finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
LeChat
Medlem
Enkel mat, spagetti och köttfärssås. Nebbiolo gör sig väldigt bra ihop med husmans kost och annan "enklare" mat. Men lill-lördag kräver ju en lite bättre nebbiolo som t.ex. Viettis Barolo Castiglione 2007. Perfekt till köttfärssåsen. Kall och god direkt från källaren. Tyvärr sista flaskan
epeb
Medlem
Till en enkel grönsaksgratäng plockades denna fram.
Fungerar ypperligt ihop med maten. Liksom den gjort tidigare ihop med pizza.
Fruktigt o gott. Inget komplext. Lagom syra med tanniner som balanserar. Mediumwine som levererar.
85 på CT - tycker nog att nån pinne uppåt inte är helt fel.
Fungerar ypperligt ihop med maten. Liksom den gjort tidigare ihop med pizza.
Fruktigt o gott. Inget komplext. Lagom syra med tanniner som balanserar. Mediumwine som levererar.
85 på CT - tycker nog att nån pinne uppåt inte är helt fel.
Mattias Schyberg
Administratör
Jädrar i min låda kära forumsvänner. Mini-BYOB igår med @Magnus L och @chambertin och helt utan en föraning så sitter man där med en Chateau Margaux blint i glaset, dessutom med respektabel ålder. Kvällens vin utan tvekan, speciellt efter avtäckning , men visst tusan snackar vi om ett riktigt trevligt vin oavsett...
1989 Chateau Margaux
Jag famlar rejält från start. Jag menar, vi snackar mognadstoner till tusen, en hel del dill och gamla murkna fat med torkad frukt, korinter, jord och körsbär. Hittar även fänkål (lakrits), tjära, vanilj, lagerblad och läder i bakgrunden. Tänker Spanien och Italien mer än Frankrike spontant. I munnen så är det en slank skapelse, möjligen medelfylligt. Lena och mogna tanniner, men visst biter dem ifrån bra ändå. Oerhört bra intensitet (ingen trötthet här). Lite blyerts och svalka i eftersmaken. komplext, men jag hittar inget unikt som sticker ut och pekar mig åt något specifikt håll.
Gissade primärt på Barolo av någon anledning, men öppnade även upp dörren för Tempranillo och Ribera. Bordeaux kändes ganska avlägset, men inte omöjligt såklart. 90+ skrev jag i mina anteckningar innan avtäckning. Oblint med etiketten framför mig så växte det under kvällen och blev såklart mer bdx-likt med cassis och stall. Oavsett vad så är det knappast ett magiskt vin, men riktigt jäkla bra ändå. Jag tycker nog att det är på sin plats att dela ut 93 pinnar, men möjligen hade jag nöjt mig med 90-91 om jag hade bestämt mig helt innan avtäckning och ett andra glas, men det är ju svårt att säga nu. Jag kan tänka mig att det har sett sina bästa dagar och mest troligt inte kommer att utvecklas mer. En ynnest att prova. Tack för det @chambertin!
2008 Radici Taurasi riserva 'Antonio'
Mitt vin för kvällen och således oblint. Mörkfruktigt, rustikt och stramt. Choklad, plommon, körsbär och viol till en början. Aningen köttigt och kryddigt med gröna och gräsiga drag. Massor av tannin och syra. Inte helt olikt en Malbec från Cahors eller möjligen Argentina. Visst tusan är det ett riktigt bra vin, men det behöver nog några år till i källaren. 90p
2014 Balagny Fleurie Chavot
Kvalitetsbojo är riktigt gott utan tvekan. Härligt kryddigt med fina drag av tranbär, kalops, stall och malört. Fina blommiga toner åt tulpan och krokus med lite härlig grusväg i bakgrunden. Hittar även lite brödighet som förvillar, ganska precis som man kan hitta i en bra Champagne. Aningen tunt i munnen med hög syra (lite magsyra dessutom) och mjuka tanniner. Det slinker ner med lätthet. Bra intensitet trots den späda kroppen.
En bättre Beaujolais kändes klockrent att gissa på, men jag funderade även på Jura och Pinot Noir, men det var nog mest spekulation trots allt då jag känner stilen för dåligt. Riktigt trevligt, men det saknas lite umph för att nå 90-spärren, men jag är ju inte heller vinstilens största fan direkt. Intressant och kul vin. 88p
2014 Boutinot Wandering Beeste
Enklare Syrah från SA som jag tog med som en lite bonus. 139 pix på bolaget är ju trots allt peanuts och visst tusan är den värd varenda krona och mest troligt några till. Kött, svarta oliver, chark, fat (skall dock vara ofatat tydligen, så det är väl malon som luras), björnbär, bränd jord och aningen cigarrtobak. Ganska slankt men ändå med lite varmare frukt och utan uppenbar pepprighet. Lite sydfransk känsla. Väl godkänt med tanke på pris, men mer av ett schysst vardagsvin. 13 % alkohol dessutom för den som är känslig för eldighet. 87p
2009 Chateau Maris La Togue Syrah
Härlig mörk och mogen frukt med plommon, björnbär och en hel del piptobak. Lite sköna stalliga drag ihop med eneträ, lakrits, mynta och rök i bakgrunden. Fylligt med bra struktur och rund härlig frukt. Syrah, kanske med inslag av grenache och/eller Mourvedre. Australien eller sydfrankrike blir min gissning spontant. Kommer inte ihåg vad jag hade som slutgiltig gissning, men jädrigt gott vin är det utan tvekan, speciellt med tanke på priset strax över hundralappen. 89p
2001 Fontanel Rivesaltes
Väldigt lätt kropp för att vara starkvin med mycket oxiderad karaktär. Bourbon, romrussin, kokos och pomerans dominerar. Viss bitterhet och rejält eldig munkänsla. Som en hyfsat enkel tawny port ungefär. Inte direkt superkomplex karaktär, men hur gott som helst som avslutning.
