
Bild tagen norr om strippen (World Market Center)
Alla turister vill fotas vid världens mesta kända skylt, jag väljer istället att fota spektaklet...
Trådskapare
Mattias Schyberg
Administratör
Japp, @Martin Berggren, det blev ett litet besök på Lotus of Siam idag och visst tusan är det ett ställe som levererar!
Det blev en lunch, då vi passade på att ta oss dit under dagens svettiga långpromenad. Blev först väldigt förvånade när vi till synes kommer fram och möts av en helt nergången fasad/ingång som såg helt övergiven ut och trodde nästan att jag hade blivit utsatt för ett practical joke.
Det tog en stund innan vi fattade biffen, denna ingång var numera baksidan på restaurangen tydligen, men det såg inte allt för mycket bättre ut på framsidan förvisso där det mesta var en stor parkering. Allt annat än yta och fasad med andra ord, vilket är antitesen till LV på något vis.
Nåväl, direkt efter det vi passerat ingången så välkomnas vi varmt till en miljö som känns klassiskt thailändskt, varken mer eller mindre, men trots att restaurangen är belägen i no mans land så är det snudd på fullsatt. Enkelt och avskalat som vilket hak som helst, men med den stora skillnaden att man möts av en gigantisk inglasad vinkällare smockfull med rieslingviner och en del annat smått och gott. Klart imponerande och annorlunda.
Vi tog in varsin rätt och såklart lite halvtorr Riesling och är det något jag gillar lite extra med just denna typ av vin så är det den låga alkoholhalten, vilket gör att det känns väldigt måttligt att dela en flaska lunchtid. Att det utöver detta är jäkligt gott gör inte saken sämre.
Biff med röd curry och en annan grillad biffrätt med koriander, chili och lime valdes resolut via ryggmärgen. Smakade utsökt, men på något vis inte bättre än tidigare upplevelser med bra thaimat, men inte heller sämre. Möjligen så valde vi lite för klassiska rätter för att verkligen ta restaurangen på pulsen fullt ut dock.
Efter en lång stund med vinlistan så tog jag även där ett ryggmärgsbeslut med en Mosel och såklart Spätlese för att väga upp kryddigheten i maten. Vi valde för övrigt att få maten rejält stark, vilket kräver gedigen sötma i vinet.
2012 Reichsgraf von Kesselstatt Piesporter Goldtröpfchen Riesling Spätlese Grosse Lage
Elegant, läckert och precis lagom sött med rejäl syra som balanserar upp hela kalaset bra. Inte överdrivet intensivt, men tillräckligt för att klara av maten utan problem. Härlig sprits dessutom, på gränsen till porlande. Aromatiken drar nästan lite åt thai på något vis med lime och jasmin, men givetvis bjuds det även på en del annat: persika, petroleum, ananas och ett uns botrytis, mandel och torkad aprikos med en härlig komplex blommighet av svårdefinerat slag.
Supertrevligt vin utan tvekan som snyggt landar på 90p.
Helhetsmässigt så måste sägas att detta ställe är en riktig guldklimp. Annorlunda samt äkta med massor av passion! Det lär bli ett återbesök nästa gång vi är i LV och då borde vi gå all in med en helkväll.
Kvällen (och min fyrtioårsdag) firas just nu med världens bästa hämtpizza (hål i väggen på Cosmopolitan) och en riktigt trevlig Napa-cab för endast ca 20 dollar (strukturerat och mörkfruktigt med lite härligt grus, ceder, mörk choklad och lite röd paprika i bakgrunden. 89p). Packning strax, för imorgon bitti bär det av till Svedala och ytterligare någon veckas semester.
Det blev en lunch, då vi passade på att ta oss dit under dagens svettiga långpromenad. Blev först väldigt förvånade när vi till synes kommer fram och möts av en helt nergången fasad/ingång som såg helt övergiven ut och trodde nästan att jag hade blivit utsatt för ett practical joke.
Det tog en stund innan vi fattade biffen, denna ingång var numera baksidan på restaurangen tydligen, men det såg inte allt för mycket bättre ut på framsidan förvisso där det mesta var en stor parkering. Allt annat än yta och fasad med andra ord, vilket är antitesen till LV på något vis.
