finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
The Wall
Medlem
2013 San Fereolo Austri
På söndagen fortsatte vi på temat ”Grillad Nasse” och letade fram ett vin som brukar behöva några uppfostrande år i källaren, oavsett vilken årgång som framgår på etiketten. Varje gång det vankas barbera känner jag mig tveksam; det är aldrig någon succé, oavsett producent och oavsett hur gärna jag vill gilla druvan. Visst, det finns fåtal undantag, men generellt gäller en försiktig varningsflagga. Nåja, ”man måste testa om man kommer att festa eller pesta” som vi brukar säga sedan 30 minuter tillbaka. Just 2013 släppts ganska nyligen (nåja, 28 oktober 2022) till det, vid första anblicken, lite för höga priset 271 svenska beskattade kronor. Jag vill minnas att det kostade 229 kronor de två tidigare årgångarna.
Sedvanligt modus operandi: från flaska rakt ner i Zalto Universal med en skvätt och resten ner i karaff. Vad hittar näsan? Jo, en del mognadstoner i form av aning dov rökig ton från något murrigt bränt trä, men trevligt. Det finns en liten hög med brutna slånbärkvistar som står och myser i bakgrunden. Som vanligt en fin och lätt förförande doft, men det är i munnen som det brukar kunna syra ihop sig och så även denna gång; syrligt intryck som domineras av slånbär med en något efterhängsen beska som ger ett lite för syrligt/disharmoniskt intryck. Trots 14% känns vinet inte eldigt, utan bara……mycket..? Förvisso godkänd som produkt, men till det nymodiga priset är jag lite tveksam och undrar om de återstående flaskorna kommer att rendera samma jag-skulle-ju-hamstrat-känsla som tidigare årgångar.
Skam den som ger sig; på tisdagskvällen petar vi loss vakuumkorken och häller vinet i Gabriel StandArt och nu har vi fått besök av blåbärspaj i doften och i munnen har visserligen beskan somnat in någorlunda men det lite fundersamma intrycket kvarstår i nuläget.
Vinet fungerade bra till kvällens tagliatelle Bolognese och, tja, acceptabelt till söndagens grillade italienska Gårdssällskapskotletter (som fick ett litet 68-gradigt vinterdopp i en timme innan mötet med grillgallret).
Dricka eller skicka? Det är frågan som verkar svår att svara på i dagsläget.
På söndagen fortsatte vi på temat ”Grillad Nasse” och letade fram ett vin som brukar behöva några uppfostrande år i källaren, oavsett vilken årgång som framgår på etiketten. Varje gång det vankas barbera känner jag mig tveksam; det är aldrig någon succé, oavsett producent och oavsett hur gärna jag vill gilla druvan. Visst, det finns fåtal undantag, men generellt gäller en försiktig varningsflagga. Nåja, ”man måste testa om man kommer att festa eller pesta” som vi brukar säga sedan 30 minuter tillbaka. Just 2013 släppts ganska nyligen (nåja, 28 oktober 2022) till det, vid första anblicken, lite för höga priset 271 svenska beskattade kronor. Jag vill minnas att det kostade 229 kronor de två tidigare årgångarna.
Sedvanligt modus operandi: från flaska rakt ner i Zalto Universal med en skvätt och resten ner i karaff. Vad hittar näsan? Jo, en del mognadstoner i form av aning dov rökig ton från något murrigt bränt trä, men trevligt. Det finns en liten hög med brutna slånbärkvistar som står och myser i bakgrunden. Som vanligt en fin och lätt förförande doft, men det är i munnen som det brukar kunna syra ihop sig och så även denna gång; syrligt intryck som domineras av slånbär med en något efterhängsen beska som ger ett lite för syrligt/disharmoniskt intryck. Trots 14% känns vinet inte eldigt, utan bara……mycket..? Förvisso godkänd som produkt, men till det nymodiga priset är jag lite tveksam och undrar om de återstående flaskorna kommer att rendera samma jag-skulle-ju-hamstrat-känsla som tidigare årgångar.
