ChristianB
DipWSET
Först och främst tack till Jan Netterberg och @Franska Vinlistan för dagens provning! 
Jag anlände en kvart efter öppning och lyckades efter lite förvirring i dörren bli insläppt med orden ”Finewines är alltid välkomna!” från en utomordentligt välklädd entrévärd! Något hade visst kommit bort i eposten… Det tog emellertid inte lång tid och väl inne i den fashionabla byggnaden så hittade jag snart @thunberg intill Vilmart! Han hade snabbstartat och redan hunnit med Mailly och tre glas så jag fick hälsa, fundera, skaffa spottkopp och sätta igång!
Vilmart:
1. Grande Réserve 1er Cru.
70% PN, 30% Chard. I den fina vårsolen satt den här fint! Rund och behaglig med en välavvägd syra som lyfte fram de mjuka nyanserna. Bakade äpplen, bröd, nötter, fin längd och med kommentaren ”mysig”.
2. Grand Cellier 1er Cru.
70% Chard, 30% PN. Helt omvänt förhållande här och mycket mer klar, skarp syra som gav den här ett driv som Grande Réserve inte hade. Gröna och gula äpplen, lime, hyacint, ett släng nötter och snarare ”aperitif” den här gången…
3. 2014 Grand Cellier d’Or 1er Cru.
80%, 20% PN. Här kommer komplexiteten in i bilden, med ett syradriv som påminner om Grand Cellier NV; mogen citrusfrukt samsas fint med vita äpplen, brödkryddor samt en attraktiv grön nyans av blomstjälk.
4. 2011 Coeur de Cuvée 1er Cru.
80% Ch, 20% PN. Här är det mycket mer av allt; blandade äpplefärger i mer moget slag, sockerkaka, vit grapefrukt som börjar torka ut, tillsammans med den genomgående syran som hängt med från flaska 1!
Ingen malolaktisk jäsning/omvandling, fick vi veta, därav den lite skarpa syran i t ex 2an. Bra grejer men inte riktigt min bordsgranne!
Mitt i provningen kom också @Emanuel fram och hälsade på oss! @thunberg är ju en riktig mingel-vilde så jag har fått se lite nya ansikten idag! För att inte tappa fart tog vi oss ned till första bordet och hälsade på @Anders Landström och hans kvartett av bubbel:
Blandbordet:
1. Léclapart, 2014 l’Amateur 1er Cru.
100% Chard. Omogna äpplen, kalk, krusbär i funky form, lång smak… Lite svår att greppa, känns väldigt hårt hållen och stram, som en spänd fjäder men utan avtryckare blir det inte mer pang. ”Zen”.
2. R. Pouillon Brut Réserve.
70% PN, 15% Ch, 15% Meunier. Mer intressant, med blandade färger av klassiska jellybeans. På tungan finns en viss angenäm bitterhet, typ körsbärskärnor och med lång smak av gul frukt, fullmogen lime och blodgrapefrukt. Ett försiktigt plus men inte så upphetsande.
3. Jacques Selosse Initial GC, deg sep-18.
100% Ch. Hej och hå! En provningsgranne uttryckte det bra med ”det här är så svårt att greppa!” och jag håller med; päron, päronblom, persika, hasselnötter, nougat… Rund och substansrik men med skarp, klar syra?! Fin men lite gåtfull!
4. Marguet , Shaman 14 Rosé GC.
67% Ch, 33% PN. Tydligen färgad på två sätt, med hälften av färgen från tillsatta druvor, hälften tillsatt rödvin i senare skede. Lättare än tungviktaren Selosse, viss beska och grillad grapefrukt, smultronstjälk, grädde, lite spretig…
Raskt vidare till en forumfavorit och Paul Dethunes bord! Här fick vi ett sådant härligt samtal att anteckningarna blev mycket lidande; fru Dethune på andra sidan bordet var talför och vi blev väl informerade.
Paul Dethune.
1. Extra Brut GC.
70% PN, 30% Ch. Basår 2016 och om jag inte minns fel med reservviner tillbaka till -95. Mjuk och fin frukt i röda äpplen, citrus och väldigt välintegrerad syra. Bra för de soliga dagarna när bubblorna är viktigare än etiketten!
