Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Mattias Schyberg]

Kan bara hålla med här, SB är inget föredöme på detta område (heller).

I UK kör de flesta fysiska butiker med "smakgaranti", dvs tycker du inte om vinet, pengarna tillbaka. Och näthandlarna brukar ge pengarna tillbaka på nästa order.

Vad jag däremot har upplevt på SB är det tröttsamma tjafset huruvida vinet är defekt eller ej. Sånt slipper man med en smakgaranti.

Så du menar att man kan köpa vilken DRC (eller liknande) som helst i de flesta butiker i Storbritannien, ta ett glas hemma och sedan reklamera flaskan utan problem via hänvisning till "smakgarantin" och få pengarna tillbaka?

Låter ju klockrent i så fall, lite väl bra rent ut sagt.

Kan tänka mig att den typen av marknadsföring endast gäller relativt billiga viner som förmodligen knappt känns värda att släpa med sig tillbaka ändå.

 

[Mattias Schyberg]

Jag är alldeles för dåligt på att förstå det här med IT och varför jag inte bara kan redigera min tidigare post. Så jag väljer att citera mig själv med en edit

Editera sina inlägg går enbart att göra den första timman efter det postats (typ, minns inte exakt tid).

 

[Vino fino]

Har du blivit ifrågasatt? Jag trodde att de har som policy att acceptera vad kunden än säger.

Det har väl hänt kanske 6-7 ggr av de kanske 15 gånger jag returnerat de senaste 3 åren, spritt över tre butiker. (Nu ska man ju veta att jag köper en del vin också och lämnar tillbaka vid minsta misstanke om kork). Det dyraste jag lämnat tillbaka kostade 349 kr, så det är inga excesser vi pratar om.

Om det existerar en policy så är den inte universellt efterlevd. Sen om det är en personalfråga eller en kulturfråga, det vet jag inte.

 

[Vino fino]

Så du menar att man kan köpa vilken DRC (eller liknande) som helst i de flesta butiker i Storbritannien, ta ett glas hemma och sedan reklamera flaskan utan problem via hänvisning till "smakgarantin" och få pengarna tillbaka?

Låter ju klockrent i så fall, lite väl bra rent ut sagt.

Kan tänka mig att den typen av marknadsföring endast gäller relativt billiga viner som förmodligen knappt känns värda att släpa med sig tillbaka ändå.

Matkedjorna har i alla fall den policyn (men det har de ju för alla sina varor) liksom de större vinbutikerna.

Jag lämnade tillbaka en Puligny-Montrachet till Berry Brothers som jag tyckte var "fel" men inte uppenbart defekt. Inget knussel. Men DRC är sannolikt något annat.

Nej, självklart inte, det är ingen lyxpolicy där kunden kan prova sig igenom 10 pavor och lämna tillbaka allt. Men enstaka flaskor, ja, i rimlig utsträckning. Har ju själv jobbat i en butik med en sådan policy när det begav sig. Eftersom man marknadsförde sig med kunnig personal som skulle kunna rådgiva var det oerhört viktigt att backa upp det med en smakgaranti.

 

[Mats]

Testade en Pinot Noir från Jura igår. Hade rimliga förväntningar, men detta vin funkade inte alls i min gom. Tunt och menlöst med en lätt kropp och oangenäma drag av ofriska röda bär (lingon/tranbär marinerade i magsyra), gummislang (fat?), rotmos, och malkulor (lavendel). Ingen intensitet att tala om dessutom väcker det inga positiva känslor i mitt lustcentra. Visst, lite komplexitet finns där, men ingen intressant sådan. Ogin smak med för mycket bitterhet som sitter kvar för länge (bra längd, men i detta fall är det ett minus). Misstänker att detta är en rejäl vattendelare. 79p

Undvik, eller varför inte prova själv. Perfekt vin för "låt oss dela en pava-aktiviteter".

Visa bifogad bild 3427
2009 Chateau d'Arlay Côtes de Jura

Jag drack samma vin! Hällde ut det som blev kvar i flaskan efter ett par glas...säger väl det mesta.

Snabbrapport Chateau d'Arlay 2009, jfr ovan: Till kraftig gryta. Lång dekantering tog bort det lite beska inslaget. Men intressant blev det inte för det. Deadly dull, för att använda Jancis Robinsons uttryck.