Skam den som ger sig; på tisdagskvällen petar vi loss vakuumkorken och häller vinet i Gabriel StandArt och nu har vi fått besök av blåbärspaj i doften och i munnen har visserligen beskan somnat in någorlunda men det lite fundersamma intrycket kvarstår i nuläget.
Vinet fungerade bra till kvällens tagliatelle Bolognese och, tja, acceptabelt till söndagens grillade italienska Gårdssällskapskotletter (som fick ett litet 68-gradigt vinterdopp i en timme innan mötet med grillgallret).
Dricka eller skicka? Det är frågan som verkar svår att svara på i dagsläget.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Underbar smaknot!
Fråga: har du testat att köra beska viner till mat med "pepparrotsnågonting"?
What could possibly go wrong?
The Wall
Medlem
Nix, inte ännu, men jag fick ett plötsligt pockande behov av att göra det. Tack för tipset!
Carlssonsklister
Medlem
Domaine Marc Morey, Puligny Montrachet les Referts 1er Cru 2014
Firar nytt jobb och det finns inget bättre än hälleflundra, hollandaisesås på brynt smör och en bra Puligny.
Färgen är fortfarande ungdomlig, inga tecken på oxidation, eller snabb åldringsprocess. Doften är ren utan spår av defekter eller överdriven sulfat. Doften är som färgen, fortfarande ungdomlig även om jag märker av att processen har börjat. Lätt bokna gröna äpple, mandlar, smör, integrerad ek och ren citrusdoft. Smaken följer i samma spår men fyllighet, eken är där men jobbar i bakgrunden och är fullt integrerat, en ren syra som biter sig fast länge, och vinet är närmast felfri.
Påminner om när jag drack Krug 2002 vid lansering för ett par år sedan på så sätt att det tar några sekunder för mig att fullt ut uppskatta vinet då det är av så hög kvalité att alla komponenter är så pass bra att inget avviker, utan allt är verklig av hög kvalité. Inga avvikelser som en liten för låg syra, lite för mycket ek osv som gör att något annan del som framstår som bättre än vad de egentligen är.
Inköptes vid lansering 2016 (?) på systembolaget för 599 kr, och jag kan bara konstatera att jag saknar de tiderna och priserna. Köpte 3 st, och det här var den först som öppnades.
Firar nytt jobb och det finns inget bättre än hälleflundra, hollandaisesås på brynt smör och en bra Puligny.
Färgen är fortfarande ungdomlig, inga tecken på oxidation, eller snabb åldringsprocess. Doften är ren utan spår av defekter eller överdriven sulfat. Doften är som färgen, fortfarande ungdomlig även om jag märker av att processen har börjat. Lätt bokna gröna äpple, mandlar, smör, integrerad ek och ren citrusdoft. Smaken följer i samma spår men fyllighet, eken är där men jobbar i bakgrunden och är fullt integrerat, en ren syra som biter sig fast länge, och vinet är närmast felfri.
Påminner om när jag drack Krug 2002 vid lansering för ett par år sedan på så sätt att det tar några sekunder för mig att fullt ut uppskatta vinet då det är av så hög kvalité att alla komponenter är så pass bra att inget avviker, utan allt är verklig av hög kvalité. Inga avvikelser som en liten för låg syra, lite för mycket ek osv som gör att något annan del som framstår som bättre än vad de egentligen är.
Inköptes vid lansering 2016 (?) på systembolaget för 599 kr, och jag kan bara konstatera att jag saknar de tiderna och priserna. Köpte 3 st, och det här var den först som öppnades.
Last edited:
The Wall
Medlem
Kör du med enbart brynt smör i hollandaisen, eller har du bara en del brynt och resten obrynt? Vi testade nämligen att göra bearnaise på enbart brynt smör och det blev lite för mycket smörkola för vår smak.
Carlssonsklister
Medlem
Kör enbart brynt smör i den, det beror det väl också på hur hårt man bryner smöret hur smaken blir. Jag brynte ganska hårt.