2. Blanc de Noirs GC.
100% PN. En klassiker och med viss ekad karaktär; äpplepajkryddor samsas med fin, rund frukt och den har en substansrikedom som Extra Brut saknar. Bra längd på den här, med lite mer matig karaktär.
3. Cuvée Prestige GC.
50% PN, 50% Ch. Bas 2013 och ekad! Det här var en ny bekantskap för mig och klart bäst; rik och fruktig med toner av aprikoskräm (den orange från barndomen), vaniljkräm, övermoget äpple, kryddor, toast, ek samt en struktur som nästan gick att tugga på. ”Chewy!” Riktigt bra!
Vi tackade för oss och i ett hörn hittade vi monsieur Chiquet och en kvartett av finare vinare…
Jacquesson
1. Cuvée 742.
59% Aÿ, Dizy och Hautvillers, 41% Avize och Oiry. 742 är tydligen 2014 i Jacquessons värld och således listade vi ut att nästa är 2009… Men först 742! Ren och mjuk syra, frisk och fräsch med toner av godisbutik, citron, omogen persika, lätt och fluffig mousse. Det känns som att den har både längd och potential!
2. Cuvée 737 D.T.
67% Aÿ, Dizy och Hautvillers, 33% Avize och Oiry. 2009, sendegorgerad men jag snappade inte upp hur sent… Solmogen 2009-frukt med äpple, persika, citron, mer utvecklade toner av grädde, nybakad kaka och nötter. En fingervisning om vad nr 742 kan bli!
3. 2008 Dizy – Corne Bautray.
100% Ch. ”Blyg”, var första tanken i detta glas! Efter lite snurrande på glaset så kan man ana potentialen i det här; äpple, blandade citrusfrukter, floral, vitt bröd, uppsparkat kalkdamm från Gotlands grusvägar… Det här är riktigt spänstigt och fint!
4. 2008 Avize – Champ Caïn.
100% Ch. Lysande! Av de två vingårdsbetecknade vinerna så håller jag den här högst! Citronsorbet, glasäpplen, honung, hasselnötter, grymt integrerad syra och med blommig karaktär. Spänst liksom i den förra, men mer fullbordad i sin stil. En av dagens bästa!
Lite omtumlade av den fina upplevelsen hos Jacquesson tog vi ett steg tillbaka och landade vid Paul Baras bord, en producent som jag bitvis haft svårt för med undantag för deras prestigebubbel…
Paul Bara.
1. Brut Réserve GC.
80% PN, 20% Ch. Ingen malo. Basår 2012?! Ren äpplefrukt, äpplejuicig, tuttifrutti och krita. Njutbar men återigen ett bubbel för soliga dagar.
2. Grand Rosé de Bouzy GC.
70% PN, 18% Ch, 12% Bouzy Rouge. Laxrosa färg, hallonfruktig, gräs, gräddigt mjuk och tankarna rullar iväg till lösgodishyllans hallon-lakrits-dödskalle. Aningen sötfruktig.
3. 2012 Millesime GC.
90% PN, 10% Ch. Betydligt klarare i sin karaktär än föregående två; ren äpple, citron, persika och kalkjord. Lite mer rik. Fin men i mittenregionen på betygsskalan.
4. 2006 Comtesse Marie de France GC.
100% Ch. Nu snackar vi! Jag är sedan innan svag för just den här och har 02 och 04 i ganska färskt minne. Här finns eterisk renhet och längd som inte finns i de andra. Äpple, citron, grapefrukt, Marie-kex-damm, ”så bra”, ”finfin!”… Det här inte bara ett snäpp bättre än den vanliga vintage, utan märkbart bättre! Lite oklart varför de andra faller lite platt på min tunga, men Comtesse är super!
5. 2008 Bouzy Rouge.