Drack 2009 Chateau d'Arlay Côtes de Jura igår och håller med i den allmänna sågningen. Dekanterade det och följde det under 9 timmar. I början fanns i bakgrunden en svag men intressant doft av svamp och undervegetation men den försvann efter ett tag, och i övrigt kan jag till sista bokstav skriva under på @Mattias S beskrivning (tunt, meningslöst, lingon/tranbär, gummislang, ogint och bittert) förutom att han var för generös med poängen. Ett vin jag aldrig skulle kunna rekommendera till någon annan, dels för att jag inte gillar det själv men även för att jag inte hittar några allmänna kvalitetsegenskaper som gör att jag vill ge det mer än ca 75p. Tur man hade säjfat med öl och hemgjord cider så man kunde hålla strupen fuktad under tiden man följde vinet.

 

[magnum]

Bonnaire Variance 1998, mogen, mjuka syror, gul mogen söt frukt ett stänk av ek. Trevligt perfekt att drick nu!
l'Evangile 1985, fullt moget, elegant röd frukt, inslag av tryffel och tjära i avslutet. Perfekt balans. Allt på plats, allt korrekt, stor njutning.

 

[magnum]

Idag, Turgy 2008, Doft av grillade citroner aningen bränt bröd, tydlig syra, ung gul frukt, krita i avslutet. Torr! Djup och elegant smak. Jäklar vad bra detta är, kommer nog att vara magiskt om 10-20 år sisådär 21,40€ prisvärt!

 

[Daniel B]

Idag, Turgy 2008, Doft av grillade citroner aningen bränt bröd, tydlig syra, ung gul frukt, krita i avslutet. Djup och elegant smak. Jäklar vad bra detta är, kommer nog att vara magiskt om 10-20 år sisådär 21,40€ prisvärt!

Kul, med tanke på att det svenska priset på 39€ hos Monopolbolaget är mindre roligt..

EDIT:
Såg nu att detta är för deras 2008 BdB. Vanliga brut går för 29€!

 

[magnum]

Kul, med tanke på att det svenska priset på 39€ hos Monopolbolaget är mindre roligt..

39€ är fortfarande ett bra pris för denna champagne!
Vissa producenter i Champagen har bara ett pris dvs samma till kund som besöker som till importör!

 

[Daniel B]

39€ är fortfarande ett bra pris för denna champagne!
Vissa producenter i Champagen har bara ett pris dvs samma till kund som besöker som till importör!

Ändrade mig och såg att 39€ är för BdB, medan vanliga ligger på 29€, som då förvisso är NV.

 

[magnum]

Ändrade mig och såg att 39€ är för BdB, medan vanliga ligger på 29€, som då förvisso är NV.

Kan nog stämma, deras NV är också en BdB.

 

[Mattias Schyberg]

Plockade upp en billig Priorat från släppet i fredags...

2011 Mas Martinet Viticultors Priorat Martinet Bru (99079)

Riktigt trevligt och välbalanserat i fyllig stil. Det känns aldrig för mycket av något utan allt faller snyggt på plats. Stilmässigt så påminner det mer om en Chateauneuf-du-Pape än Priorat. Läcker och ganska insmickrande mörk frukt som drar åt plommon och körsbär men inte utan stramhet och ryggrad. Kryddigt och komplext med drag av lagerblad, svarta oliver, lavendel, peppar, tjärpastill, rostade fat och ett uns färsk dill. Bra intensitet och struktur med mustig, lång och blyertsstinn eftersmak.

Riktigt läckert och charmigt vin med en prislapp som känns helt rätt (200 pix). Klar köprekommendation och helt rätt en söndag i februari. 89p

 

[Skaggs]

Idag blev det en vertikal med Mas Elenas Penedes 20000, 2005, 2009 & 2012. Merlot och Cabernet Franc i biodynamisk skrud tillsammans med bl.a. @golfkompis, däremot blev dagens bästis en PN från södra spaninen utplockad av Pontus Elofsson.

 

[Elvis]

Det har väl hänt kanske 6-7 ggr av de kanske 15 gånger jag returnerat de senaste 3 åren, spritt över tre butiker. (Nu ska man ju veta att jag köper en del vin också och lämnar tillbaka vid minsta misstanke om kork). Det dyraste jag lämnat tillbaka kostade 349 kr, så det är inga excesser vi pratar om.