Notera, om du kör på brynt smör så måste du höja syranivån i såsen/rätten för att kunna mildra effekterna av smörkolaeffekten (som du kallade den)
LarsW
Medlem
Equipo Navazos La Bota de Amontillado 95 “Navazos”
Rostade nötter och gröna oliver. Flor och hav! Umami – vad det nu luktar…. Rostade noriblad. En hint av rök.
Mandlar, hasselnötter och paranötter. Fin syra. Jästigt på ett bra sätt. Torrt gräs. Sältan man hittar i lufttorkade (och saltade) charkuterier. Ett friskt beskt bett som lugnar ned sig dag 4 då den är som bäst.
Mycket god och trevlig sherry men saknar det lilla extra för att bli stor på riktigt.
Men det är bang for bucks även när man tar prislappen på lite drygt 500kr i åtanke.
92p
Rostade nötter och gröna oliver. Flor och hav! Umami – vad det nu luktar…. Rostade noriblad. En hint av rök.
Mandlar, hasselnötter och paranötter. Fin syra. Jästigt på ett bra sätt. Torrt gräs. Sältan man hittar i lufttorkade (och saltade) charkuterier. Ett friskt beskt bett som lugnar ned sig dag 4 då den är som bäst.
Mycket god och trevlig sherry men saknar det lilla extra för att bli stor på riktigt.
Men det är bang for bucks även när man tar prislappen på lite drygt 500kr i åtanke.
92p
LeChat
Medlem
2016 Domaine Saint Préfert Châteauneuf-du-Pape
Lite burgundisk i stilen. Röd frukt med framträdande hallon, lite jord, bra syra, mineral och sälta. I avslutet lakrits och choklad. Även blodapelsin-blodgrape finns med hela vägen från doft till avslut.
Har tidigare tyckt att chateauneuf av årgång 2016 känts ofärdig och i behov lång lagring, men denna börjar kännas riktigt trevlig, även om den karaktäriseras av årgångens markerade syra. Like it!
Sebran
Medlem
Jag vågade också öppna min första 2016 CdP (Chateau Sixtine) förra veckan och kunde konstatera att den drack riktigt bra. Ingen brådska, men helt klart njutbar och charmigare än de 2010or jag har druckit under förra året.
Thirsty
Smygnykterist
Passade på att fråga på plats. Förutom jada, jada à la ”amazzzzing” etc med att den sparats så oerhört länge (och inte vara en MB) så var svaret att den troligen inte blir ”bättre” utan bör ha passerat eller vara vid sin topp men att den bör gå att fortsätta lagra ett tag till för den som föredrar mogna viner). Hyfsat intetsägande svar från folk som tycker att allt mer än fem års lagring är stort.
The Wall
Medlem
Man får nästan intrycket av att de inte vet själva.Passade på att fråga på plats. Förutom jada, jada à la ”amazzzzing” etc med att den sparats så oerhört länge (och inte vara en MB) så var svaret att den troligen inte blir ”bättre” utan bör ha passerat eller vara vid sin topp men att den bör gå att fortsätta lagra ett tag till för den som föredrar mogna viner). Hyfsat intetsägande svar från folk som tycker att allt mer än fem års lagring är stort.
;)
LarsW
Medlem
Allegrini Amarone 1997
Romrussin, läder och mörk choklad i näsan. Mynta, rosmarin och hårt rökt bacon.
I munnen är det mycket söt frukt och alkohol – tänkte att efter 26 år skulle det lugnat ned sig men icke! Tacksamt så är både syra och tanniner också närvarande. Mörk bitter choklad i kvadrat. Läder och grillat. Lång eftersmak.
Passar bäst till ost i olika slag. 1 flaska kvar. Kanske ska vänta 10 år till innan jag poppar den, det klarar den säkert!
Just nu är det fortfarande lite obalanserat, särskilt dag 1, klart behagligare med lite svalare frukt dag 2.
91+p
Romrussin, läder och mörk choklad i näsan. Mynta, rosmarin och hårt rökt bacon.