100% PN. Ett stilla rött fick bryta av lite från bubblet. Det är till stor del funkig röd frukt i form av tranbär, klarbär, torkade lingon och örtigt lingonris. En hel del bondgård och färskt läder… Det här känns lite snipigt och jag antar att det är en ”acquired taste”, men jag föredrar annan PN.
Vi hade på förhand fått tipset att prata med herr Alexandre Chartogne när bordet var lite tomt, så när vi kikade runt hörnet och såg att det var ledigt så passade vi på! Alexandre själv visade sig vara väldigt pratglad och hade dessutom tillägnat sig ett tekniskt hjälpmedel med en platta/iPad.
Först fick vi en fin bild av vingårdarna som han hämtar druvorna från, efterforskade på burgundiskt vis av Benediktinmunkar, galet noggrant med andra ord! Alexandres tanke är att belysa dessa vingårdar istället för producentens namn, varför t ex den sista flaskan vi provade hade vingården skriven i stora bokstäver på etiketten och i ytterst liten stil under stod det Chartogne-Taillet. Hatten av för integriteten!
Vi fick också en lektion i hur munkarna hade provat sitt vin; de smakade först och doftade sedan för att ”prova texturen” och sedan bedöma smakrikedomen. Intressant koncept och det ligger något i att man provar av syra, kropp och längd innan man börjar dofta i glaset!
Chartogne-Taillet.
1. Cuvée Sainte Anne.
50% PN, 45% Ch, 5% Meunier. Basår 2013. Vita hallon, jord, ”savoury”, citrus, sandjord… Knepig på ett sätt som inbjuder till att utforska mer! Jag gillar’t skarpt!
2. Viss förvirring här, för Richard Juhlin dök upp och vi hälsade på honom samtidigt som Alexandre hällde upp ett annat glas, möjligen senaste årgången av Cuvée Saint Anne, basår 2016? Jag provade munkarnas provningsteknik och funderade…
3. Le Rosé.
55% Ch, 40% PN, 5% Meunier. Uttorkande och torr, fin och mysig syra. Det här är rosé som i doften bjuder på solmogen röd frukt, men som på tungan har en härligt torr effekt. Kändes väldigt fräsch efter Paul Bara’s lite sötaktiga rosé… Vi konstaterade att Bara antagligen har lite publik dosage men utan några vidare belägg.
4. 2013 Chemin de Reims.
100% Ch. 4 g/L. Känns som ett komplett vin där man blandat flera druvsorter, fast det är BdB. Persikor, citron, gula äpplen, blommor, kex… Mer än texturkänsla av substans och rikedom, än någon verklig smakexplosion. Ytterst elegant och högt upp på topplistan!
Tyckte lite synd om Alexandre som försökte servera Juhlin samtidigt som alla skulle hälsa på honom; jag förstår att det är roligt att träffa en expert men å andra sidan tycker jag också att man som provare kan ha lite distans och fokusera på producenten. Alexandre försökte förklara filosofin med hjälp av plattan men Juhlin vände sig ideligen bort. Trist attityd, även om det antagligen inte var meningen…
Vi tackade artigt för oss i alla fall och gick vidare till en riktig pangprovning hos Lacourte Godbillon! Liten producent på 70 000 fl/år. Båda makarna som driver företaget stod bakom bordet och var fantastiskt trevliga!
Lacourte Godbillon.
1. Terroirs d’Écueil 1er Cru.
85% PN, 15% Ch. Oh, näsan i glaset och en spännande känsla av grönt äppleskal med lerdamm på! Mystisk! Mer frukt på tungan, med blodgrapefrukt och toast tillagda. Mjuk, behagfull syra. ”Super-Lajkad!”
2. 2012 Millésime 1er Cru.
60% PN, 40% Ch. Jag har för mig att det var basår 2012 i NV, medan den här rena årgången bjuder på ”allt det där och lite extra”! Snittblomma, äpple som precis mognat, crisp, sockerkaka, vita vinbär och med en sådan där känsla av att allt är på rätt plats!
3. 2012 Les Chaillots Extra Brut 1er Cru.
100% PN. Vinifierat på egen lokal ek, omdragen med enbart gravitation och ingen filtrering. Deg okt 2017.
