Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[StefanAkiko]

Besökte Tokyo Big Sight och JFEX 2023 Tradeshow på Midsommaraftonen. Den vistelsen förvandlades rätt snart till en fantastisk förfest. Otroliga mängder spännande viner och sprit. Bästa spriten var Litauens bidrag med Apple Jack och Calvados. Blev god vän med ägaren och gick hem med fem liter sprit i present. Bästa vinerna var lätt två röda från Portugal:

Gravuras: 100p
Cadão v.v.: 98p

I ärlighetens namn beslagtog jag dessa flaskor och delade inte gärna med mig. VDn gav mig en flaska VV och vi diskuterar numer market entry Japan.

Var trevligt att träffa och sitta ned med ett gäng vinmakare, brännare, CEO:er och annat branschfolk. Går inte missta sig vad gäller den enormt höga nivån av passion. Me like!

På tåget hem behövde jag tupplura ordentligt, sedan satte ölen, sillen (nåja, i år fick jag nöja mig med japansk sotad strömming i söt sås utan ättika), vällagrad Gouda istf Wästerbotten, nypotatis istf mandel. Jordgubbar avklarade vi under februari månad, men en flaska Skåne hade jag iaf fått tag i via Amazon.co.jp. Firade Midsommar online med ett gäng australiska utbytesstudenter som jag lärde känna i Sverige under tidigt 80-tal. Tänk ändå!

Lördagen var (som sig bör) motig och kvällsträningen präglades av en mycket trög start.

 

[StefanAkiko]

Hedersomnämnande från årets JFEX i Tokyo, måste bli detta grekiska vineris halvprestige. De gör också två CS av högre dignitet, som de tyvärr hade fått slut på…

De har enorma möjligheter att lagra viner så att de släpper dem först efter det att primärfrukten givit vika. Merloten var elegant, välgjord, mogen och helt utan russin. CS hade starka Margaux-vibbar. Min favorit var Syrah, fortfarande ung och rå, men med allt vackert som välgjorda cold-clime-Syrah kan föra med sig då både druvor och terroir är fantastiska.

Hade alldeles innan provat 12 swulliga Australiensiska Shirazer, och då det är 30 grader varmt, fuktigt och ingen "barbie" är de rätt jobbiga. Även om jag älskar dem om vintrarna och till grillat kött.

('Barbie' är vad australier kallar bbq, det är ej något annat.)

 

[StefanAkiko]

Vad vore en onsdag utan ett besök på Vin Du Hachish, en fd Michelinkrog i Tokyo som flyttade till Yokohama för att slippa den hårda belastnigen av stress som kommer av att vara en stjärnrestaurang där "alla lätt får en stjärna". Faktum är att det går över tio svenska stjärnor (!) per japansk stjärna. Iaf om man ser till statistiken över antalet restauranger som existerar och det antalet stjärnor som Michelinfolket valt att dela ut…

Detta var en helt ok afton, men vi kommer inte återvända.

• Kostar som nästa nivå restaurang i Tokyo. (La Rochelle tex)
• Sensitiviteten saknas i matlagningen.
• Vinglasen är på låg nivå, liksom dekantrarna.
• Jag fick över 10 myggbett…

Men, vin drack vi!

Jag hade med mig två flaskor rött och ett hemligt glas sött.

2010 Pegau CdP, 89p
Rättframt vin som har fokus på det kryddiga med ok syror, en gnutta tanniner och vackra aromer av bär med frukt som doakör i bakgrunden.
Ungt så det förslår med mycket som kommer hända för dem med stora lager eller tålamod.
Rent, distinkt och helt utan förväntad skit. Jag hade sett fram mot lite tänder och gedigna mängder personlighet… men, näe
Både kocken och sommelieren tog denna som CdP.

1998 Pichon Lalande, 90p
Ännu en de luxe putell som är helt felfri, men som kommer helt utan hula-hoops eller överraskningar :-(
Magiskt vacker nos av Bdx-jord och ett helt stim av korumpor, eller en hord veterinärer som dykt in i dessa. Brett på högsta underbara nivå! Vällagrad ost kommer först på tredje plats…
I munnen är detta åt hållet snipigt (obalanserat hög syra), även om det finns en grundläggande välstrukturerad plattform att stå på. Tunnt snarare än 'elegant'. Ett vin som snarare saknar komponenter än är ett vin som strävar mot ZEN…

Det här är ljusår från imponerande.
För mycket åt hållet skämskudde.