Nåväl, direkt efter det vi passerat ingången så välkomnas vi varmt till en miljö som känns klassiskt thailändskt, varken mer eller mindre, men trots att restaurangen är belägen i no mans land så är det snudd på fullsatt. Enkelt och avskalat som vilket hak som helst, men med den stora skillnaden att man möts av en gigantisk inglasad vinkällare smockfull med rieslingviner och en del annat smått och gott. Klart imponerande och annorlunda.
Vi tog in varsin rätt och såklart lite halvtorr Riesling och är det något jag gillar lite extra med just denna typ av vin så är det den låga alkoholhalten, vilket gör att det känns väldigt måttligt att dela en flaska lunchtid. Att det utöver detta är jäkligt gott gör inte saken sämre.
Biff med röd curry och en annan grillad biffrätt med koriander, chili och lime valdes resolut via ryggmärgen. Smakade utsökt, men på något vis inte bättre än tidigare upplevelser med bra thaimat, men inte heller sämre. Möjligen så valde vi lite för klassiska rätter för att verkligen ta restaurangen på pulsen fullt ut dock.
Efter en lång stund med vinlistan så tog jag även där ett ryggmärgsbeslut med en Mosel och såklart Spätlese för att väga upp kryddigheten i maten. Vi valde för övrigt att få maten rejält stark, vilket kräver gedigen sötma i vinet.
2012 Reichsgraf von Kesselstatt Piesporter Goldtröpfchen Riesling Spätlese Grosse Lage
Elegant, läckert och precis lagom sött med rejäl syra som balanserar upp hela kalaset bra. Inte överdrivet intensivt, men tillräckligt för att klara av maten utan problem. Härlig sprits dessutom, på gränsen till porlande. Aromatiken drar nästan lite åt thai på något vis med lime och jasmin, men givetvis bjuds det även på en del annat: persika, petroleum, ananas och ett uns botrytis, mandel och torkad aprikos med en härlig komplex blommighet av svårdefinerat slag.
Supertrevligt vin utan tvekan som snyggt landar på 90p.
Helhetsmässigt så måste sägas att detta ställe är en riktig guldklimp. Annorlunda samt äkta med massor av passion! Det lär bli ett återbesök nästa gång vi är i LV och då borde vi gå all in med en helkväll.
Kvällen (och min fyrtioårsdag) firas just nu med världens bästa hämtpizza (hål i väggen på Cosmopolitan) och en riktigt trevlig Napa-cab för endast ca 20 dollar (strukturerat och mörkfruktigt med lite härligt grus, ceder, mörk choklad och lite röd paprika i bakgrunden. 89p). Packning strax, för imorgon bitti bär det av till Svedala och ytterligare någon veckas semester.
Trådskapare
Mattias Schyberg
Administratör
Nu när jag är tillbaka i Svedala och hunnit reflektera några varv, så känns det lägligt att summera tiden i Santa Barbara, som trots allt var huvudattraktionen ur ett vinperspektiv, även om tråden innefattar en hel del från Las Vegas och Los Angeles också.
Staden (Countyt i helhet), människorna och vinkulturen
Redan vi ankomst så slogs vi genast av den låga pulsen som genomsyrar det mesta. Det känns rikt och välskött med fin natur och få utslagna och/eller hemlösa människor. Ganska turistigt, men med mer känsla av semesterresidens än vanliga standardturister med kameran runt magen. Generellt ganska lugnt även kvällstid, men visst kokar det bland alla restauranger, vinbarer/smakprovningsrum och ölhak. Det verkar faktiskt vara ungefär lika populärt att ha ett bryggeri som vineri på något vis. Hipsters syns överallt med sina oljiga tvinnade mustascher dessutom.