WOW! Det här är svinbra! Toast, toffee, colapaj, rökig, smoky, kalk, rökta räkor med sälta… Så snuskigt bra bubbel faktiskt! Det finns ju frukt däri men det som verkligen sticker ut är den otroligt långa eftersmaken av fat och rökig salinitet/mineralitet. Lätt bäst idag och den klår utan tvivel alla andra på hela dagen! Richard Désvignes bakom bordet rekommenderade 5-10 års lagring.
Jag kände mig lite stum efter sådan provning och det var första gången jag provade producenten, tror jag. Det kan ha funnits någon flaska från en blandlåda hemifrån men jag är inte säker. Det jag är säker på är att det blir ett namn att hålla ögonen på!
Nu hade vi bara två bord kvar för min del, medan @thunberg redan hunnit med Mailly innan jag dök upp. Sagt och gjort tog vi således sikte på Legras & Haas!
Legras & Haas.
1. BdB Extra Brut GC, magnum. Chouilly.
100% Ch. Degorgerad nov-17. Den här ger uttrycket ”bonedry” liv… Det är dammigt och hårt, utan större komplexitet i dagsläget. Svår.
2. BdB Classic GC.
100% Ch. Mycket bättre! Blommig, mjuk frukt i form av omogen persika, äpple, citrus. Aningen kort kanske?
3. 2011 BdB GC, magnum.
100% Ch. Här kommer lite utvecklad komplexitet med i spelet och bättrar på! Äpplepaj, brioche, nötter, begynnande nyanser av skog och torr undervegetation… ”Bättre!”
4. Exigence no 9 GC.
50% Ch, 50% PN. Det här är visst nionde upplagan av en blend som de gör, med viner från allt emellan 1995 och 2014. Här finns också det charmiga djup och känsla av ett mer komplett vin än i de andra; längd, finess, bokna äpplen, apelsin, brioche, valnötter…
5. Rosé, magnum.
50% Ch, 25% PN, 25% Meunier. Smulpaj, smultronpaj, röda äpplen, blodapelsin, aningen sötaktig frukt… Den har en vackert rosa färg, men det är lite för insmickrande på tungan. Kontrast mot Chartogne-Taillet’s rosé som levererade en ungdomlig spänst istället för mjuk frukt.
Lite av en ”hit or miss” för mig, men kanske är det bara så att producenten inte är mitt hus.
Så var det dags för sista bordet! Jag var lite tveksam först men @thunberg övertygade mig om att jag borde prova och det är jag glad först. Min enda bekantskap med Mailly är deras 2002 som jag drack för ett drygt år sedan. Den var riktigt fin!
Mailly.
1. Brut Réserve GC.
75% PN, 25% Ch. Gelégodis, gula äpplen, mogen citron och nötter. Mjuk syra, fruktig och välbalanserad. Trevlig och väldigt tillgänglig idag, så en fin sällskapschampagne!
2. Blanc de Pinot Noir GC.
100% PN. Lite fylligare än den förra, med röda mogna äpplen, valnötter, blodgrapefrukt och nougat. Bättre längd och med bättre ryggradssyra än Brut Réserve. Uppstramad och med karaktär!
3. 2008 O’de Mailly GC.
75% PN, 25% Ch. Halmgul, åtta år på jästfällning. Den stora behållningen vid detta bord; äpplepaj, kryddor, vanilj, grillad citron, kola, toast, och honung, med en komplexitet som hålls ihop av den berömda ”08-syran”, som jag gärna kallar den. Den landar på topplistan idag men jag fick tyvärr intrycket av att det mesta av 2008an redan var sålt i Sverige…
Sammanfattningsvis var det en väldigt rolig eftermiddag och jag fick chansen att träffa några av de namn jag ofta ser på FW! Extra roligt var det att få snacka lite vin med @Anders Landström och en Joakim som hade hängt på FW när det var nytt, på ”Pelles tid”. Det var roligt att få höra anekdoter om hur priserna på finvin var helt annorlunda då gentemot nu; La Tâche reades ut för dryga 4000 kr på SB och i förra veckan klubbades det på auktion för 50k flaskan…
Jag anlände en kvart efter öppning och lyckades efter lite förvirring i dörren bli insläppt med orden ”Finewines är alltid välkomna!” från en utomordentligt välklädd entrévärd! Något hade visst kommit bort i eposten… Det tog emellertid inte lång tid och väl inne i den fashionabla byggnaden så hittade jag snart @thunberg intill Vilmart! Han hade snabbstartat och redan hunnit med Mailly och tre glas så jag fick hälsa, fundera, skaffa spottkopp och sätta igång!