Varken kocken eller sommelieren hade ens en bra gissning… på doften framkom en blyg hint om att det evt skulle kunna vara en Bdx, men ingenting annat ur deras tankedialog drog åt ens Frankrike…

Ett otypiskt och uselt vin, om man får uttrycka sig således…

Om detta vore ett vin för 250 kr hade jag kunnat njuta av dess företräden, men då detta är ett vin med en förvånansvärt hög multipel av 250-kronor är det svårt att njuta av dess företräden… Dess tillkortakommanden lyser klarare än Saturnus en stjärnklar natt. Hade jag tagit med mig det till en blindprovning hade jag behövt en skämskudde…

Kvällens solklara vinnare! Turboladdad
1960 Domaine de Lacresse, Rivesaltes, 97p
Vilken fantastisk dynamit att avsluta en god middag med!

Den 11 mars skrev jag på CT:
Ploppades idag och kändes något ilsk över att den inte hann fixa håret innan gästerna kom. Skall njuta av den över tid. Har ingen aning hur att inte ta den som ett riktigt bra portvin i en blindprovning… 91p…

Idag har vinet blommat ut något helt fantastiskt! Gifte sig med ostbrickan!


Torkade frukter galore med tobak och vackra frukter, bär och kompott. Både oxiderade komponenter och nyplockade samsas om utrymmet i min sensoriska upplevelse. Galet lång smak med syror som bär ekipaget på ett grannlaga vis.
Fantastisk munkänsla och ett vin att bara luta sig tillbaka med, återuppleva tankar kring Woodstock, hippies, furii sekusu, månlandningen och samhällets marsch in i det moderna samhället.
Återstår tyvärr bara ett par glas av detta elixir.

…en annan skoj sak är att om man skriver höga poäng på Finewines får man fler lajks än om man beklagar sig över bra viners bristande prestanda

 

[LeChat]

2016 K Vintners Syrah Motor City Kitty Oldfield-Boushey Vineyard

Mixed grill med lammsteksskivor, en bit entrecôte, några chorizokorvar, grillad paprika, vitlökssmör och klyftad färskpotatis i ugnen. Känns som gjort för lite Rhonedruvor. Men istället för genuint Rhonevin så blir det Charles Smith som står för drycken. MCK har gjort jobbet många gånger tidigare vid det här laget och brukar leverera njutning. Så ock ikväll. Genuint gott!

 

[buteljen]

BYOB hos mig i Lund tidigare i juni . Intressanta och bra viner as usual .

Hade tänkt skriva lite bättre noter men det verkar inte bli av så lägger ut ändå med poäng (fallande ordning).

2004 Château Angélus (97) WOTN
En ynnest att få prova! Så himla bra!

2010 Le Macchiole Messorio Toscana IGT (95-96)
Messorio - vilket jäkla kvalitetsvin . Mitt vin.

2017 Louis Jadot La Roche des Demoiselles Domaine des Héritiers Louis Jadot (95-96)
Det här fick ett eget inlägg tidigare. Makalöst roligt att prova detta vin!

2017 Rotem & Mounir Saouma Châteauneuf-du-Pape Blanc Magis (94-95)
70 % Grenache blanc, 10 % clairette, 10 % roussanne och 10 % bourboulenc men otroligt burgundiskt i stilen. Det här skall jag definitivt försöka köpa några flaskor av.

2007 Vilmart & Cie Champagne Premier Cru Coeur de Cuvée (94)
Fantastisk energi.

1997 Ridge Monte Bello (93)
Bra, men lyste inte upp i sällskapet. Kändes aningens tillrättalagt.

NV/2014 Ulysse Collin Champagne Rosé de Saignée Les Maillons (93)
Alltid stabilt och gott!

