Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Magikern]

Systembolaget Italien Prestige Gårda Göteborg

Här följer en kort sammanfattning av smaknoterna

Cornelissen Magma 2018

Lovande doft med lite brettm jordgubbar och rosor. Smaken är lite ihålig men trevlig och ung. Mycket toner av kryddpeppar och torkad frukt.
Rätt lång eftersmak men jag stannar på 89 poäng idag.

Gaja Barbaresco 2018

Här är det betydligt mer tanniner och även en trevligare doft som kännetecknas av rosor och tjära. Nypon, salmiak och typiska nebbiolotoner
Rätt fylligt och .Jättelång eftersmak. 92 poäng

Tignanello 2019

Mer dämpad doft men lite toner av bdx-druvor som cab franc. Rätt fylligt och ungt med blandade örtkryddor och frukt. Rätt lång eftersmak men jag stannar på 91 poäng.

Biondi Santi Rosso de Montalcino 2018

Lite tunnare än föregående vin men verkligen trevliga toner av körsbär och jordgubbar. Det gäller både doften och smaken. Lång eftersmak men ungt. 92 med ett minus idag.

Mastroberardino Taurasi Radici Riserva 1998

Trevlig doft med mycket chark och jordiga toner. Smaken är fyllig och syrlig och allt är i balans. Mycket chark och örtkryddor och lång eftersmak. Detta är 93 poäng med ett minus efter.

Fontanafredda Barolo riserva 1982

Bästa doften på provningen. Mycket stall och gammal blåstång men även örtkryddor och torkade nypon i smaken. Lång eftersmak men visst är vinet lite trött. 92+


En utmärkt provning med rätt mycket vin för pengarna trots allt.

 

[StefanAkiko]

För ett par veckor sedan ploppade jag mitt livs första Pineau des Charentes. Otroligt spännande! Jag menar, hur besvärande kan inte underliga druvjoser vara även efter alkoholtillsatser? Och denna flaska var ju dessutom ingen duvunge - med förmodligen drygt 40 år på nacken.

Pineau des Charentes, (Pineau Charentais, eller helt enkelt Pineau) är en regional aperitif i västra Frankrike, tillverkad i departementen Charente, Charente-Maritime och (i mindre utsträckning) Dordogne. Även om den är populär inom sin region, är den mindre känd i andra regioner i Frankrike och kan vara direkt ovanlig utomlands.

Det är ett starkvin (mistelle eller vin de likör), gjort av antingen färsk, ojäst druvjuice eller en blandning av lätt jäst druvmust, till vilken en Cognac eau-de-vie tillsätts och sedan mognat. PdC görs både rött och vitt.

Pineau finns också som en hemgjord produkt i de närliggande Deux-Sèvres och Vendée departementen. Det finns också en liknande dryck som kallas "Troussepinette" som görs i Vendée, som ofta är smaksatt med tall eller frukter som päron. På andra håll i Frankrike tillverkas liknande drycker (Macvin i Jura, Floc de Gascogne i Armagnac-området; det finns också Pommeau, som på liknande sätt framställs genom att blanda äppeljuice och äppelbrännvin), men dessa produkter är mycket mindre kända än Pineau.

N.V. Château de Beaulon Pineau des Charentes Vieille Réserve, 95p
Som sagt: mitt livs första PdC...

Femte gången jag smuttar från den här flaskan i afton. Ingen årgång, men saknar streckkod och ser rätt gammal ut (auktionsfynd från evt tidigt 80-tal). Korken blev det bara smulor av och fällningen är mycket riklig.

Färg: rödaktig bas som drar starkt mot brungult. Lätt slöjig trots all väntan.

Beter sig som en fantastisk halvtorr Ruby Port med änglalika vingar av mörker. Fantastisk!

Piptobak i massor, plommonkompott, djupa toner av blod/järn/rost, köttig sås, fantastiska örtegenskaper mot Jägermeister de light, en framväxande (nötaktigt, bränt hår) oloroso-kvalitet med återhållen sötma... Låååångt! Fylligt! Komplext!