Vilmart:
1. Grande Réserve 1er Cru.
70% PN, 30% Chard. I den fina vårsolen satt den här fint! Rund och behaglig med en välavvägd syra som lyfte fram de mjuka nyanserna. Bakade äpplen, bröd, nötter, fin längd och med kommentaren ”mysig”.
2. Grand Cellier 1er Cru.
70% Chard, 30% PN. Helt omvänt förhållande här och mycket mer klar, skarp syra som gav den här ett driv som Grande Réserve inte hade. Gröna och gula äpplen, lime, hyacint, ett släng nötter och snarare ”aperitif” den här gången…
3. 2014 Grand Cellier d’Or 1er Cru.
80%, 20% PN. Här kommer komplexiteten in i bilden, med ett syradriv som påminner om Grand Cellier NV; mogen citrusfrukt samsas fint med vita äpplen, brödkryddor samt en attraktiv grön nyans av blomstjälk.
4. 2011 Coeur de Cuvée 1er Cru.
80% Ch, 20% PN. Här är det mycket mer av allt; blandade äpplefärger i mer moget slag, sockerkaka, vit grapefrukt som börjar torka ut, tillsammans med den genomgående syran som hängt med från flaska 1!
Ingen malolaktisk jäsning/omvandling, fick vi veta, därav den lite skarpa syran i t ex 2an. Bra grejer men inte riktigt min bordsgranne!
Mitt i provningen kom också @Emanuel fram och hälsade på oss! @thunberg är ju en riktig mingel-vilde så jag har fått se lite nya ansikten idag! För att inte tappa fart tog vi oss ned till första bordet och hälsade på @Anders Landström och hans kvartett av bubbel:
Blandbordet:
1. Léclapart, 2014 l’Amateur 1er Cru.
100% Chard. Omogna äpplen, kalk, krusbär i funky form, lång smak… Lite svår att greppa, känns väldigt hårt hållen och stram, som en spänd fjäder men utan avtryckare blir det inte mer pang. ”Zen”.
2. R. Pouillon Brut Réserve.
70% PN, 15% Ch, 15% Meunier. Mer intressant, med blandade färger av klassiska jellybeans. På tungan finns en viss angenäm bitterhet, typ körsbärskärnor och med lång smak av gul frukt, fullmogen lime och blodgrapefrukt. Ett försiktigt plus men inte så upphetsande.
3. Jacques Selosse Initial GC, deg sep-18.
100% Ch. Hej och hå! En provningsgranne uttryckte det bra med ”det här är så svårt att greppa!” och jag håller med; päron, päronblom, persika, hasselnötter, nougat… Rund och substansrik men med skarp, klar syra?! Fin men lite gåtfull!
4. Marguet , Shaman 14 Rosé GC.
67% Ch, 33% PN. Tydligen färgad på två sätt, med hälften av färgen från tillsatta druvor, hälften tillsatt rödvin i senare skede. Lättare än tungviktaren Selosse, viss beska och grillad grapefrukt, smultronstjälk, grädde, lite spretig…
Raskt vidare till en forumfavorit och Paul Dethunes bord! Här fick vi ett sådant härligt samtal att anteckningarna blev mycket lidande; fru Dethune på andra sidan bordet var talför och vi blev väl informerade.
Paul Dethune.
1. Extra Brut GC.
70% PN, 30% Ch. Basår 2016 och om jag inte minns fel med reservviner tillbaka till -95. Mjuk och fin frukt i röda äpplen, citrus och väldigt välintegrerad syra. Bra för de soliga dagarna när bubblorna är viktigare än etiketten!