Vad dåligt! Jag har bara lämnat tillbaka korkade flaskor på Systembolaget vid 3-4 tillfällen och det har varit väldigt smidigt. Men vid närmare eftertanke kanske jag bara gjort det på Regeringsgatan.

 

[m_trobeck]

Själv hemma och packar flyttlådor och låter en bolognese koka på spisen. Då var det dags för Bordeaux!
(På engelska, från CT orkade inte översätta)

Ch Saint-André Corbin 2009

Classic bdx on the nose with dark berries and plum in rum, a bit of black berry jam and integrated oak. Also a hint of viol and thyme. Slender body with silk smooooth tannins and m+ acid. The berries are a little hidde behind a tone of toasted wood. All in all. A great tasting bottle of straight forward bdx!

 

[Livermore]

Drack en 2013 Anima Chenin Blanc i helgen.
Jag har inte druckit mycket av den druvan och tänkte att jag borde lära mig lite om den.

Vinet som sådant var det inget fel på. Tydlig ek, hög syra. Förvånad över att vinet hade så pass bra längd. För mig var det dock för mycket syra sett till frukten vilket gjorde det aningen obalanserat.
Kul att testa och det har inte gjort mig mindre sugen på mer Chenin blanc. För 150 kronor är det ett mer än godkänt vin. Dags för ett vin som kostar lite mer nästa gång det beger sig.

87 poäng får vinet i fråga.

 

[Emanuel]

En hel hoper kul viner ställde upp sig på rad denna helgen och vad kunde vara bättre än lite enkel bistromat i form av helgrillad Entrecoté och nyslagen bea gjord med massor och kärlek och omsorg men framförallt smör.

Medans kvällen led och flaskorna avverkades flög superlativ och smakbeskrivningar vilt genom luften och undertecknad blev mer och mer övertygad om att allt skulle kommas ihåg tills nästa dag utan att nedtecknas. Smart tänkt, har ju aldrig fungerat förut.

Till mina forumvänner bjuds här således fragment istället för målande vinbeskrivningar.

Jag som många andra här på forumet kunde ju inte motstå frestelsen att beställa några flaskor av 1985 Clos De L'Olive och det börjar jag tyvärr ångra lite. På första flaskan vi öppnade så var korken kraftigt ansatt av mögel och när korken drogs visade den sig vara korkad så till den milda grad att man ryckte till bara man närmade sig glaset med näsan. Fy för apans banan.
Men men, skam den som ger sig, en tur ner i källaren och nytt försök på en flaska till.
Denna var inte korkskadad men alla sniffade och tyckte att näsan var svårplacerat oangenäm och smaken nästan obefintlig med en påtaglig syra. Med fyra näsor vilt sniffades i glasen utan att lyckas producera någon vettig beskrivning fanns ingen annan utväg än att fråga facit och efter en snabbtitt på forumet hittade jag @Mattias S eminenta smakbeskrivning! Grustag för bövelen! Som när man gräver i en grushög precis efter det ösregnat och gruset är genomblött eller kanske blött stendamm. Därtill en kraftig ton av omogen grön paprika.
Näe, detta vinet har passerat sin topp för länge sedan och jag bryr mig nog inte om att försöka med de sista två flaskorna, tror faktiskt jag ska lämna tillbaka de oöppnade flaskorna till SB och även den korkade förstås.

Efter denna lite trista start riktades allas näsor mot en karaff med 2010 La Siréne de Giscours som är en BDX från Margaux som hade fått stå och dekantera cirka en timme. Näsan var angenäm men när vinet smakades så var det slutet som bara attan med sådana strikta tanniner att man fick klippa dem med bultsax innan man stoppade dem i munnen. Tyvärr fanns ingen större frukt att backa upp detta med så jag börjar fundera hur det är fatt med detta vinet. Behöver det bara ligga i tio år till? Är det någon tunnelfas? Jag kan tyvärr för lite för att avgöra detta men vinet smakades även efter ett dygn i dekantern och det hade inte heller då öppnat upp det minsta för dans utan satt bara där med en tjurig min.

