finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
[Champagne] Idag dricker vi... som vanligt skumpa!
- Thread starter Crist(al)ian 77
- Startdatum
LeChat
Medlem
Charles Heidsieck Brut Réserve
Basårgång 2008
Inte första gången en konstaterar att denna 2008 levererar på en riktigt hög nivå! Lätt och elegant men smakrik, med god utvecklad komplexitet i både doft och smak. Har en del likheter med andra producenter som Henriot och storheter som DP och Krug. Mycket smarrigt fredagsmys!
FredrikC
Medlem
Oj de låter riktigt bra! Kul!
Carlssonsklister
Medlem
Vilket år är den degorgerad? Mina är både 2016 & 2017
LeChat
Medlem
Mina är deg. 2015.
Wintermute
Medlem
Pol Roger Blanc de Blanc 2008
Gröna äpplen, lime, grapefrukt och äppelblom hyfsad längd. Jag har haft lite beröringsskräck för mina BdB, utifrån den gamla sanningen att BdB behöver lite tid på sig. Fyra år verkar räcka för att det skall bli njutbart. Balanserat, men bara ett uns av mognad. Nu känns allt bättre. Det blir nog en ask med 2013, vad det lider.
90--91p
Gröna äpplen, lime, grapefrukt och äppelblom hyfsad längd. Jag har haft lite beröringsskräck för mina BdB, utifrån den gamla sanningen att BdB behöver lite tid på sig. Fyra år verkar räcka för att det skall bli njutbart. Balanserat, men bara ett uns av mognad. Nu känns allt bättre. Det blir nog en ask med 2013, vad det lider.
90--91p
Attachments
Kul! Drack den i fredags och håller med om allt utom betyget. 94 idag och upp något poäng om några år gissar jag. Imponerande intensitet och komplexitet, men inte helt integrerad syra/sötma ännu. En av de bästa 2008orna i den prisklassen.
Thirsty
Smygnykterist
Det stora barnarovet eller lite mer diplomatiskt utryckt, avstämning av unga talangfulla förmågor. 
Kortfattade noteringar om status:
Pertois-Lebrun L'extravertie
Förvånandsvärt tillgänglig för att vara en ung BdB. En trevlig ”vardagsskumpa” som möjligen dör lite snabbt. Får stå tillbaka denna kväll i den tuffa konkurrensen.
Comtes de Champagne 2007
Tyvärr brukar inte Comtes komma på min topplista och så inte heller denna afton. Årgång 2007 känns lite mellanmjök. Pigg och ung, hoppas åldern kommer göra den mer spännande men ingen större förhoppning om något stort.
Armand de Brignac
Hade “vissa” fördomar om denna hip-hop skumpa som delvis infriades. Den är inte kass men heller tämligen svårt att motivera prislappen. Tre årgångar med basår 2012. Tveksam glasutveckling. Intressant att prova men nja. Kanske saknades tunga beats ur högtalarna för att den skulle komma till sin rätt?
Grand Siecle No. 24
Årgångsblandad vilket medförde att det var en av de mer drickfärdiga (eller mindre odrickfärdig). Många höll den högt men jag är mer skeptisk. Rund och söt, saknar ryggraden. Helt ok men inget jag köper till källaren.
Belle Epouqe 2012
Tredje gången jag dricker 2012. Ung och måste vila. Något hög dosage. Har tufft motstånd i kväll för att hamna högt upp i tabellen. God men inte storslagen.
Cristal 2012
Biodynamisk får mig automatisk att vara skeptisk men 2012 är bra, givetvis mycket ung. Vanilj och grädde a la Cristal. Eleganta skumpor får det som vanligt tufft när rösterna ska räknas då de kraftiga skumporna tar plats. Känns lovande och värt att spara.
Selosse Initial
Selosse är Selosse med skumbananer, oxidation och allt det där. Initial är inte lika storslagen som sina äldre syskon men ändå väldigt trevlig, i sin stil. Deggad oktober 2019 (prick ett år sedan), skulle må bra att vila till sig.
Sir Winston Churchill 2009
Trevlig men saknar potentialen från 2008. Känn spretig och behöver tid för att bli integrerad. Tveksam till köp, kanske blir något köp för att ha till en provning men glad att jag gick tung i 2008.