2014 Lucien Le Moine Meursault 1er Cru Gouttes d’Or (93)
Liiite för mycket utvecklad.

2005 Valdicava Brunello di Montalcino Riserva Madonna del Piano (93)
Bra, men lyste inte upp i sällskapet.

2003 Pommery Champagne Cuvée Louise Brut (92-93)
Underbar doft, kanske lite mindre umpff i munnen.

2013 E. Guigal Condrieu La Doriane (91-92)
Nä, jag och Condrieu går inte riktigt ihop.

2012 David Leclapart Champagne Premier Cru Cuvée L’Aphrodisiaque (89-90p)
En besvikelse. Allt för utvecklat. . Mitt vin.

2016 Gaja Barbaresco (ej ok flaska)

 

[StefanAkiko]

En afton på PRIMO och gäst från Microsoft Japan. De röda vinerna förberedde jag hemmavid och Tig fick 5 tim i karaffen, LP 1 tim emedan CdP bara dekanterades för sediment.

2013 Tignanello, 95p
En fantastisk uppvisning som sent skall glömmas. Elegant kraftpaket med magiska vibbar. Tog snabbt slut.

1983 Leoville Poyferre, F
Tyvärr oxiderad modell svårdrucken. Men, bakom odlingen av E. coli syns makalöst vackra röda bär och en härligt balanserad och spännande Bdx. Förstår varför den räknas bland de bästa från denna årgång.

2006 Dom Grand Veneur 'Les Origines', 93p
2:a och sista flaskan. Har under de senaste två åren släppt en hel del av ungfrukten. Drar ett helt lass av La Garrigue och är en solkyss av rang. En klar favorit från CdP

En mysig affärsmiddag.

Sommelieren serverade ett vin blint. Jag var bensäker på att det var en Garganega från Soave. Men... Nix pix. En italiensk Viognier med bra syror och vackert somrig.

2021 Fojetta Viognier (Lazio IGP), 86p

 

[katho27]

Första dan' på semestern och ensammiddag i köket med en flaska vin från Napa Valley (och rätt höga förväntningar).

2019 Favia Carbone Chardonnay

I doften rätt varm frukt, ffa melon och äpple.
I smaken däremot mest citrus av det mer omogna slaget och hög syra.
Inte många lager, inte mycket djup. Knappt heller några fat eller någon nämnvärd krämighet.
Funkade till Skagen men inte mycket att skriva hem om.
Stoppade korken i flaskan för att se om det utvecklas något till imorgon.

 

[StefanAkiko]

Körde en flaska Räjserrioja till söndagsmiddagen. Ett samarbete mellan giganterna bakom Lafite Rothschild och Vega Sicilia.

Min första Macan. 2010.

Som om denna Tempranillo danats i Toro. Rik, fyllig, mogen, komplex och allt bra med kryddigheter som lök på laxen. God som rackaren! (Bödelns hjälpreda)

...men syrorna. Men, nej. Det var helt enkelt för högt pH på denna. Har ingen bäring vad gäller traditionella Riojor. Oavsett! Fantastiskt gott och gifte sig särskilt med grillat rådjur.


Dock alltid trevligt när en putell av de luxe levererar väl.

2010 Macan, Rioja 92p
Etiketten har fått skroffler.

 

[toppentompa]

En afton på PRIMO och gäst från Microsoft Japan. De röda vinerna förberedde jag hemmavid och Tig fick 5 tim i karaffen, LP 1 tim emedan CdP bara dekanterades för sediment.
Visa bifogad bild 29459

2013 Tignanello, 95p
En fantastisk uppvisning som sent skall glömmas. Elegant kraftpaket med magiska vibbar. Tog snabbt slut.

1983 Leoville Poyferre, F
Tyvärr oxiderad modell svårdrucken. Men, bakom odlingen av E. coli syns makalöst vackra röda bär och en härligt balanserad och spännande Bdx. Förstår varför den räknas bland de bästa från denna årgång.

2006 Dom Grand Veneur 'Les Origines', 93p
2:a och sista flaskan. Har under de senaste två åren släppt en hel del av ungfrukten. Drar ett helt lass av La Garrigue och är en solkyss av rang. En klar favorit från CdP

En mysig affärsmiddag.