Just detta med lokala små vinerier mitt i staden kändes särskilt upplyftande och nytt för mig. Vanligtvis så odlar dock dessa småproducenter inga druvor själva utan köper dem från vinbönder runt om i Countyt, för att sedan göra sina egna viner i extremt småskaliga upplagor. De säljer förmodligen det mesta direkt i anslutning till deras provsmakningsrum vilket är samma plats där även vinmakningen sker i bakgrunden. Även många av de större producenterna köper sitt druvmaterial, men vanligtvis är det en kombination av båda metoderna. Många "hyr" också odlingsplättar av fristående vinbönder där de kan vara med och detaljstyra odlingen (den producent jag vet gör på det viset är Ojai Winery, då vi pratade om just detta).
Många av de större producenterna (typ Au Bon Climat) har dock också sitt provsmakningsrum centralt, men då som enbart en filial. Det finns med andra ord inga praktiska skäl att flänga runt allt för mycket bland själva producenterna i sig om man inte önskar vill säga.
På liknande vis fungerar det även i Solvang och Los Olivos. Provningsrummen ligger på rad ett efter ett och man kan snabbt och enkelt prova igenom mer än man orkar med.
Vinerna och framtiden
Totalt sett så är jag mest imponerad av den höga lägstanivån på allt vi provade. Väldigt få bottennapp. Kan dock tycka att de där riktiga utropstecknen lös lite med sin frånvaro, med detta så menar jag vin i den absoluta världstoppen. Stora och fruktmättade viner hör dock till ovanligheterna, de flesta av detta slag hittade vi på den stora vinfestivalen vi valde att besöka, men då mest från Napa Valley eller Paso Robles.
Mycket olika typer av vin går att hitta här, men för egen del så var det framförallt PN och Syrah som imponerade mest, men även CF till viss del, dock hör denna druva ännu inte till vanligheterna att hitta. Jag spår dock en lysande framtid för CF, då det vin vi drack var en fröjd att dricka.
När det gäller vinstilen och Pinot Noir så varierar den såklart en hel del beroende på AVA inom Countyt, men den närmaste liknelse jag kan komma på är riktigt "sval" PN, typ Russian River i Napa, dvs fruktigare och tyngre än Bourgogne, Oregon och Nya Zeeland, men mindre bombastisk än Napa Valley generellt. Ofta är de väldigt kryddiga och inte allt för ljusa i färgen, men väldigt sällan överextraherade eller alkoholstinna (kan inte minnas att jag stötte på ett enda vin med en alkoholprocent över 14 %). Bästa producent var inte helt otippat Au Bon Climat, men flertalet tangerade ungefär deras nivå.
När det gäller Syrah så är jag lite kluven. Jag älskar Syrah, speciellt den peppriga stilen från norra Rhône och Sydafrika (selektivt), vilket tillhör världens bästa enligt mig. När det gäller den lite fruktigare stilen så är Barossa vanligtvis i topp, men just denna stil tycker jag man kan hitta lite varstans.
Santa Barbara placerar sig ungefär mittemellan i stil. Vanligtvis så saknar jag lite pepprighet, men däremot så brukar de få en hel del känsla av bacon samt gröna- och svarta oliver. Lite gröna och omogna, men ändå med en hel del frukt, men funkigheten från Frankrike och Sydafrika saknas en aning. Även när det gäller denna druva så var det flertalet producenter som imponerade, men trots detta så var ingen direkt bättre än Ojai Winery som vi svenskar känner väl till från SB.
Vinkulturen i Santa Barbara är dock fortfarande relativt ung. De äldsta vinerierna startade så sent som 1962, och som ni vet så tar det tid för vinrankor att komma i toppform för vinmakning samt så är det ju mycket trial 'n' error innan man hittat optimala växtplatser med mera. Jag tror därför att det bara kommer att bli bättre och bättre, speciellt med tanke på alla unga och entusiastiska vinmakare som experimenterar för fullt med att hitta rätt. Redan idag så finns det dessutom mängder med riktigt bra viner utan tvekan, frågan är om det kan bli en toppregion i världsklass så småningom? Jag tycker i varje fall att det verkar finnas minst lika mycket förutsättningar här som i Napa Valley, men det är jag nog inte tillräckligt insatt i för att påstå.
Jag kommer i vilket fall fortsätta att utforska regionen så fort tillfälle ges och jag kan varmt rekommendera er att ta en tripp dit, men glöm inte bilen, så ni kan åka upp bland bergs- och vinområden, för det är en magisk natur- och vinupplevelse!