Dom Perignon 2010
En av få prestiger från 2010, vilket är försåtligt. Upplever att Dompas utryck varierar rätt mycket mellan årgångarna och här är det till det negativa. Tropiska frukter och fad, saknar dopma krutet. Ålder kommer göra sitt men har inga stora förhoppningar. Stor besvikelse jämfört med 2008 och känns inte som att det är en årgång som gör något om man missar.
Dom Perignon 2008
Tredje (eller fjärde) gången 2008 testas och den levererar redan mycket bra om än att den känns synd att dricka redan nu då det finns så mycket potential i den. Mycket bra.
Bollinger RD 2004
Kraft och power. Har fördelen mot de andra att den har fått vila några extra år vilket ger den stor fördel. Gillar 2004 generellt och denna är inget undantag. Givetvis ung och skulle må bra av vila men ändå mycket bra.
Krug Grand Cuvee etd 168
Äntligen en vettig Grand Cuvee efter den svaga 167 eme. Vill minnas att 166 eme som bättre att dricka nu men 168 eme är bra och värd att lagra.
Clos de Goisses 2008
Ung, sluten och spretig men den har mycket potential att bli något riktigt bra.
Egly-Ouriet millesim 2007
Egly är bra. Har druckit 2007 en gång tidigare och vill minnas att den då kändes mer öppen eller så var det bara så att den dracks under längre tid. Gasutvecklingen blev lidande på slutet. Förvånansvärt bra för att vara 2007. Gillar, köp och lagra (varför köper jag inte mer Egly?
).
Kortfattade noteringar om status:
Pertois-Lebrun L'extravertie
Förvånandsvärt tillgänglig för att vara en ung BdB. En trevlig ”vardagsskumpa” som möjligen dör lite snabbt. Får stå tillbaka denna kväll i den tuffa konkurrensen.
Comtes de Champagne 2007
Tyvärr brukar inte Comtes komma på min topplista och så inte heller denna afton. Årgång 2007 känns lite mellanmjök. Pigg och ung, hoppas åldern kommer göra den mer spännande men ingen större förhoppning om något stort.
Armand de Brignac
Hade “vissa” fördomar om denna hip-hop skumpa som delvis infriades. Den är inte kass men heller tämligen svårt att motivera prislappen. Tre årgångar med basår 2012. Tveksam glasutveckling. Intressant att prova men nja. Kanske saknades tunga beats ur högtalarna för att den skulle komma till sin rätt?
Grand Siecle No. 24
Årgångsblandad vilket medförde att det var en av de mer drickfärdiga (eller mindre odrickfärdig). Många höll den högt men jag är mer skeptisk. Rund och söt, saknar ryggraden. Helt ok men inget jag köper till källaren.
Belle Epouqe 2012
Tredje gången jag dricker 2012. Ung och måste vila. Något hög dosage. Har tufft motstånd i kväll för att hamna högt upp i tabellen. God men inte storslagen.
Cristal 2012
Biodynamisk får mig automatisk att vara skeptisk men 2012 är bra, givetvis mycket ung. Vanilj och grädde a la Cristal. Eleganta skumpor får det som vanligt tufft när rösterna ska räknas då de kraftiga skumporna tar plats. Känns lovande och värt att spara.
Selosse Initial
Selosse är Selosse med skumbananer, oxidation och allt det där. Initial är inte lika storslagen som sina äldre syskon men ändå väldigt trevlig, i sin stil. Deggad oktober 2019 (prick ett år sedan), skulle må bra att vila till sig.
Sir Winston Churchill 2009
Trevlig men saknar potentialen från 2008. Känn spretig och behöver tid för att bli integrerad. Tveksam till köp, kanske blir något köp för att ha till en provning men glad att jag gick tung i 2008.
Dom Perignon 2010
En av få prestiger från 2010, vilket är försåtligt. Upplever att Dompas utryck varierar rätt mycket mellan årgångarna och här är det till det negativa. Tropiska frukter och fad, saknar dopma krutet. Ålder kommer göra sitt men har inga stora förhoppningar. Stor besvikelse jämfört med 2008 och känns inte som att det är en årgång som gör något om man missar.