Sommelieren serverade ett vin blint. Jag var bensäker på att det var en Garganega från Soave. Men... Nix pix. En italiensk Viognier med bra syror och vackert somrig.
Visa bifogad bild 29460
2021 Fojetta Viognier (Lazio IGP), 86p

Drack också Tignanello -13 förra helgen, ett underbart vin!

 

[The Wall]

Nationaldagsviner

Visa bifogad bild 29379
Visa bifogad bild 29380



NV Alois Kracher Trockenbeerenauslese Noble Reserve
Alltid lika gott! Torkad aprikos, citrus, apelsinmarmelad, floral, honung. Bra koncentration och lång finish.

Krachers TBA är löjligt underskattad.

 

[Bitter Sediment]

Au Bon Climat Santa Barbara County Pinot Noir 2017

Perfekt drickfönster för ett enkelt men elegant vin.
Djup viol, fat, pigga kryddor och en lång finish.
Slås alltid av hur prisvärt detta är. 91p

 

[Vingubben]

Charles Smith, The Boy Grenache 2016

Tomatsoppa light, Bob hallonsaft, ordentligt med örter och inget mer. Detta måste vara det sämsta Charles Smith har gjort någonsin. 78p

 

[buteljen]

Gissade Tondonia men håller med om den smakar mer Rioja och att den troligtvis inte går att skilja från det vita systervinet i svarta glas.

Utmaning antagen ! Tycker de har helt olika aromspektra så borde inte vara några problem att skilja dem åt . Har båda 11 rose, 11 vit reserva och 11 gravonia så skall testa detta med hjälpreda och ögonbindel vid tillfälle (har inga svarta glas).

Här får jag krypa till korset och meddela att jag hade fel .

Glas nr 1 2011 Rioja Blanco Reserva Viña Tondonia
Glas nr 2 2011 Rioja Rosado Gran Reserva Viña Tondonia

Provade dem med förbundna ögon för att inte se färgen OCH papper i näsan för att inte känna doften

Kände ingen större skillnad förutom att glas nr 1 hade någon slags beskare mindre angenäm smak. Associerade till ek som inte var lika bra integrerad eller av sämre kvalitet. Tänkte att det skulle kunna vara den vita Reservan eftersom Grand Reserva Rosé borde ha bättre ekhantering (i teorin i iallafall).

När jag tog bort pappret i näsan så kom aromerna. Visst var det viss skillnad, men inte speciellt mycket och jag hade svårt att beskriva noterna. Inbillade mig dock att glas nr 1 hade lite mer röda aromer och glömde bort resonemanget jag hade gjort två minuter innan angående eken. Gissade pga aromerna rosé i glas nr 1 o vitt i glas nr 2 vilket var FEL

Efter att ha tagit bort ögonbindeln och jag såg vinerna så kände jag tydligt att glaset med rosé hade mer röda aromer . Intressant hur de olika sinnena vart och ett för sig och sedan alla samtidigt påverkar och styr upp vad man känner/tror sig känna . Och sen har vi etiketten på det .

Gjorde om provningen några dagar senare och då kände jag omedelbart igen skillnaden i smaken innan jag ens doftade och visste direkt vilket vin som var i respektive glas.

Klurigt. Man borde definitivt prova mer vin utan att se vad som är i glaset .

 

[StefanAkiko]

Som av en händelse har vi en 2008 Balthus som ligger och väntar på ett gott tillfälle. Den råkar stå på årets drick-upp-lista. Återkommer med omdöme.
Köptes samtidigt som 2009 Reignac som vi ploppade för snart 11 år sedan. Ogästvänligt och svårbedömt vin då. Förmodligen bättre idag, men vi har inga flaskor kvar av den.

2008 Balthus var ett klart uttalat MEH. Polerad och välgjord Merlot och så, men ingenting att skriva hem om. Inte riktigt något att skriva om här. Tyvärr...
Blev inte ens en bild...

 

[StefanAkiko]

Drack också Tignanello -13 förra helgen, ett underbart vin!

Den jag drack för två år sedan var som en stenmur - totalt ogästvänlig och vägrade släppa in oss. Därför valde vi lång dekantering, ända från lunch. Ett bra drag för denna yngling.