2. Blanc de Noirs GC.
100% PN. En klassiker och med viss ekad karaktär; äpplepajkryddor samsas med fin, rund frukt och den har en substansrikedom som Extra Brut saknar. Bra längd på den här, med lite mer matig karaktär.
3. Cuvée Prestige GC.
50% PN, 50% Ch. Bas 2013 och ekad! Det här var en ny bekantskap för mig och klart bäst; rik och fruktig med toner av aprikoskräm (den orange från barndomen), vaniljkräm, övermoget äpple, kryddor, toast, ek samt en struktur som nästan gick att tugga på. ”Chewy!” Riktigt bra!
Vi tackade för oss och i ett hörn hittade vi monsieur Chiquet och en kvartett av finare vinare…
Jacquesson
1. Cuvée 742.
59% Aÿ, Dizy och Hautvillers, 41% Avize och Oiry. 742 är tydligen 2014 i Jacquessons värld och således listade vi ut att nästa är 2009… Men först 742! Ren och mjuk syra, frisk och fräsch med toner av godisbutik, citron, omogen persika, lätt och fluffig mousse. Det känns som att den har både längd och potential!
2. Cuvée 737 D.T.
67% Aÿ, Dizy och Hautvillers, 33% Avize och Oiry. 2009, sendegorgerad men jag snappade inte upp hur sent… Solmogen 2009-frukt med äpple, persika, citron, mer utvecklade toner av grädde, nybakad kaka och nötter. En fingervisning om vad nr 742 kan bli!
3. 2008 Dizy – Corne Bautray.
100% Ch. ”Blyg”, var första tanken i detta glas! Efter lite snurrande på glaset så kan man ana potentialen i det här; äpple, blandade citrusfrukter, floral, vitt bröd, uppsparkat kalkdamm från Gotlands grusvägar… Det här är riktigt spänstigt och fint!
4. 2008 Avize – Champ Caïn.
100% Ch. Lysande! Av de två vingårdsbetecknade vinerna så håller jag den här högst! Citronsorbet, glasäpplen, honung, hasselnötter, grymt integrerad syra och med blommig karaktär. Spänst liksom i den förra, men mer fullbordad i sin stil. En av dagens bästa!
Lite omtumlade av den fina upplevelsen hos Jacquesson tog vi ett steg tillbaka och landade vid Paul Baras bord, en producent som jag bitvis haft svårt för med undantag för deras prestigebubbel…
Paul Bara.
1. Brut Réserve GC.
80% PN, 20% Ch. Ingen malo. Basår 2012?! Ren äpplefrukt, äpplejuicig, tuttifrutti och krita. Njutbar men återigen ett bubbel för soliga dagar.
2. Grand Rosé de Bouzy GC.
70% PN, 18% Ch, 12% Bouzy Rouge. Laxrosa färg, hallonfruktig, gräs, gräddigt mjuk och tankarna rullar iväg till lösgodishyllans hallon-lakrits-dödskalle. Aningen sötfruktig.
3. 2012 Millesime GC.
90% PN, 10% Ch. Betydligt klarare i sin karaktär än föregående två; ren äpple, citron, persika och kalkjord. Lite mer rik. Fin men i mittenregionen på betygsskalan.
4. 2006 Comtesse Marie de France GC.
100% Ch. Nu snackar vi! Jag är sedan innan svag för just den här och har 02 och 04 i ganska färskt minne. Här finns eterisk renhet och längd som inte finns i de andra. Äpple, citron, grapefrukt, Marie-kex-damm, ”så bra”, ”finfin!”… Det här inte bara ett snäpp bättre än den vanliga vintage, utan märkbart bättre! Lite oklart varför de andra faller lite platt på min tunga, men Comtesse är super!
5. 2008 Bouzy Rouge.
100% PN. Ett stilla rött fick bryta av lite från bubblet. Det är till stor del funkig röd frukt i form av tranbär, klarbär, torkade lingon och örtigt lingonris. En hel del bondgård och färskt läder… Det här känns lite snipigt och jag antar att det är en ”acquired taste”, men jag föredrar annan PN.