Dom Perignon 2008
Tredje (eller fjärde) gången 2008 testas och den levererar redan mycket bra om än att den känns synd att dricka redan nu då det finns så mycket potential i den. Mycket bra.
Bollinger RD 2004
Kraft och power. Har fördelen mot de andra att den har fått vila några extra år vilket ger den stor fördel. Gillar 2004 generellt och denna är inget undantag. Givetvis ung och skulle må bra av vila men ändå mycket bra.
Krug Grand Cuvee etd 168
Äntligen en vettig Grand Cuvee efter den svaga 167 eme. Vill minnas att 166 eme som bättre att dricka nu men 168 eme är bra och värd att lagra.
Clos de Goisses 2008
Ung, sluten och spretig men den har mycket potential att bli något riktigt bra.
Egly-Ouriet millesim 2007
Egly är bra. Har druckit 2007 en gång tidigare och vill minnas att den då kändes mer öppen eller så var det bara så att den dracks under längre tid. Gasutvecklingen blev lidande på slutet. Förvånansvärt bra för att vara 2007. Gillar, köp och lagra (varför köper jag inte mer Egly?
).
Wintermute
Medlem
Jag är kanske lite fartblind efter en magisk WC 2002 för några månader sedan. Förövrigt inte helt olika i intrycket, druvblandningen till trots.
Jos
Medlem
Vad är fad? Menar du fat är det omöjligt eftersom den görs på 100% ståltank.
Last edited:
Thirsty
Smygnykterist
Jaja, lugna sig lite.
Skrev ju en uppsats på mobilen och missade ett ”d” dvs ”fadd” = intetsägande, ointressant, menlös etc.
Jos
Medlem
"Tropiska frukter och fadd", - saved by the bellJaja, lugna sig lite.
Last edited:
Thirsty
Smygnykterist
Den är ju inte Ramlösa citron à la Delamotte 2012. Det finns iaf smak här men den är bara inte dompa mässig och känns menlös jämfört med 2008."Tropiska frukter och fadd", - saved by the bell
Martinski
Medlem
Jos
Medlem
Oavsett, är nyfiken på att pröva den!
FredrikC
Medlem
Va? Det kan inte stämma. Är det poäng för hur den är just när han drack den eller potentiellt bästa poäng någonsin för den han ger?Hr Juhlin gav den 95 på sin Champagne Club sida, lika mkt som '08an.
FredrikC
Medlem
Druckit Krug 163eme över två dagar. Provade olika glas först på skoj. Det stora gav mer lukt men man märkte tydligt hur det glaset tappade den där (för mig) typiska Krug-smörkola I jämförelse med Lehman vilket var spännande. Men nu vet vi det.
fantastiskt god som alltid! Riktigt bra tryck i flaskan. Mycket smörkola och fräsch.
fantastiskt god som alltid! Riktigt bra tryck i flaskan. Mycket smörkola och fräsch.
Daniel A
Administratör
Igår var jag på Gomseglets helt galna Pommery-provning. Alla årgångar av deras prestige Cuvée Louise blanc, samt majoriteten av Cuvée Louise rosé.
Lineup rosé: 2004, 2003, 2000, 1999 (defekt), 1996, 1995, 1992, 1990, 1989, 1983, 1982
Lineup blanc: 2006 (pre-release, brut nature), 2005 (pre-release), 2004 (brut nature), 2004 (brut), 2003, 2002, 2000 (magnum), 1999, 1998 (defekt), 1997 (aldrig släppt), 1996, 1995, 1990 (brut nature), 1989, 1988, 1987, 1985, 1982, 1981, 1980 (magnum), 1979 (magnum).
Pommery själva var på plats, och enligt dem var det här den största Pommery-vertikalen någon satt ihop så de hjälpte till med några flaskor; dels sådana som saknades (1980 magnum, t.ex.) men också sådana som de aldrig släppt (1997). Superroligt!
Vinerna provades i kronologisk ordning men i flighter om 3-4 viner, där den inbördes årgångsordningen i flighten var blind. Har verkligen ingen lust att skriva ner noterna på samtliga, så sammanfattar övergripande intryck lite kort och tar noter på mina favoriter.