 

[toppentompa]

Den jag drack för två år sedan var som en stenmur - totalt ogästvänlig och vägrade släppa in oss. Därför valde vi lång dekantering, ända från lunch. Ett bra drag för denna yngling.

Den vi drack lät jag stå i karaff ca 2 timmar

 

[Vingubben]

Etienne Suzet, Puligny-Montrachet 2016

Lemon Curd med en hint av lime och muskot. Mineralisk med tydliga men inte kraftiga ektoner. Slankt och kraftigt på samma gång. Satt som en smäck till citron- och ostpastan. Letar sig upp en bit ovan 90-strecket. Tyvärr är det numera både oförsvarligt dyrt och svårt att få tag på.

 

[Keen]

Visa bifogad bild 29479
Etienne Suzet, Puligny-Montrachet 2016

Lemon Curd med en hint av lime och muskot. Mineralisk med tydliga men inte kraftiga ektoner. Slankt och kraftigt på samma gång. Satt som en smäck till citron- och ostpastan. Letar sig upp en bit ovan 90-strecket. Tyvärr är det numera både oförsvarligt dyrt och svårt att få tag på.

Kul! Plockade hem en 2018 från källaren som ska öppnas snart.

 

[StefanAkiko]

2018 Gitton Sancerre 'Les Belles Dames', 72p
Redan oxiderad… precis som tidigare flaskor är det låg syra på detta vin och ingenting som ser ut som varken Sancerre eller njutning.

Detta är min femte och sista flaska av detta bottennapp. Sämst i klassen och det uslaste vita vin från Sancerre jag någonsin druckit. Hurwel!
Detta vin från typ 1977-78-79 år 1981 väckte min livslånga kärlek till Sancerre, Pouilly Fumé och Muscadet. Men… Ack! Det gör så ont då knoppar brista.

En djup besvikelse!

Hoppas alla på forumet sluppit dricka detta sjuka sjöskum.

 

[Crist(al)ian 77]

Här får jag krypa till korset och meddela att jag hade fel .

Visa bifogad bild 29477

Glas nr 1 2011 Rioja Blanco Reserva Viña Tondonia
Glas nr 2 2011 Rioja Rosado Gran Reserva Viña Tondonia

Provade dem med förbundna ögon för att inte se färgen OCH papper i näsan för att inte känna doften

Kände ingen större skillnad förutom att glas nr 1 hade någon slags beskare mindre angenäm smak. Associerade till ek som inte var lika bra integrerad eller av sämre kvalitet. Tänkte att det skulle kunna vara den vita Reservan eftersom Grand Reserva Rosé borde ha bättre ekhantering (i teorin i iallafall).

När jag tog bort pappret i näsan så kom aromerna. Visst var det viss skillnad, men inte speciellt mycket och jag hade svårt att beskriva noterna. Inbillade mig dock att glas nr 1 hade lite mer röda aromer och glömde bort resonemanget jag hade gjort två minuter innan angående eken. Gissade pga aromerna rosé i glas nr 1 o vitt i glas nr 2 vilket var FEL

Efter att ha tagit bort ögonbindeln och jag såg vinerna så kände jag tydligt att glaset med rosé hade mer röda aromer . Intressant hur de olika sinnena vart och ett för sig och sedan alla samtidigt påverkar och styr upp vad man känner/tror sig känna . Och sen har vi etiketten på det .

Gjorde om provningen några dagar senare och då kände jag omedelbart igen skillnaden i smaken innan jag ens doftade och visste direkt vilket vin som var i respektive glas.

Klurigt. Man borde definitivt prova mer vin utan att se vad som är i glaset .

Kul rapport och jag är inte förvånad men all heder till alla som blottar sina tillkortakommanden. Dessutom hade du inget att vinna, hade du klarat det så hade jag kunnat säga att du hade 50 % chans.

Utan doft är det närmast omöjligt att göra några djupare analyser och synen påverkar extremt mycket. Ögonbindel är nog att föredra för jag kunde se färg i de svarta ISO-glasen från en viss vinkel.

Hjärnan funkar som en matris av in- och utsignaler så det är inte lätt att veta vad som är jag- eller flaskvariation när man provar vin. Läs Jamie Goode om du inte gjort det än.