ICHI-E i Hiroo (Tokoy) 1 stjärna enl Guide Michelin.
一会
Watanabe-san är den mest kompromisslösa kock jag lärt känna. Skrämmer bort sina lärlingar mer effektivt än tom Jiro själv i egen hög person (sushi-kocken som väl de flesta sett dokumentären om?)
Watanabe-san börjar varje arbetsdag kl 5 på Tsukuji fiskmarknad och jobbar normalt till midnatt. Hela dagen går åt till förberedelser. Han tar en dag ledigt i veckan då han experimenterar och funderar över hur han kan göra sin mat ändå godare och ytterligare närma sig det perfekta. Sådana oväsentligheter som Michelin har han inte ens utrymme att reflektera över.
Varje månad skapar han en ny komplett meny som utsökt följer säsongen med dagliga variationer beroende på hur han får tag i de bästa råvarorna.
Det ryms 6 personer vid countern samt att där finns två bord i restaurangen. Normalt tar de tre följen per kväll med max fyra pers per följe. Väntelistan är ca två mån. Stamgäster kan ibland få utgöra ett fjärde följe. De har de flesta sakéerna från Tetorigawa och även några andra ur högsta klassen, samtidigt som man valt att inte ha med tex Kubota, Dassai och Kikuhime på listan. Och man får aldrig saké i vinglas. För det vore ju så ... fel!
...
Under aftonen drack vi oolong-te samt att vi drack oss genom några av Tetorigawas underbara sakéer. Maten var lika bortomvärldslig som alltid. Exceptionellt finstämda kompositioner både visuellt och med helt perfekt balans i maträtterna där lager på lager av råvaror ger sig till känna med ödmjuka bugningar. Detta är traditionell japansk mat av absolut högsta klass. Inklusive dryck, just under 1000-lappen per person.
Pudding med purjonystan
Perfekt start med en värmande rätt då man kommer in från kylan. Buljongen har precis lagom sälta och fin harmoni med "fish stock".
Havsgurka med sås och godsaker SAMT grillad karasumi på grillad mochi
Havssmaken från de härligt tuggiga skivorna av havsgurka spelar rytmiskt perfekt mot såsen och det övriga goda i skålen.
KARASUMI av högsta kvalitet (en sorts soltorkad rom) på en liten
MOCHI (klibbig kaka gjord på särskilt klibbigt ris) ger nyårsstämning.
Soppa
En soppa på kristallklar buljong (saké, fish stock, soja, salt...) purjo och grillad
KUCHIKO (äggstock från havsgurka) som alltid återkommer i någon skepnad i alla av Watanabe-sans menyer.
Friterad potatis
SATO-IMO som friterats så att den knispriga ytan kontrasterar perfekt mot potatisens lite geggigare inre. Sojabaserad sås och minipurjo. Att potatis kan vara sååå gott
Krabba med sin rom
Förberedd så att den bara är att äta, alla hårda broskskivor och andra oätligheter är bortplockade. Perfekt kokt och saltad, vad annars? Minns inte vad krabbsorten heter, men det är en sån där "fin-sort" med mild och rik krabbsmak.
Rättika med yuzusås i klar buljong
Den jordiga beskan i den välkokta rättikan kontrasterar obeskrivligt väl mot buljongens lätta sälta och den distinkt aromatiska såsen av YUZU.
Grillad fisk och riven rättika med soja
Normalt grillar Watanabe-san AKAMUTSU, men denna dag var det en lite mindre fet fisk som jag aldrig tidigare hört namnet på. Tyvärr bortglömt men gott som FAEN. Allt som grillas, det grillas över den särskilda bambukol som inte osar. Watanabe-san sköter också grillen med yppersta perfektion.
Traditionell avslutning med ris, pickles och misosoppa
IKURA (laxrom), ANAGO (ål) och japanska kryddiga frön som jag aldrig lär mig vad de heter. Till denna rätt serveras oolong-te.
Dessert och ocha
OCHA (grönt te) av högsta kvalitet och tydlig beska ackompanjerar alltid efterrätterna hos ICHI-E. Idag var det vad jag tror var cous-cous och vad jag vet var AN (små azukibönor kokta i sirap). Kontrasten mellan sötma-konsistens-beska piggar upp och skapar en fräsch känsla i hela kroppen.
...och hem till Yokohama tog vi tåget med djupt tillfredsställda magsäckar och inbokade återbesök både januari, februari och mars.