Övergripande intryck nr 1: unga prestiger är inte så roliga att dricka i allmänhet, och Cuvée Louise är inget undantag. Stenhård syra och fullständigt oförlöst. Känns ju att det finns “stuffing” under ytan, men inget som visade sig alltför tydligt. Det var årgång 2000 som var den yngsta drickbara, men ärligt talat så blev det bäst nere på 80-talet.
Övergripande intryck nr 2: Cuvée Louise blanc är en väldigt ren och elegant champagne, som behöver lång tid på korken för att öppna upp. Väldigt korrekta och snygga champagner. Rosén var lite mer spretig (på ett positivt sätt), och där fanns det charm även i de yngre vinerna (t.ex. 2003).
Övergripande intryck nr 3: Även om det var väldigt korrekta och klassiska champagner (tänk en massa äpple och gräddkola, med lätt brödighet), så fanns det två lite udda noter som gav Cuvée Louise överlag en egen personlighet, både för blanc och rosé. Det första är att många champagner hade en ton av sälta, ostron och “hav”. Mycket trevligt. För det andra så fanns det i en allmän brunsprit-utan-alkohol-ton i flera, framför allt i de äldre årgångar. Det här är enbart positivt. Cognac är en not jag har skrivit ett dussin gånger. För er som är bekanta med begreppet “rancio” är det kanske mer träffande. Jag menar alltså inte att det doftar och smakar sprit, utan snarare de murriga, “mörka”, tonerna som kommer fram i riktigt vällagrad sprit. Enstaka exempel drog mer åt det maltiga, whisky-aktiga, hållet. Spännande!
För att börja på toppen. Kvällens bästa var flight 3 - rosé.
1983 Pommery Cuvée Louise Rosé
Kopparfärgad, som drar åt orange. Djup doft, med smutsig honung, kanderad apelsin (menar nog egentligen apelsinmarmelad), lite härlig svamp, nougat, gula och röda äpplen, samt en lätt cognacston. Med luft kommer även noten jag alltid hoppas på: kexchoklad. Tämligen hög syra, men perfekt balanserad av uttorkad frukt, bokna äpplen, en viss parfymerad smak (nästan åt Selosse-hållet), sultanrussin, kexchoklad och honung (inte smutsig). Små, fina bubblor. Lång, komplex eftersmak. 94+p.
Trodde det här var 82an. Mitt WOTN.
1989 Pommery Cuvée Louise Rosé
Kopparfärgad, men drar åt gyllene. Mycket expressiv doft, med bokna äpplen, cognac även här, torkade tranbär, torkad aprikos. I munnen är syran otroligt polerad och snyggt integrerad. Tämligen kraftig smak, och den enda champagnen som hade smakdrag som drog åt cognac (nästan calvados). Ett angenämt beskt och långt avslut. 93p.
Gissade på 1983.
1982 Pommery Cuvée Louise Rosé
Den här är istället lätt rödfärgad, som drar åt koppar. Faktiskt det mest roséliknande vinet av alla. Udda doft jämfört med de andra - lätt metalliskt/järn, röda bär av flera slag (hallon, lingon, torkade tranbär), kexchoklad. Mycket kraftig doft, som utvecklas under lång tid. I munnen har det nästan en ung fräschör - syran är, jämfört med de andra vinerna, påtaglig, men det är riktigt elegant och fokuserat. Även här är det ett angenämt beskt och långt avslut. 93+p.
Gissade på 1989. Tror hela bordet gissade samma - otroligt att det här vinet skulle ha 38 år på nacken!
---
På den vita sidan tyckte jag 1995an var vida överlägsen bland de yngre årgångarna. Här var det dock delade meningar mellan 95an och 96an. Verkar som att jag är tydligt i camp 95! Flight 7 hade den klassiska trion - 1990, 1989 och 1988. Nu är det här en bra bit in i provningen så sinnena är måhända inte på topp, men dessa kunde nästan ha varit samma vin - “perfekt” fas för samtliga, klassisk och korrekt champagne. Mycket intressant att 1990 var brut nature - märktes inte. 1988an stack ut med pytteliten marginal som det bättre vinet, eller åtminstone det med potential för lite mer.