Går absolut att dricka till mat med viss sötma i såser/tillbehör. Varför inte potatisplättar/raggmunkar med bacon och lingonsylt?

Lätt den bäst spenderade dryga 50-lappen under 2022!

 

[StefanAkiko]

Nu har jag fått uppleva min första snabbdöda Sauternes under kork.

1998 Delor Sauternes, 86p (som bäst)
Generisk, minimal komplexitet, bra balans och delikat. Men, redan efter tre månader hade sista två glasen förvandlats till bläh.

Första gången jag erfarit denna typ av snabbt förfall i ett sött vin. Var förvisso inget riktigt julgransvirke i den från start, men ändå blev jag lite perplex.

Nya lärdomar!

 

[StefanAkiko]

Nallade en liten slatt från min ploppade
1929 Maury, 100p
...för att skölja ur munnen efter Delor.
Och insåg att stjärnorna ibland står vackert!

Mums för att ha en hel hylla, 180 x 40 cm med söta viner! Känner mig minst lika ödmjuk som Göran Persson

 

[chambertin]

Nu har jag fått uppleva min första snabbdöda Sauternes under kork.

Visa bifogad bild 27654

1998 Delor Sauternes, 86p (som bäst)
Generisk, minimal komplexitet, bra balans och delikat. Men, redan efter tre månader hade sista två glasen förvandlats till bläh.

Första gången jag erfarit denna typ av snabbt förfall i ett sött vin. Var förvisso inget riktigt julgransvirke i den från start, men ändå blev jag lite perplex.

Nya lärdomar!

Inte så förvånad då jag aldrig druckit ngn generisk och god Negociant-Sauternes.
Dessutom brukar man få enklare slott i Sauternes/Barsac för samma peng som dessa generiska tappningar för att inte tala om sötingarna från grannarna Cerons, Loupiac och Cadillac.

 

[Vingubben]

Kanonkop, Paul Sauer, 2016

Begynnande mognadstoner men piggt så det förslår och helt intakta tanniner. Blåbär, granskott, peppar, blodapelsin, mahogny och nejlikor. Perfekt balans som gör vinet, trots sin fyllighet, väldigt elegant. Mycket vin för pengarna. 93p

 

[Daniel A]

För ett par veckor sedan ploppade jag mitt livs första Pineau des Charentes. Otroligt spännande! Jag menar, hur besvärande kan inte underliga druvjoser vara även efter alkoholtillsatser? Och denna flaska var ju dessutom ingen duvunge - med förmodligen drygt 40 år på nacken.

Pineau des Charentes, (Pineau Charentais, eller helt enkelt Pineau) är en regional aperitif i västra Frankrike, tillverkad i departementen Charente, Charente-Maritime och (i mindre utsträckning) Dordogne. Även om den är populär inom sin region, är den mindre känd i andra regioner i Frankrike och kan vara direkt ovanlig utomlands.

Det är ett starkvin (mistelle eller vin de likör), gjort av antingen färsk, ojäst druvjuice eller en blandning av lätt jäst druvmust, till vilken en Cognac eau-de-vie tillsätts och sedan mognat. PdC görs både rött och vitt.

Pineau finns också som en hemgjord produkt i de närliggande Deux-Sèvres och Vendée departementen. Det finns också en liknande dryck som kallas "Troussepinette" som görs i Vendée, som ofta är smaksatt med tall eller frukter som päron. På andra håll i Frankrike tillverkas liknande drycker (Macvin i Jura, Floc de Gascogne i Armagnac-området; det finns också Pommeau, som på liknande sätt framställs genom att blanda äppeljuice och äppelbrännvin), men dessa produkter är mycket mindre kända än Pineau.

Visa bifogad bild 27652

N.V. Château de Beaulon Pineau des Charentes Vieille Réserve, 95p
Som sagt: mitt livs första PdC...