I munnen är det mycket söt frukt och alkohol – tänkte att efter 26 år skulle det lugnat ned sig men icke! Tacksamt så är både syra och tanniner också närvarande. Mörk bitter choklad i kvadrat. Läder och grillat. Lång eftersmak.
Passar bäst till ost i olika slag. 1 flaska kvar. Kanske ska vänta 10 år till innan jag poppar den, det klarar den säkert!
Just nu är det fortfarande lite obalanserat, särskilt dag 1, klart behagligare med lite svalare frukt dag 2.
91+p
The Wall
Medlem
Merlot som odlats i Italien brukar tyvärr behöva minst 10 år, ofta mer, på sig för att blomma ut
Kul! Jag har en hög med olika årgångar hemma och gjort samma iakttagelse; vettig Amarone är Europas svar på Sydafrika; rör inget före 30 års väntan.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Missförstod först det hela som semestervikarierande SB-personal...Passade på att fråga på plats. Förutom jada, jada à la ”amazzzzing” etc med att den sparats så oerhört länge (och inte vara en MB) så var svaret att den troligen inte blir ”bättre” utan bör ha passerat eller vara vid sin topp men att den bör gå att fortsätta lagra ett tag till för den som föredrar mogna viner). Hyfsat intetsägande svar från folk som tycker att allt mer än fem års lagring är stort.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Ja, minst 30 år. 50 år är ändå bättre!
Vingubben
Medlem
Patrick Piuze, Butteaux Premier Cru, 2017
Gröna äpplen, stenhårda päron, vanilj, grapefruktbeska och en viss blommighet. Stramt med fin hög syra men balanserat. Dracks initial till hälleflundra med vitvinssås, och senare allena. Perfekt kompanjon till fisken, men lite väl stramt på egen hand. Några år till i källaren kommer att göra gott. 92p
LeChat
Medlem
2015 Andremily Syrah No. 4
En del tycker dessa viner är på tok för mycket av allt och andra älskar den maxade stilen. Jag trodde först att jag tillhörde den första kategorin men blev imponerad redan efter första flaskan.
Till skillnad från många andra alkoholmonster så tycker jag den ligger på en acceptabel och behaglig nivå. Men varför jag gillar Andremily, är framförallt föreningen av både elegans och kraft som imponerar tillsammans med goda komplexa aromer. Så jo, jag älskar det!
Doften bjuder på bl.a. bacon, vitpeppar, läder vilka också dyker upp i gommen, och som tillsammans med choklad, kaffe, lakrits och en härlig sälta gör vinet väldigt komplett.
Har druckit Syrah några gånger och EABA en gång. Fantastisk kvalitet hos båda tycker jag.
Mourvedre och Grenache ser jag framemot att prova. Dock verkar 2018 Mourvedre vara en vattendelare om en ser till två provningar, gjorda av forumets medlemmar för inte alltför länge sedan.
Skåne var först ut med att hylla den men därefter blev den mer eller mindre sågad i Götet ganska nyligen. Flaskvariation? Troligt, men inte säkert.
Har inte läst att någon provat Grenachen än här på forumet, och själv har jag väl planen att låta den ligga ett litet tag till i alla fall. Men någon annan får gärna dra en kork!
Pär Davidsson
Medlem
Är en rookie själv. Långlangring av Amarone känns inte som en åsikt som delas av många vid Googling? Har själv några Allegrini med dryga tio år på nacken och funderade på om jag borde dricka upp dem. Men det är minst 20 år till som gäller?
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Idén skapades då jag fortfarande var en padawan och organiserade en provning där kvällens vita var ett portugisiskt vitt som enligt SB:s söndertummade skrift "Varunytt" hade en uttalad beska.
Unge hr. von Essen tolkade det som renkött och pepparrotsgrädde (eller ... minns inte detaljerna) och sedan dess har jag återkommande slagits av hur bra pepparrotsallting går med beska i vin.
Vitlök går med vanilj (ja, även glass) på alla vis, därför som överekade viner blir gudomliga med vitlök!
...senap sedan! Med fläsk! Och alla peppriga shirazer...
...