I flight 8 blev det åka av. Kvällens skräll, och mitt näst bästa vin:
1981 Pommery Cuvée Louise Blanc
Expressiv och generös doft, med smör bokna äpplen, gräddkola, champinjoner, hav, vit choklad, rostat bröd, apelsinmarmelad och kanderad ingefära. I munnen är det små men pigga bubblor, bra och pigg syra. Men helt och hållet i balans med de uttorkade smakerna. Snyggt vin! 93p.
Trodde att det här var 1982an. Att det skulle vara en på pappret så kass årgång som 1981 (första jag dricker) var fantastiskt, och något som “chockade” samtliga närvarande.
I samma flight fanns även 1985an (som jag satte, woo) som också fick 93p av mig. Det som fick den att sticka ut för mig var att den hade en tämligen kraftig chokladig smak. Här hade vi även 1987an, som jag tyckte var extra skoj då jag sällan får dricka mitt födelseår (pga kass typ över hela världen). Tog det som sämsta vin i flighten, och gissade således rätt på årgången… hårt liv. Första champagnen från 87 jag dricker.
Härefter blev det en grand finale; ett riktigt värdigt avslut på en fantastisk provning.
1980 Pommery Cuvée Louise Blanc (magnum)
Parfymerat, glass (!!), aprikos, gräddkola, hav. Extremt mycket bubblor för sin ålder. Relativt hög syra. Uttorkad smak, ingen frukt som kan backa upp. Torr och stram - elegant som så många andra, men lite trött (föll ihop efter ett tag). 90p.
Magnum direkt från huset. Helt sjukt hur stor roll det spelar att en flaska fått ligga stilla och aldrig lämna boet.
1979 Pommery Cuvée Louise Blanc (magnum)
Kexchoklad, svett (!!), choklad, cognac, kvittenmarmelad, rostat bröd, gräddkola, vit choklad. Små fina bubblor. Perfekt balans. Frukten finns kvar i allra högsta grad. 93p.
Lineup rosé: 2004, 2003, 2000, 1999 (defekt), 1996, 1995, 1992, 1990, 1989, 1983, 1982
Lineup blanc: 2006 (pre-release, brut nature), 2005 (pre-release), 2004 (brut nature), 2004 (brut), 2003, 2002, 2000 (magnum), 1999, 1998 (defekt), 1997 (aldrig släppt), 1996, 1995, 1990 (brut nature), 1989, 1988, 1987, 1985, 1982, 1981, 1980 (magnum), 1979 (magnum).
Pommery själva var på plats, och enligt dem var det här den största Pommery-vertikalen någon satt ihop så de hjälpte till med några flaskor; dels sådana som saknades (1980 magnum, t.ex.) men också sådana som de aldrig släppt (1997). Superroligt!
Vinerna provades i kronologisk ordning men i flighter om 3-4 viner, där den inbördes årgångsordningen i flighten var blind. Har verkligen ingen lust att skriva ner noterna på samtliga, så sammanfattar övergripande intryck lite kort och tar noter på mina favoriter.
Övergripande intryck nr 1: unga prestiger är inte så roliga att dricka i allmänhet, och Cuvée Louise är inget undantag. Stenhård syra och fullständigt oförlöst. Känns ju att det finns “stuffing” under ytan, men inget som visade sig alltför tydligt. Det var årgång 2000 som var den yngsta drickbara, men ärligt talat så blev det bäst nere på 80-talet.
Övergripande intryck nr 2: Cuvée Louise blanc är en väldigt ren och elegant champagne, som behöver lång tid på korken för att öppna upp. Väldigt korrekta och snygga champagner. Rosén var lite mer spretig (på ett positivt sätt), och där fanns det charm även i de yngre vinerna (t.ex. 2003).
Övergripande intryck nr 3: Även om det var väldigt korrekta och klassiska champagner (tänk en massa äpple och gräddkola, med lätt brödighet), så fanns det två lite udda noter som gav Cuvée Louise överlag en egen personlighet, både för blanc och rosé. Det första är att många champagner hade en ton av sälta, ostron och “hav”. Mycket trevligt. För det andra så fanns det i en allmän brunsprit-utan-alkohol-ton i flera, framför allt i de äldre årgångar. Det här är enbart positivt. Cognac är en not jag har skrivit ett dussin gånger. För er som är bekanta med begreppet “rancio” är det kanske mer träffande. Jag menar alltså inte att det doftar och smakar sprit, utan snarare de murriga, “mörka”, tonerna som kommer fram i riktigt vällagrad sprit. Enstaka exempel drog mer åt det maltiga, whisky-aktiga, hållet. Spännande!