Femte gången jag smuttar från den här flaskan i afton. Ingen årgång, men saknar streckkod och ser rätt gammal ut (auktionsfynd från evt tidigt 80-tal). Korken blev det bara smulor av och fällningen är mycket riklig.

Färg: rödaktig bas som drar starkt mot brungult. Lätt slöjig trots all väntan.

Beter sig som en fantastisk halvtorr Ruby Port med änglalika vingar av mörker. Fantastisk!

Piptobak i massor, plommonkompott, djupa toner av blod/järn/rost, köttig sås, fantastiska örtegenskaper mot Jägermeister de light, en framväxande (nötaktigt, bränt hår) oloroso-kvalitet med återhållen sötma... Låååångt! Fylligt! Komplext!

Går absolut att dricka till mat med viss sötma i såser/tillbehör. Varför inte potatisplättar/raggmunkar med bacon och lingonsylt?

Lätt den bäst spenderade dryga 50-lappen under 2022!

Underbart att läsa! Jag har aldrig fattat varför Pineau inte är en grej - så förbaskat gott! Jag har inte någon extensiv erfarenhet direkt (pga ovanligt och onödigt svårt att få tag på), men av det jag druckit så har Ch. de Beaulon varit överlägset bäst. De släpper ofta Pineau med 20-30 år på nacken, vilket är magiskt. Notera att det finns både rött och vitt också (även om de flesta är bruna...). Mums!

 

[StefanAkiko]

Inte så förvånad då jag aldrig druckit ngn generisk och god Negociant-Sauternes.
Dessutom brukar man få enklare slott i Sauternes/Barsac för samma peng som dessa generiska tappningar för att inte tala om sötingarna från grannarna Cerons, Loupiac och Cadillac.

Precis så!
Skulle aldrig inhandla en dylik i butik, men denna följde med en auktions-lot så jag gav den värdet 15kr i inköpskostnad.
De första två månaderna var det rätt gott, även om ansiktslöst.
Senast sniffade jag också lite på en 1988 Climens vilket resulterade i att denna generiker sjönk som en sten i dy...

 

[StefanAkiko]

Underbart att läsa! Jag har aldrig fattat varför Pineau inte är en grej - så förbaskat gott! Jag har inte någon extensiv erfarenhet direkt (pga ovanligt och onödigt svårt att få tag på), men av det jag druckit så har Ch. de Beaulon varit överlägset bäst. De släpper ofta Pineau med 20-30 år på nacken, vilket är magiskt. Notera att det finns både rött och vitt också (även om de flesta är bruna...). Mums!

Det bruna inslaget i färgen är en charm i sig
Leder ofta till att efter några år är det omöjligt att okulärt avgöra om vinet en gång i tiden var rött, vitt eller orange.
Tror inte att denna vällagrade butelj beter sig som en nyinköpt, men skall leta och se efter om det inte går att hitta någon fler här i Japan.

...och JA! Bara att instämma i din lovsång:
Vi dricker alldeles för lite Château de Beaulon!

 

[StefanAkiko]

Fredag!
Pizza!
Vin!

I grund och botten en rå-ek, stum-frukt medelmåttig upplevelse.

Denna flaska öppnade vi förra fredagen och vi ansåg den direkt olämplig att ta med till restaurangen. Främst för dess misantropiska beteende i våra munnar. Tanninbaserat övervåld. Blev nästan kränkta.

Ploppade ett bättre vin. Glömde bort denna. Återfanns nästa lunch, typ. Återkorkades. Sedan glömdes den bort igen, i ett hörn av köket.

Hälldes upp igen ikväll, som ackompanjemang till Pizza-La Pizza och affärskollegor.

Svart röd.
Näsan är äntligen öppen och inbjudande. Går i riktning mot en kall klimat Napa Syrah. "Lite plommonig"...