Vi hade på förhand fått tipset att prata med herr Alexandre Chartogne när bordet var lite tomt, så när vi kikade runt hörnet och såg att det var ledigt så passade vi på! Alexandre själv visade sig vara väldigt pratglad och hade dessutom tillägnat sig ett tekniskt hjälpmedel med en platta/iPad.
Först fick vi en fin bild av vingårdarna som han hämtar druvorna från, efterforskade på burgundiskt vis av Benediktinmunkar, galet noggrant med andra ord! Alexandres tanke är att belysa dessa vingårdar istället för producentens namn, varför t ex den sista flaskan vi provade hade vingården skriven i stora bokstäver på etiketten och i ytterst liten stil under stod det Chartogne-Taillet. Hatten av för integriteten!
Vi fick också en lektion i hur munkarna hade provat sitt vin; de smakade först och doftade sedan för att ”prova texturen” och sedan bedöma smakrikedomen. Intressant koncept och det ligger något i att man provar av syra, kropp och längd innan man börjar dofta i glaset!
Chartogne-Taillet.
1. Cuvée Sainte Anne.
50% PN, 45% Ch, 5% Meunier. Basår 2013. Vita hallon, jord, ”savoury”, citrus, sandjord… Knepig på ett sätt som inbjuder till att utforska mer! Jag gillar’t skarpt!
2. Viss förvirring här, för Richard Juhlin dök upp och vi hälsade på honom samtidigt som Alexandre hällde upp ett annat glas, möjligen senaste årgången av Cuvée Saint Anne, basår 2016? Jag provade munkarnas provningsteknik och funderade…
3. Le Rosé.
55% Ch, 40% PN, 5% Meunier. Uttorkande och torr, fin och mysig syra. Det här är rosé som i doften bjuder på solmogen röd frukt, men som på tungan har en härligt torr effekt. Kändes väldigt fräsch efter Paul Bara’s lite sötaktiga rosé… Vi konstaterade att Bara antagligen har lite publik dosage men utan några vidare belägg.
4. 2013 Chemin de Reims.
100% Ch. 4 g/L. Känns som ett komplett vin där man blandat flera druvsorter, fast det är BdB. Persikor, citron, gula äpplen, blommor, kex… Mer än texturkänsla av substans och rikedom, än någon verklig smakexplosion. Ytterst elegant och högt upp på topplistan!
Tyckte lite synd om Alexandre som försökte servera Juhlin samtidigt som alla skulle hälsa på honom; jag förstår att det är roligt att träffa en expert men å andra sidan tycker jag också att man som provare kan ha lite distans och fokusera på producenten. Alexandre försökte förklara filosofin med hjälp av plattan men Juhlin vände sig ideligen bort. Trist attityd, även om det antagligen inte var meningen…
Vi tackade artigt för oss i alla fall och gick vidare till en riktig pangprovning hos Lacourte Godbillon! Liten producent på 70 000 fl/år. Båda makarna som driver företaget stod bakom bordet och var fantastiskt trevliga!
Lacourte Godbillon.
1. Terroirs d’Écueil 1er Cru.
85% PN, 15% Ch. Oh, näsan i glaset och en spännande känsla av grönt äppleskal med lerdamm på! Mystisk! Mer frukt på tungan, med blodgrapefrukt och toast tillagda. Mjuk, behagfull syra. ”Super-Lajkad!”
2. 2012 Millésime 1er Cru.
60% PN, 40% Ch. Jag har för mig att det var basår 2012 i NV, medan den här rena årgången bjuder på ”allt det där och lite extra”! Snittblomma, äpple som precis mognat, crisp, sockerkaka, vita vinbär och med en sådan där känsla av att allt är på rätt plats!
3. 2012 Les Chaillots Extra Brut 1er Cru.
100% PN. Vinifierat på egen lokal ek, omdragen med enbart gravitation och ingen filtrering. Deg okt 2017.