Raskt då vidare till kvällens nästa gäst och kvällens stora vinnare nämligen 2005 Chateau La Croix Lartigue från Cotes De Castillion. Den initiala näsan på detta vin var faktiskt inte så värst inbjudande men efter att vinet fått andas en stund kommer en härlig smakkavalkad, massa trevlig mörk frukt som håller genom hela (långa) mellanregistret och ackompanjeras av sådär perfekt lagringsmjukna tanniner som gör små gldjeskutt när den möter den smöriga bean och Entrecoten. Oh, jesus för att citera Carola, det är så trevligt med en mogen BDX och en perfekt stekt köttbit att jag nästan blir lite gråtmild när jag skriver.
Till saken hör att jag köpte en låda av detta vinet för smått obegripliga 168:- flaskan och jag sörjer att det bara är sju flaskor kvar...

Sist men inte minst så kom då han med mustaschen, nämligen en trendig spanjor från Ribera Del Duero i form av 2010 409 från Condado de Oriza och tyvärr var detta inget för mig, vinet dominerades fullständigt av smak av gammaldags vaniljglass och det blev allt för mycket. Tydligen så ligger vinet på mycket ny amerikansk ek så det kanske har lite att göra med glassmaken.
I samma rum som de strikta fransmännen fick detta vin stå lite vid sidan av, kanske hade jag gillat det bättre om det dracks i eget majestät..

I allt en mycket trevlig lördag och första riktiga testen av det nya köket, här kommer det drickas många flaskor gott vin konstaterade både jag och mina gäster.
Här en stämningsbild och skuggan av en Selfie:

 

[Mattias Schyberg]

En hel hoper kul viner ställde upp sig på rad denna helgen och vad kunde vara bättre än lite enkel bistromat i form av helgrillad Entrecoté och nyslagen bea gjord med massor och kärlek och omsorg men framförallt smör.

Medans kvällen led och flaskorna avverkades flög superlativ och smakbeskrivningar vilt genom luften och undertecknad blev mer och mer övertygad om att allt skulle kommas ihåg tills nästa dag utan att nedtecknas. Smart tänkt, har ju aldrig fungerat förut.

Till mina forumvänner bjuds här således fragment istället för målande vinbeskrivningar.

Jag som många andra här på forumet kunde ju inte motstå frestelsen att beställa några flaskor av 1985 Clos De L'Olive och det börjar jag tyvärr ångra lite. På första flaskan vi öppnade så var korken kraftigt ansatt av mögel och när korken drogs visade den sig vara korkad så till den milda grad att man ryckte till bara man närmade sig glaset med näsan. Fy för apans banan.
Men men, skam den som ger sig, en tur ner i källaren och nytt försök på en flaska till.
Denna var inte korkskadad men alla sniffade och tyckte att näsan var svårplacerat oangenäm och smaken nästan obefintlig med en påtaglig syra. Med fyra näsor vilt sniffades i glasen utan att lyckas producera någon vettig beskrivning fanns ingen annan utväg än att fråga facit och efter en snabbtitt på forumet hittade jag @Mattias S eminenta smakbeskrivning! Grustag för bövelen! Som när man gräver i en grushög precis efter det ösregnat och gruset är genomblött eller kanske blött stendamm. Därtill en kraftig ton av omogen grön paprika.
Näe, detta vinet har passerat sin topp för länge sedan och jag bryr mig nog inte om att försöka med de sista två flaskorna, tror faktiskt jag ska lämna tillbaka de oöppnade flaskorna till SB och även den korkade förstås.

Efter denna lite trista start riktades allas näsor mot en karaff med 2010 La Siréne de Giscours som är en BDX från Margaux som hade fått stå och dekantera cirka en timme. Näsan var angenäm men när vinet smakades så var det slutet som bara attan med sådana strikta tanniner att man fick klippa dem med bultsax innan man stoppade dem i munnen. Tyvärr fanns ingen större frukt att backa upp detta med så jag börjar fundera hur det är fatt med detta vinet. Behöver det bara ligga i tio år till? Är det någon tunnelfas? Jag kan tyvärr för lite för att avgöra detta men vinet smakades även efter ett dygn i dekantern och det hade inte heller då öppnat upp det minsta för dans utan satt bara där med en tjurig min.