Mun: den värsta stramheten är borta och frukten har tagit ett välbehövligt steg framåt. Men det finns fortfarande en hel del rå ek här som fortfarande är fullständigt ointegrerad. De ek-härledda tanninerna dominerar på ett sätt som gör att jag inte vill återvända till denna årgång igen. Ovanpå det känns de snipiga syrorna alltför kartiga för att detta någonsin skall klara av att runda Kap Horn.

Vinet har en varm kernel och uppfyller inte de klassiska Nordrhônska förväntningarna. Ansiktslös, ingen svartpeppar, inget rökt kött, ingen finstämd Syrah och inget som gör oss nyfikna. Ett 'bonnvin' utan brett

Inget dåligt vin, inte så, bara inte vår smak.

Ingen poäng från oss, men om vi satte en, skulle det bli ca: 83p (i princip "ganska bra")

Pizzadiet

 

[Johan L]

Vinet har en varm kernel och uppfyller inte de klassiska Nordrhônska förväntningarna. Ansiktslös, ingen svartpeppar, inget rökt kött, ingen finstämd Syrah och inget som gör oss nyfikna. Ett 'bonnvin' utan brett

Missar nog något här? Varför skulle ni ha Nordrhônska förväntningar på ett vin från södra Rhônedalen? Varför skulle det finnas finstämd Syrah i ett vin på 100 % Grenache?

 

[LeChat]

2010 Château Cantemerle

Vinkalas imorgon med härliga snubbar från forumet gör att lördagsbiffen hamnar på fredagens tallrik och då får ju fredagschampagnen ersättas med någon lämplig dryck. Bordeaux!

Börjar lite tveksamt som en enkel bordeaux. Saknas lite elegans och faten dominerar en del. Men den tar sig med tid och levererar vad som kan förväntas.(Ett sjukt gott vin, det är ju bordeaux!) Men ytterligare några år skulle inte skada även om 2010 är gott redan nu.

 

[StefanAkiko]

Missar nog något här? Varför skulle ni ha Nordrhônska förväntningar på ett vin från södra Rhônedalen? Varför skulle det finnas finstämd Syrah i ett vin på 100 % Grenache?

Jomenvisst är det så att detta vin är från Södra Rhône. Men det är inte skapt av 100% Grenache (varifrån fick du denna felaktiga data?) Det märker man genast man närmar sig det. Och normalt har det en Syrah-driven Nordrhônsk personlighet.

Man kan också, med fog, tillägga att detta heller inte är en Syrah från Napa. Även om jag också jämförde vinet med erfarnheter från där.

Oavsett:
Detta är inte en run-of-the-mill Gigondas. Detta är normalt The Sh*t från Gigondas. Den har normalt en stark dragning åt Nordrhônsk Syrah. Lovar att deras bättre årgångar smidigt smiter in bland dess norröna grannar. Ssk i blindprovningar. En get bland hermeliner!

Snabbt klipp från Internet:
Château de Saint Cosme Gigondas is a blend of Grenache, Syrah, Mourvèdre, and Cinsault. The shade and elevation at Saint Cosme provide a cooler micro-climate than the rest of Gigondas.

 

[StefanAkiko]

1990 Rudolf Payer Bouvier Ruländer Beerenauslese Neusiedlersee, 96 p
(Från min not på CT.)
From a Swedish perspective, this is the perfect Xmas wine:
Buteljerad knäck! Just rätt tajming också

This is caramelised toffee in and out in a marvellously intensely well-wrapped way ...

Colour: a deep mahogany, more red than a mature Barolo...
Nose: caramel toffee, burned pecans, incense wood, pisang-ambon, "something-acidic-I-can't-place" and condensed milk.

In the mouth: an amazingly beautiful and rich demi-sweet wine that is intense like faaa+k and elegant thanks to its straightforward acidity. Wow!
Long. Wow!
Complex. Wooooow!

Sweet wines are soooo underrated. This is magic trapped in a bottle.

Not at all what was expected from a €5 leaking auction bargain.

Korkläckage.
Mögligt på hela flaskan.
Äckligt på utsidan.
Men en gudom på insidan!