WOW! Det här är svinbra! Toast, toffee, colapaj, rökig, smoky, kalk, rökta räkor med sälta… Så snuskigt bra bubbel faktiskt! Det finns ju frukt däri men det som verkligen sticker ut är den otroligt långa eftersmaken av fat och rökig salinitet/mineralitet. Lätt bäst idag och den klår utan tvivel alla andra på hela dagen! Richard Désvignes bakom bordet rekommenderade 5-10 års lagring.
Jag kände mig lite stum efter sådan provning och det var första gången jag provade producenten, tror jag. Det kan ha funnits någon flaska från en blandlåda hemifrån men jag är inte säker. Det jag är säker på är att det blir ett namn att hålla ögonen på!
Nu hade vi bara två bord kvar för min del, medan @thunberg redan hunnit med Mailly innan jag dök upp. Sagt och gjort tog vi således sikte på Legras & Haas!
Legras & Haas.
1. BdB Extra Brut GC, magnum. Chouilly.
100% Ch. Degorgerad nov-17. Den här ger uttrycket ”bonedry” liv… Det är dammigt och hårt, utan större komplexitet i dagsläget. Svår.
2. BdB Classic GC.
100% Ch. Mycket bättre! Blommig, mjuk frukt i form av omogen persika, äpple, citrus. Aningen kort kanske?
3. 2011 BdB GC, magnum.
100% Ch. Här kommer lite utvecklad komplexitet med i spelet och bättrar på! Äpplepaj, brioche, nötter, begynnande nyanser av skog och torr undervegetation… ”Bättre!”
4. Exigence no 9 GC.
50% Ch, 50% PN. Det här är visst nionde upplagan av en blend som de gör, med viner från allt emellan 1995 och 2014. Här finns också det charmiga djup och känsla av ett mer komplett vin än i de andra; längd, finess, bokna äpplen, apelsin, brioche, valnötter…
5. Rosé, magnum.
50% Ch, 25% PN, 25% Meunier. Smulpaj, smultronpaj, röda äpplen, blodapelsin, aningen sötaktig frukt… Den har en vackert rosa färg, men det är lite för insmickrande på tungan. Kontrast mot Chartogne-Taillet’s rosé som levererade en ungdomlig spänst istället för mjuk frukt.
Lite av en ”hit or miss” för mig, men kanske är det bara så att producenten inte är mitt hus.
Så var det dags för sista bordet! Jag var lite tveksam först men @thunberg övertygade mig om att jag borde prova och det är jag glad först. Min enda bekantskap med Mailly är deras 2002 som jag drack för ett drygt år sedan. Den var riktigt fin!
Mailly.
1. Brut Réserve GC.
75% PN, 25% Ch. Gelégodis, gula äpplen, mogen citron och nötter. Mjuk syra, fruktig och välbalanserad. Trevlig och väldigt tillgänglig idag, så en fin sällskapschampagne!
2. Blanc de Pinot Noir GC.
100% PN. Lite fylligare än den förra, med röda mogna äpplen, valnötter, blodgrapefrukt och nougat. Bättre längd och med bättre ryggradssyra än Brut Réserve. Uppstramad och med karaktär!
3. 2008 O’de Mailly GC.
75% PN, 25% Ch. Halmgul, åtta år på jästfällning. Den stora behållningen vid detta bord; äpplepaj, kryddor, vanilj, grillad citron, kola, toast, och honung, med en komplexitet som hålls ihop av den berömda ”08-syran”, som jag gärna kallar den. Den landar på topplistan idag men jag fick tyvärr intrycket av att det mesta av 2008an redan var sålt i Sverige…
Sammanfattningsvis var det en väldigt rolig eftermiddag och jag fick chansen att träffa några av de namn jag ofta ser på FW! Extra roligt var det att få snacka lite vin med @Anders Landström och en Joakim som hade hängt på FW när det var nytt, på ”Pelles tid”. Det var roligt att få höra anekdoter om hur priserna på finvin var helt annorlunda då gentemot nu; La Tâche reades ut för dryga 4000 kr på SB och i förra veckan klubbades det på auktion för 50k flaskan…