Staden (Countyt i helhet), människorna och vinkulturen
Redan vi ankomst så slogs vi genast av den låga pulsen som genomsyrar det mesta. Det känns rikt och välskött med fin natur och få utslagna och/eller hemlösa människor. Ganska turistigt, men med mer känsla av semesterresidens än vanliga standardturister med kameran runt magen. Generellt ganska lugnt även kvällstid, men visst kokar det bland alla restauranger, vinbarer/smakprovningsrum och ölhak. Det verkar faktiskt vara ungefär lika populärt att ha ett bryggeri som vineri på något vis. Hipsters syns överallt med sina oljiga tvinnade mustascher dessutom.
Just detta med lokala små vinerier mitt i staden kändes särskilt upplyftande och nytt för mig. Vanligtvis så odlar dock dessa småproducenter inga druvor själva utan köper dem från vinbönder runt om i Countyt, för att sedan göra sina egna viner i extremt småskaliga upplagor. De säljer förmodligen det mesta direkt i anslutning till deras provsmakningsrum vilket är samma plats där även vinmakningen sker i bakgrunden. Även många av de större producenterna köper sitt druvmaterial, men vanligtvis är det en kombination av båda metoderna. Många "hyr" också odlingsplättar av fristående vinbönder där de kan vara med och detaljstyra odlingen (den producent jag vet gör på det viset är Ojai Winery, då vi pratade om just detta).
Många av de större producenterna (typ Au Bon Climat) har dock också sitt provsmakningsrum centralt, men då som enbart en filial. Det finns med andra ord inga praktiska skäl att flänga runt allt för mycket bland själva producenterna i sig om man inte önskar vill säga.
På liknande vis fungerar det även i Solvang och Los Olivos. Provningsrummen ligger på rad ett efter ett och man kan snabbt och enkelt prova igenom mer än man orkar med.
Vinerna och framtiden
Totalt sett så är jag mest imponerad av den höga lägstanivån på allt vi provade. Väldigt få bottennapp. Kan dock tycka att de där riktiga utropstecknen lös lite med sin frånvaro, med detta så menar jag vin i den absoluta världstoppen. Stora och fruktmättade viner hör dock till ovanligheterna, de flesta av detta slag hittade vi på den stora vinfestivalen vi valde att besöka, men då mest från Napa Valley eller Paso Robles.
Mycket olika typer av vin går att hitta här, men för egen del så var det framförallt PN och Syrah som imponerade mest, men även CF till viss del, dock hör denna druva ännu inte till vanligheterna att hitta. Jag spår dock en lysande framtid för CF, då det vin vi drack var en fröjd att dricka.
När det gäller vinstilen och Pinot Noir så varierar den såklart en hel del beroende på AVA inom Countyt, men den närmaste liknelse jag kan komma på är riktigt "sval" PN, typ Russian River i Napa, dvs fruktigare och tyngre än Bourgogne, Oregon och Nya Zeeland, men mindre bombastisk än Napa Valley generellt. Ofta är de väldigt kryddiga och inte allt för ljusa i färgen, men väldigt sällan överextraherade eller alkoholstinna (kan inte minnas att jag stötte på ett enda vin med en alkoholprocent över 14 %). Bästa producent var inte helt otippat Au Bon Climat, men flertalet tangerade ungefär deras nivå.
När det gäller Syrah så är jag lite kluven. Jag älskar Syrah, speciellt den peppriga stilen från norra Rhône och Sydafrika (selektivt), vilket tillhör världens bästa enligt mig. När det gäller den lite fruktigare stilen så är Barossa vanligtvis i topp, men just denna stil tycker jag man kan hitta lite varstans.
Santa Barbara placerar sig ungefär mittemellan i stil. Vanligtvis så saknar jag lite pepprighet, men däremot så brukar de få en hel del känsla av bacon samt gröna- och svarta oliver. Lite gröna och omogna, men ändå med en hel del frukt, men funkigheten från Frankrike och Sydafrika saknas en aning. Även när det gäller denna druva så var det flertalet producenter som imponerade, men trots detta så var ingen direkt bättre än Ojai Winery som vi svenskar känner väl till från SB.