Rask då vidare till kvällens nästa gäst och kvällens stora vinnare nämligen 2005 Chateau La Croix Lartigue från Cotes De Castillion. Den initiala näsan på detta vin var faktiskt inte så värst inbjudande men efter att vinet fått andas en stund kommer en härlig smakkavalkad, massa trevlig mörk frukt som håller genom hela (långa) mellanregistret och ackompanjeras av sådär perfekt lagringsmjukna tanniner som gör små gldjeskutt när den möter den smöriga bean och Entrecoten. Oh, jesus för att citera Carola, det är så trevligt med en mogen BDX och en perfekt stekt köttbit att jag nästan blir lite gråtmild när jag skriver.
Till saken hör att jag köpte en låda av detta vinet för smått obegripliga 168:- flaskan och jag sörjer att det bara är sju flaskor kvar...

Sist men inte minst så kom då han med mustaschen, nämligen en trendig spanjor från Ribera Del Duero i form av 2010 409 från Condado de Oriza och tyvärr var detta inget för mig, vinet dominerades fullständigt av smak av gammaldags vaniljglass och det blev allt för mycket. Tydligen så ligger vinet på mycket ny amerikansk ek så det kanske har lite att göra med glassmaken.
I samma rum som de strikta fransmännen fick detta vin stå lite vid sidan av, kanske hade jag gillat det bättre om det dracks i eget majestät..

I allt en mycket trevlig lördag och första riktiga testen av det nya köket, här kommer det drickas många flaskor gott vin konstaterade både jag och mina gäster.
Här en stämningsbild och skuggan av en Selfie:
Visa bifogad bild 3470

Mycket trevlig rapport!

 

[MartinE]

Helgen inleddes med följande rackare:

Bruno Paillard Blanc de Blancs 1995: Oj, den här har utvecklats rejält sedan jag drack den senast, för ungefär ett år sedan! Stor, mogen doft med inslag av mogna äpplen, persika, torkad frukt, rostat bröd och gräddkola. Mogen, mycket torr och något komplex smak med viss bitterhet. Äpplen, persika, mogen citrus, nötter, nougat och citrusskal med en ton av rörsocker. Påtaglig syra. Lång, mycket torr eftersmak. 90 p.

Därefter blev det dags för dessa båda snyggingar:

de Venoge Louis XV 1995: Moussen är ganska klen, men champagnen är fortfarande vital och fullkomligt lysande! Mogen, komplex och något brödig doft med något brända toner och en intressant kombination av grön banan, gröna äpplen, honung, citron, vanilj och gräddkola. Utvecklad, frisk, torr och aningen bitter smak av gröna äpplen, hasselnötter (tänk nötkaka), gräddkola och grapefrukt. Påtaglig syra, men inte lika vass som i 96:an. Lång, torr eftersmak. 91-92 p.

de Venoge Louis XV 1996: Vital och med fin mousse. Fantastisk redan idag, men med tydlig potential att fortsätta utvecklas! Mogen, brödig och något komplex doft med brända toner. Inslag av smör, mjölk, citrus, jäst, honung, smörkola och rostat bröd. Utvecklad, torr, mycket frisk och något bitter smak av päron, mogen citron och citrusskal. Hög syra, så typisk för dessa underbara/sega 96or! Lång, torr eftersmak. 90 p.

 

[StefanAkiko]

Drack 2009 Chateau d'Arlay Côtes de Jura igår och håller med i den allmänna sågningen. Dekanterade det och följde det under 9 timmar. I början fanns i bakgrunden en svag men intressant doft av svamp och undervegetation men den försvann efter ett tag, och i övrigt kan jag till sista bokstav skriva under på @Mattias S beskrivning (tunt, meningslöst, lingon/tranbär, gummislang, ogint och bittert) förutom att han var för generös med poängen. Ett vin jag aldrig skulle kunna rekommendera till någon annan, dels för att jag inte gillar det själv men även för att jag inte hittar några allmänna kvalitetsegenskaper som gör att jag vill ge det mer än ca 75p. Tur man hade säjfat med öl och hemgjord cider så man kunde hålla strupen fuktad under tiden man följde vinet.
Visa bifogad bild 3468

Den där flaskan i mitten såg RIKTIGT spännande ut... Chokladvin