Känns som Amarone idag är vad Rioja var för 30 år sedan då vinintresset på allvar tog fart i Sverige.
Då som nu var finvinet-för-dagen för många en inkörsport för att börja uppskatta vin lite bredare, använda olika viner i olika sammanhang där dom passar och även förstå och utveckla sina egna smakpreferenser.
Många jag känner som kanske inte är lika intresserade av vin som jag själv men kan tänka sig att handla vin för 200:-/flaskan har ofta vandrat Amarone-vägen ett bra tag. Dom tar dock ofta lite längre tid på sig att byta spår och börja leta nytt än vi som dricker och provar väsentligt mer vin. För den typiske Amarone-drickaren (eller kanske snarare genomsnittlige) så är dessa viner knappast ngt som står på middagsbordet var och varannan lördag och därför tar det ganska lång tid innan dom druckit sig igenom hyllsortimentet av Amarone i den genomsnittliga SB-butiken och dom hinner inte alls tröttna lika fort på sin vinstil. Minns bara hur det stod spaltkilometer om 2007orna från C9dP i de svenska vinbloggarna när de kom ut för att 2-3 år senare (trots hyfsade årgången 2009 och underbara 2010) inte vara några speciellt intressanta viner eller i alla fall inte så hypat.
Sedan tror jag starkt att den kollektiva själ som många svenskar verkar vara så präglade av gör att man gärna vill göra samma saker som många andra vare sig det gäller att dricka Amarone, åka på Thailands-semester eller laga pulled pork för att ta några exempel.
Att se Amarone-drickarnas vinintresse lite "von oben" och i nedsättande termer kanske inte får dom att vidga sina vyer snabbare direkt. Snarare ger det väl mer bränsle på brasan att vinsnobberiet lever och frodas i högsta grad.
Räknar mig väl inte själv som ngn större fan av Amarone men dricker kanske 1-2 flaskor/år när det står ngt på bordet som passar till. Jag undviker helst dom värsta alkohol- och russinmonstren och gärna även de som är gjorda på botrytisangripna druvor. Blir ingen påfyllning av Amarone i källaren numera pga av annat fokus utan några kvardröjande flaskor från Viviani (som har en ganska sval stil och gör goda Valpolicella också) får räcka. För egen del kollar jag hellre på vanlig Valpolicella utan ngn Ripasso om jag skall ha ngt från den regionen.
I mitt tycke är bra rekommendationer ( förutom de som @
emanuel nämner ovan) till dom som gillar Amarone att prova t.ex Priorat, Douro, Aussie Shiraz och Grenache, bättre Zinfandel (typ Seghesio, Ridge), Aglianico m.fl.