Vinkulturen i Santa Barbara är dock fortfarande relativt ung. De äldsta vinerierna startade så sent som 1962, och som ni vet så tar det tid för vinrankor att komma i toppform för vinmakning samt så är det ju mycket trial 'n' error innan man hittat optimala växtplatser med mera. Jag tror därför att det bara kommer att bli bättre och bättre, speciellt med tanke på alla unga och entusiastiska vinmakare som experimenterar för fullt med att hitta rätt. Redan idag så finns det dessutom mängder med riktigt bra viner utan tvekan, frågan är om det kan bli en toppregion i världsklass så småningom? Jag tycker i varje fall att det verkar finnas minst lika mycket förutsättningar här som i Napa Valley, men det är jag nog inte tillräckligt insatt i för att påstå.
Jag kommer i vilket fall fortsätta att utforska regionen så fort tillfälle ges och jag kan varmt rekommendera er att ta en tripp dit, men glöm inte bilen, så ni kan åka upp bland bergs- och vinområden, för det är en magisk natur- och vinupplevelse!
chambertin
Medlem
Väldigt trevlig sammanfattning Mattias.Nu när jag är tillbaka i Svedala och hunnit reflektera några varv, så känns det lägligt att summera tiden i Santa Barbara, som trots allt var huvudattraktionen ur ett vinperspektiv, även om tråden innefattar en hel del från Las Vegas och Los Angeles också.
Staden (Countyt i helhet), människorna och vinkulturen
Redan vi ankomst så slogs vi genast av den låga pulsen som genomsyrar det mesta. Det känns rikt och välskött med fin natur och få utslagna och/eller hemlösa människor. Ganska turistigt, men med mer känsla av semesterresidens än vanliga standardturister med kameran runt magen. Generellt ganska lugnt även kvällstid, men visst kokar det bland alla restauranger, vinbarer/smakprovningsrum och ölhak. Det verkar faktiskt vara ungefär lika populärt att ha ett bryggeri som vineri på något vis. Hipsters syns överallt med sina oljiga tvinnade mustascher dessutom.
Just detta med lokala små vinerier mitt i staden kändes särskilt upplyftande och nytt för mig. Vanligtvis så odlar dock dessa småproducenter inga druvor själva utan köper dem från vinbönder runt om i Countyt, för att sedan göra sina egna viner i extremt småskaliga upplagor. De säljer förmodligen det mesta direkt i anslutning till deras provsmakningsrum vilket är samma plats där även vinmakningen sker i bakgrunden. Även många av de större producenterna köper sitt druvmaterial, men vanligtvis är det en kombination av båda metoderna. Många "hyr" också odlingsplättar av fristående vinbönder där de kan vara med och detaljstyra odlingen (den producent jag vet gör på det viset är Ojai Winery, då vi pratade om just detta).
Många av de större producenterna (typ Au Bon Climat) har dock också sitt provsmakningsrum centralt, men då som enbart en filial. Det finns med andra ord inga praktiska skäl att flänga runt allt för mycket bland själva producenterna i sig om man inte önskar vill säga.
På liknande vis fungerar det även i Solvang och Los Olivos. Provningsrummen ligger på rad en efter en och man kan snabbt och enkelt prova igenom mer än man orkar med.
Vinerna och framtiden
Totalt sett så är jag mest imponerad av den höga lägstanivån på allt vi provade. Väldigt få bottennapp. Kan dock tycka att de där riktiga utropstecknen lös lite med sin frånvaro, med detta så menar jag vin i den absoluta världstoppen. Stora och fruktmättade viner lös med sin frånvaro, de flesta av detta slag hittade vi på den stora vinfestivalen vi valde att besöka, men då mest från Napa Valley eller Paso Robles.
Mycket olika typer av vin går att hitta här, men för egen del så var det framförallt PN och Syrah som imponerade mest, men även CF till viss del, dock hör denna druva ännu inte till vanligheterna att hitta. Jag spår dock en lysande framtid för CF, då det vin vi drack var en fröjd att dricka.