För att börja på toppen. Kvällens bästa var flight 3 - rosé.
1983 Pommery Cuvée Louise Rosé
Kopparfärgad, som drar åt orange. Djup doft, med smutsig honung, kanderad apelsin (menar nog egentligen apelsinmarmelad), lite härlig svamp, nougat, gula och röda äpplen, samt en lätt cognacston. Med luft kommer även noten jag alltid hoppas på: kexchoklad. Tämligen hög syra, men perfekt balanserad av uttorkad frukt, bokna äpplen, en viss parfymerad smak (nästan åt Selosse-hållet), sultanrussin, kexchoklad och honung (inte smutsig). Små, fina bubblor. Lång, komplex eftersmak. 94+p.
Trodde det här var 82an. Mitt WOTN.
1989 Pommery Cuvée Louise Rosé
Kopparfärgad, men drar åt gyllene. Mycket expressiv doft, med bokna äpplen, cognac även här, torkade tranbär, torkad aprikos. I munnen är syran otroligt polerad och snyggt integrerad. Tämligen kraftig smak, och den enda champagnen som hade smakdrag som drog åt cognac (nästan calvados). Ett angenämt beskt och långt avslut. 93p.
Gissade på 1983.
1982 Pommery Cuvée Louise Rosé
Den här är istället lätt rödfärgad, som drar åt koppar. Faktiskt det mest roséliknande vinet av alla. Udda doft jämfört med de andra - lätt metalliskt/järn, röda bär av flera slag (hallon, lingon, torkade tranbär), kexchoklad. Mycket kraftig doft, som utvecklas under lång tid. I munnen har det nästan en ung fräschör - syran är, jämfört med de andra vinerna, påtaglig, men det är riktigt elegant och fokuserat. Även här är det ett angenämt beskt och långt avslut. 93+p.
Gissade på 1989. Tror hela bordet gissade samma - otroligt att det här vinet skulle ha 38 år på nacken!
---
På den vita sidan tyckte jag 1995an var vida överlägsen bland de yngre årgångarna. Här var det dock delade meningar mellan 95an och 96an. Verkar som att jag är tydligt i camp 95! Flight 7 hade den klassiska trion - 1990, 1989 och 1988. Nu är det här en bra bit in i provningen så sinnena är måhända inte på topp, men dessa kunde nästan ha varit samma vin - “perfekt” fas för samtliga, klassisk och korrekt champagne. Mycket intressant att 1990 var brut nature - märktes inte. 1988an stack ut med pytteliten marginal som det bättre vinet, eller åtminstone det med potential för lite mer.
I flight 8 blev det åka av. Kvällens skräll, och mitt näst bästa vin:
1981 Pommery Cuvée Louise Blanc
Expressiv och generös doft, med smör bokna äpplen, gräddkola, champinjoner, hav, vit choklad, rostat bröd, apelsinmarmelad och kanderad ingefära. I munnen är det små men pigga bubblor, bra och pigg syra. Men helt och hållet i balans med de uttorkade smakerna. Snyggt vin! 93p.
Trodde att det här var 1982an. Att det skulle vara en på pappret så kass årgång som 1981 (första jag dricker) var fantastiskt, och något som “chockade” samtliga närvarande.
I samma flight fanns även 1985an (som jag satte, woo) som också fick 93p av mig. Det som fick den att sticka ut för mig var att den hade en tämligen kraftig chokladig smak. Här hade vi även 1987an, som jag tyckte var extra skoj då jag sällan får dricka mitt födelseår (pga kass typ över hela världen). Tog det som sämsta vin i flighten, och gissade således rätt på årgången… hårt liv. Första champagnen från 87 jag dricker.
Härefter blev det en grand finale; ett riktigt värdigt avslut på en fantastisk provning.
1980 Pommery Cuvée Louise Blanc (magnum)
Parfymerat, glass (!!), aprikos, gräddkola, hav. Extremt mycket bubblor för sin ålder. Relativt hög syra. Uttorkad smak, ingen frukt som kan backa upp. Torr och stram - elegant som så många andra, men lite trött (föll ihop efter ett tag). 90p.