Ruländer är ofta drickvänligt. Bouvier vet jag inte riktigt ens vad det är just nu, men Googla skall jag!

---

[Edit] nu har jag gogglat:
Bouvier is also known under the synonyms Bela Ranina, Bela Ranka, Boouvierovo Grozno, Bouvier blanc, Bouvier Précoce, Bouvier Trante weisse, Bouvier Traube weisse, Bouvierov Hrozen, Bouvierova Ranina, Bouvierovo Grozno, Bouvierovo Hrozno, Bouvierovo Ranina, Bouvierrebe, Bouviertraube, Bouviertraube weisse, Bouvieruv Hrozen, Bouvijejeva Ranka, Bouvijeorva Ranina, Bouvijerova Ranka, Bovije, Buveleova Ranka, Buvie, Buvierov Hrozen, Buvije, Buvijeova Ranina, Buvijeova Ranka, Buvijeva Ranka, Buvileova Ranka, Chasselas Bouvier, Findling, Kimmig Kp 1, Précoce de Bouvier, Précoce de Bouvier bianco, Précoce de Bouvier blanc, Précoce di Bouvier bianco, Radgonska Ranina, Radgonska Ranina bijela, Ragdonska Ranina bela, Ranina, Ranina bela, Ranka, and Sasla Buvije.

 

[LeChat]

Jomenvisst är det så att detta vin är från Södra Rhône. Men det är inte skapt av 100% Grenache (varifrån fick du denna felaktiga data?) Det märker man genast man närmar sig det. Och normalt har det en Syrah-driven Nordrhônsk personlighet.

Man kan också, med fog, tillägga att detta heller inte är en Syrah från Napa. Även om jag också jämförde vinet med erfarnheter från där.

Oavsett:
Detta är inte en run-of-the-mill Gigondas. Detta är normalt The Sh*t från Gigondas. Den har normalt en stark dragning åt Nordrhônsk Syrah. Lovar att deras bättre årgångar smidigt smiter in bland dess norröna grannar. Ssk i blindprovningar. En get bland hermeliner!

Snabbt klipp från Internet:
Château de Saint Cosme Gigondas is a blend of Grenache, Syrah, Mourvèdre, and Cinsault. The shade and elevation at Saint Cosme provide a cooler micro-climate than the rest of Gigondas.

Att denna skulle ge tydliga nordrhonska vibbar låter lite knepigt. Men men, ”Jeg kenner va jeg kenner!”

Den är väl i det närmaste gjord på 100% grenache?

Dina uppgifter tror jag gäller, precis som det står i inledningen, just ”Château de Saint Cosme Gigondas”, inte ”Le Poste”.

 

[Swedish]

To whom it may concern...

St Cosme "Le Poste" 13 är ren vieilles vignes Grenache, 30% nya fat, resten andra och tredje "fill"

It-inkompetensen inom mig hindrar mig ifrån att bifoga hit länken ifrån producenten

 

[StefanAkiko]

Tack @Johan L @LeChat @Swedish för att ni tagit er tiden att korrigera ett av mina många kompetenshål.
Detta vin har aldrig givit mig anledning att reflektera över att det borde vara 100% Grenache. Har sedan första flaskan (tror det var årgpng 2005) varit helt övertygad om att detta var med en god dos Syrah
Desto mer imponerad blir jag av deras vinmakande! De lyckas verkligen hålla tillbaka Grenache's inneboende "problemställningar" som så lätt kan resultera i tanninbefriad hallonkompott.

 

[vintomas]

För ett par veckor sedan ploppade jag mitt livs första Pineau des Charentes. Otroligt spännande! Jag menar, hur besvärande kan inte underliga druvjoser vara även efter alkoholtillsatser? Och denna flaska var ju dessutom ingen duvunge - med förmodligen drygt 40 år på nacken.

Pineau des Charentes, (Pineau Charentais, eller helt enkelt Pineau) är en regional aperitif i västra Frankrike, tillverkad i departementen Charente, Charente-Maritime och (i mindre utsträckning) Dordogne. Även om den är populär inom sin region, är den mindre känd i andra regioner i Frankrike och kan vara direkt ovanlig utomlands.