När det gäller vinstilen och Pinot Noir så varierar den såklart en hel del beroende på AVA inom Countyt, men den närmaste liknelse jag kan komma på är riktigt "sval" PN, typ Russian River i Napa, dvs fruktigare och tyngre än Bourgogne, Oregon och Nya Zeeland, men mindre bombastisk än Napa Valley generellt. Ofta är de väldigt kryddiga och inte allt för ljusa i färgen, men väldigt sällan överextraherade eller alkoholstinna (kan inte minnas att jag stötte på ett enda vin med en alkoholprocent över 14 %). Bästa producent var inte helt otippat Au Bon Climat, men flertalet tangerade ungefär deras nivå.
När det gäller Syrah så är jag lite kluven. Jag älskar Syrah, speciellt den peppriga stilen från norra Rhône och Sydafrika (selektivt), vilket tillhör världens bästa enligt mig. När det gäller den lite fruktigare stilen så är Barossa vanligtvis i topp, men just denna stil tycker jag man kan hitta lite varstans.
Santa Barbara placerar sig ungefär mittemellan i stil. Vanligtvis så saknar jag lite pepprighet, men däremot så brukar de få en hel del känsla av bacon samt gröna- och svarta oliver. Lite gröna och omogna, men ändå med en hel del frukt, men funkigheten från Frankrike och Sydafrika saknas en aning. Även när det gäller denna druva så var det flertalet producenter som imponerade, men trots detta så var ingen direkt bättre än Ojai Winery som vi svenskar känner väl till från SB.
Vinkulturen i Santa Barbara är dock fortfarande relativt ung. De äldsta vinerierna startade så sent som 1962, och som ni vet så tar det tid för vinrankor att komma i toppform för vinmakning samt så är det ju mycket trial 'n' error innan man hittat optimala växtplatser med mera. Jag tror därför att det bara kommer att bli bättre och bättre, speciellt med tanke på alla unga och entusiastiska vinmakare som experimenterar för fullt med att hitta rätt. Redan idag så finns det dessutom mängder med riktigt bra viner utan tvekan, frågan är om det kan bli en toppregion i världsklass så småningom? Jag tycker i varje fall att det verkar finnas minst lika mycket förutsättningar här som i Napa Valley, men det är jag nog inte tillräckligt insatt i för att påstå.
Jag kommer i vilket fall fortsätta att utforska regionen så fort tillfälle ges och jag kan varmt rekommendera er att ta en tripp dit, men glöm inte bilen, så ni kan åka upp bland bergs- och vinområden, för det är en magisk natur- och vinupplevelse!
MartinE
Medlem
Tack för en fantastisk tråd, Mattias! Verkligen ambitiöst att inte "bara" posta ett inlägg med reseberättelse i efterhand, utan låta oss följa med under hela resans gång! Det har helt enkelt varit kul att få följa med er! Samtidigt blir man ju så klart sugen på att åka dit.
För övrigt blir jag påmind om att det är hög tid för mig att posta något om min senaste resa till Champagne - från oktober förra året... Bättre sent än aldrig?
För övrigt blir jag påmind om att det är hög tid för mig att posta något om min senaste resa till Champagne - från oktober förra året... Bättre sent än aldrig?
Stenberg
Medlem
Tjena @Mattias S. Nu sitter jag på ett tåg för transport till Kastrup där jag ska byta till flyg mot Kalifornien och Santa Barbara (givetvis inspirerad av denna tråd).
Tänkte därför läsa den igen men tänkte att jag lika även kan fråga om du har nån favorit som vi absolut inte får missa. Vi kommer ha 4 nätter i SB.
Tänkte därför läsa den igen men tänkte att jag lika även kan fråga om du har nån favorit som vi absolut inte får missa. Vi kommer ha 4 nätter i SB.
Trådskapare
Mattias Schyberg
Administratör
Los Olivos och Solvang är ett måste. Mycket producenter att prova framförallt i Los Olivos. Allt ligger nära och bra dessutom, så det är bara att prova runt. Au Bon Climat ligger centralt i Santa Barbara och är inget du vill missa!