Magnum direkt från huset. Helt sjukt hur stor roll det spelar att en flaska fått ligga stilla och aldrig lämna boet.
1979 Pommery Cuvée Louise Blanc (magnum)
Kexchoklad, svett (!!), choklad, cognac, kvittenmarmelad, rostat bröd, gräddkola, vit choklad. Små fina bubblor. Perfekt balans. Frukten finns kvar i allra högsta grad. 93p.
LarsW
Medlem
Nu kan man kanske våga sig ut i den här tråden med lite smaksnoter efter @Daniel A härliga sammanfattning av Pommery ovan...
I slutet av augusti samlades @LeChat, @Ekdahl, @Christer J och undertecknad för vår första champagneträff sedan det där viruset började snurra runt på allvar i landet.
Tema var god skumpa vi vill bjuda på!
Först ut:
Initialt lite knuten i doften. Citrus och mandelmassa. Hallonbåts-parfym och rostig spik i äpple... Odlare har jag skrivit.
Smaken är sötad grapefrukt och godismärken. Vanilj. Mjuk syra. Trevlig skalbeska.
Har inte skrivit vad jag tänkte utom odlare...
Rätt svar var Paul Bara Annonciade 2005
Hum... yngst i kväll och det märktes nog.
88+p
Dos:
Krut och lime i näsan. Igen grapefrukt. Ostkant och tallbar (eller kanske det är @LeChat 's gymmatta).
Syra som märks, tänker 2002.... Ahlgrens bilar. Citrus-zest, hasselnötter och blommor.
Kändes som hus, välgjord och polerad men absolut inte tråkig.
Rätt svar var Pol Roger Vintage 2004.
Som vanligt ett av de mest stabila valen bland vintage skumpor. Har nog lite kvar tills det är på topp.
90(+)p
Drei:
HAV! Saltvatten, ostron och nyrensad vitfisk i näsan. Härlig! Efter ett tag dyker väldigt trevliga sherry-fat upp.
Frisk syra, tänker igen 2002. OM det var hav i näsan är det citron i munnen, grillad, konserverad, saft och skal. Kalk och smörstekt champinjon.
Hum... börjar arta sig ordentligt. Ung men väldigt god redan nu.
Många gissningar men det var inte förrän vi fick se flasköppningen som polletten trillade ned.
Rätt svar var Gosset Celebris 2002
Tvekade ett tag om detta var vinnaren för kvällen eller inte... till slut blev det inte så men med rätt antal år till på rygg mycket möjligt.
92+p
හතර:
Först en ton av källare som snabbt vädras bort och sen är det bara att njuta! Äpple, kanel, vanilj och brynt smör. Krut och härliga mognadstoner.
Smaken är... burgundisk har jag visst skrivit. Popcorn med smör. Äppelmos och vaniljsås. Ek och grillad citron.
Magnifik och perfekt just nu med mognadstoner blandade med fräsch frukt och syra.
Gissade på att det var min flaska, vilket det också var. Andra gissade på Bollinger 1996 och Gosset.
Rätt var Guy Charlemagne Mesnillesimé 1996.
Jag har haft med flera olika årgångar av denna till våra provningar men denna stod nog ut som mest muskulös, helt olik 1995 som var mer elegant och floral. Äppelpajen med vaniljsås gick dock igen i båda årgångar!
Bäst för kvällen var vi alla överens om.
93p
Vi var faktiskt alla överens om ordningen på samtliga skumpor för kvällen vilket nog var första gången!
Som vanligt fantastiskt trevligt och gott sällskap!
I slutet av augusti samlades @LeChat, @Ekdahl, @Christer J och undertecknad för vår första champagneträff sedan det där viruset började snurra runt på allvar i landet.
Tema var god skumpa vi vill bjuda på!
Först ut:
Initialt lite knuten i doften. Citrus och mandelmassa. Hallonbåts-parfym och rostig spik i äpple...
Odlare har jag skrivit.Smaken är sötad grapefrukt och godismärken. Vanilj. Mjuk syra. Trevlig skalbeska.
Har inte skrivit vad jag tänkte utom odlare...
Rätt svar var Paul Bara Annonciade 2005
Hum... yngst i kväll och det märktes nog.