Det är ett starkvin (mistelle eller vin de likör), gjort av antingen färsk, ojäst druvjuice eller en blandning av lätt jäst druvmust, till vilken en Cognac eau-de-vie tillsätts och sedan mognat. PdC görs både rött och vitt.

Pineau finns också som en hemgjord produkt i de närliggande Deux-Sèvres och Vendée departementen. Det finns också en liknande dryck som kallas "Troussepinette" som görs i Vendée, som ofta är smaksatt med tall eller frukter som päron. På andra håll i Frankrike tillverkas liknande drycker (Macvin i Jura, Floc de Gascogne i Armagnac-området; det finns också Pommeau, som på liknande sätt framställs genom att blanda äppeljuice och äppelbrännvin), men dessa produkter är mycket mindre kända än Pineau.

Visa bifogad bild 27652

N.V. Château de Beaulon Pineau des Charentes Vieille Réserve, 95p
Som sagt: mitt livs första PdC...

Femte gången jag smuttar från den här flaskan i afton. Ingen årgång, men saknar streckkod och ser rätt gammal ut (auktionsfynd från evt tidigt 80-tal). Korken blev det bara smulor av och fällningen är mycket riklig.

Färg: rödaktig bas som drar starkt mot brungult. Lätt slöjig trots all väntan.

Beter sig som en fantastisk halvtorr Ruby Port med änglalika vingar av mörker. Fantastisk!

Piptobak i massor, plommonkompott, djupa toner av blod/järn/rost, köttig sås, fantastiska örtegenskaper mot Jägermeister de light, en framväxande (nötaktigt, bränt hår) oloroso-kvalitet med återhållen sötma... Låååångt! Fylligt! Komplext!

Går absolut att dricka till mat med viss sötma i såser/tillbehör. Varför inte potatisplättar/raggmunkar med bacon och lingonsylt?

Lätt den bäst spenderade dryga 50-lappen under 2022!

Jag tror att det här var en lite ovanlig Pineau redan från början, för 10 år på fat är väl klart längre än normalt? (Ser att @Daniel A skriver om en producent som släpper 20-30 åriga, har ej sett eller provat dem.) Dessutom är det en "Ruby", så den tillhör rimligen den minoritet av Pineau-er som producerats på druvmust från rödvinsdruvor. De allra flesta produceras på "cognacsdruvor", d.v.s. vitvinsdruvor.

De vita med kortare fatlagring, provade nysläppta, har toner som brukar påminna mig lite om marsipan, vilket jag inte brukar hitta i andra söta starkviner/motsv.

 

[Jos]

Bordeaux blir inte så mycket bättre än så här. Klart det finns bättre men inte så mycket

Särskilt kul med tanke på skitåret. Tror @magnum tyckte samma lika

 

[Keen]

Tack @Johan L @LeChat @Swedish för att ni tagit er tiden att korrigera ett av mina många kompetenshål.
Detta vin har aldrig givit mig anledning att reflektera över att det borde vara 100% Grenache. Har sedan första flaskan (tror det var årgpng 2005) varit helt övertygad om att detta var med en god dos Syrah
Desto mer imponerad blir jag av deras vinmakande! De lyckas verkligen hålla tillbaka Grenache's inneboende "problemställningar" som så lätt kan resultera i tanninbefriad hallonkompott.

Enligt Parker (Jeb Dunnuck) ska den smaka enligt nedan. Antar att du inte helt håller med

Tasting like a top flight Pinot Noir, the 2013 Gigondas Le Poste is the most polished, elegant and silky in the lineup. Coming from a terraced vineyard that lies just behind the estate (three of the terraces are planted to red varieties, one terrace is planted to Cinsault). Like all of the single vineyards here, it’s almost all Grenache, was fermented with 100% whole clusters, and aged twelve months in small Burgundy barrels.