88+p
Dos:
Krut och lime i näsan. Igen grapefrukt. Ostkant och tallbar (eller kanske det är @LeChat 's gymmatta).
Syra som märks, tänker 2002.... Ahlgrens bilar. Citrus-zest, hasselnötter och blommor.
Kändes som hus, välgjord och polerad men absolut inte tråkig.
Rätt svar var Pol Roger Vintage 2004.
Som vanligt ett av de mest stabila valen bland vintage skumpor. Har nog lite kvar tills det är på topp.
90(+)p
Drei:
HAV! Saltvatten, ostron och nyrensad vitfisk i näsan. Härlig! Efter ett tag dyker väldigt trevliga sherry-fat upp.
Frisk syra, tänker igen 2002. OM det var hav i näsan är det citron i munnen, grillad, konserverad, saft och skal. Kalk och smörstekt champinjon.
Hum... börjar arta sig ordentligt. Ung men väldigt god redan nu.
Många gissningar men det var inte förrän vi fick se flasköppningen som polletten trillade ned.
Rätt svar var Gosset Celebris 2002
Tvekade ett tag om detta var vinnaren för kvällen eller inte... till slut blev det inte så men med rätt antal år till på rygg mycket möjligt.
92+p
හතර:
Först en ton av källare som snabbt vädras bort och sen är det bara att njuta! Äpple, kanel, vanilj och brynt smör. Krut och härliga mognadstoner.
Smaken är... burgundisk har jag visst skrivit. Popcorn med smör. Äppelmos och vaniljsås. Ek och grillad citron.
Magnifik och perfekt just nu med mognadstoner blandade med fräsch frukt och syra.
Gissade på att det var min flaska, vilket det också var. Andra gissade på Bollinger 1996 och Gosset.
Rätt var Guy Charlemagne Mesnillesimé 1996.
Jag har haft med flera olika årgångar av denna till våra provningar men denna stod nog ut som mest muskulös, helt olik 1995 som var mer elegant och floral. Äppelpajen med vaniljsås gick dock igen i båda årgångar!
Bäst för kvällen var vi alla överens om.
93p
Vi var faktiskt alla överens om ordningen på samtliga skumpor för kvällen vilket nog var första gången!
Som vanligt fantastiskt trevligt och gott sällskap!
LarsW
Medlem
Onsdagar är undervärderade.
Billecart Salmon Cuvée Nicolas-François 1996
Kvartsmagnum inköpt för 7-8 år sen tror jag det var. Har sedan dess slutat köpa små flaskor men denna var det verkligen inget fel på!
Väl i paritet med de bästa sniffarskumpor jag satt näsan till de sista åren. Massor av mognadstoner som créme brûlée, sherry och grädde. Romerska bågar och grillad citron. Salt karamell och lite tallskott.
Smaken är massiv. Perfekt kombination av mognadstoner samt frisk frukt och välbevarad syra. Creme Brûlée och gräddig toffee. Smörstekta kantareller och röda äpplen. Bränt socker på grillad citron. Mer brûlée. Rostade nötter. Ingefära och citrongräs.
Lååång eftersmak.
Funderar på om detta är bästa champagnen 2020… den är i alla fall uppe där bland de bästa från @MartinE ’s januaribubblor.
95p
Lycklig nu!
Billecart Salmon Cuvée Nicolas-François 1996
Kvartsmagnum inköpt för 7-8 år sen tror jag det var. Har sedan dess slutat köpa små flaskor men denna var det verkligen inget fel på!
Väl i paritet med de bästa sniffarskumpor jag satt näsan till de sista åren. Massor av mognadstoner som créme brûlée, sherry och grädde. Romerska bågar och grillad citron. Salt karamell och lite tallskott.
Smaken är massiv. Perfekt kombination av mognadstoner samt frisk frukt och välbevarad syra. Creme Brûlée och gräddig toffee. Smörstekta kantareller och röda äpplen. Bränt socker på grillad citron. Mer brûlée. Rostade nötter. Ingefära och citrongräs.
Lååång eftersmak.
Funderar på om detta är bästa champagnen 2020… den är i alla fall uppe där bland de bästa från @MartinE ’s januaribubblor.
95p
Lycklig nu!