En fantastisk kväll av det lättsammare slaget är ett faktum. Det är underskattat att träffas några få personer för att dela några flaskor vin. Extra trevligt blir det dessutom att verkligen få en chans att dricka mer än en liten slatt, speciellt när det vankas klassiska storviner som Chateau Margaux. Vi körde ett vin i taget i lugn och ro med massor av diskussioner och analyser. Det blev väldigt lärorikt och givande, speciellt då sällskapet är så kunniga. Jag lärde mig massor och fick som vanligt lite lagom med ödmjukhetspaj redan till förrätt! En vacker dag så kanske jag blir en blindprovarkung, men jag har många steg kvar att ta, vilket är extra inspirerande inför framtiden!
, men visst tusan snackar vi om ett riktigt trevligt vin oavsett...1989 Chateau Margaux
Jag famlar rejält från start. Jag menar, vi snackar mognadstoner till tusen, en hel del dill och gamla murkna fat med torkad frukt, korinter, jord och körsbär. Hittar även fänkål (lakrits), tjära, vanilj, lagerblad och läder i bakgrunden. Tänker Spanien och Italien mer än Frankrike spontant. I munnen så är det en slank skapelse, möjligen medelfylligt. Lena och mogna tanniner, men visst biter dem ifrån bra ändå. Oerhört bra intensitet (ingen trötthet här). Lite blyerts och svalka i eftersmaken. komplext, men jag hittar inget unikt som sticker ut och pekar mig åt något specifikt håll.
Gissade primärt på Barolo av någon anledning, men öppnade även upp dörren för Tempranillo och Ribera. Bordeaux kändes ganska avlägset, men inte omöjligt såklart. 90+ skrev jag i mina anteckningar innan avtäckning. Oblint med etiketten framför mig så växte det under kvällen och blev såklart mer bdx-likt med cassis och stall. Oavsett vad så är det knappast ett magiskt vin, men riktigt jäkla bra ändå. Jag tycker nog att det är på sin plats att dela ut 93 pinnar, men möjligen hade jag nöjt mig med 90-91 om jag hade bestämt mig helt innan avtäckning och ett andra glas, men det är ju svårt att säga nu. Jag kan tänka mig att det har sett sina bästa dagar och mest troligt inte kommer att utvecklas mer. En ynnest att prova. Tack för det @chambertin!
2008 Radici Taurasi riserva 'Antonio'
Mitt vin för kvällen och således oblint. Mörkfruktigt, rustikt och stramt. Choklad, plommon, körsbär och viol till en början. Aningen köttigt och kryddigt med gröna och gräsiga drag. Massor av tannin och syra. Inte helt olikt en Malbec från Cahors eller möjligen Argentina. Visst tusan är det ett riktigt bra vin, men det behöver nog några år till i källaren. 90p
2014 Balagny Fleurie Chavot
Kvalitetsbojo är riktigt gott utan tvekan. Härligt kryddigt med fina drag av tranbär, kalops, stall och malört. Fina blommiga toner åt tulpan och krokus med lite härlig grusväg i bakgrunden. Hittar även lite brödighet som förvillar, ganska precis som man kan hitta i en bra Champagne. Aningen tunt i munnen med hög syra (lite magsyra dessutom) och mjuka tanniner. Det slinker ner med lätthet. Bra intensitet trots den späda kroppen.
En bättre Beaujolais kändes klockrent att gissa på, men jag funderade även på Jura och Pinot Noir, men det var nog mest spekulation trots allt då jag känner stilen för dåligt. Riktigt trevligt, men det saknas lite umph för att nå 90-spärren, men jag är ju inte heller vinstilens största fan direkt. Intressant och kul vin. 88p
2014 Boutinot Wandering Beeste
Enklare Syrah från SA som jag tog med som en lite bonus. 139 pix på bolaget är ju trots allt peanuts och visst tusan är den värd varenda krona och mest troligt några till. Kött, svarta oliver, chark, fat (skall dock vara ofatat tydligen, så det är väl malon som luras), björnbär, bränd jord och aningen cigarrtobak. Ganska slankt men ändå med lite varmare frukt och utan uppenbar pepprighet. Lite sydfransk känsla. Väl godkänt med tanke på pris, men mer av ett schysst vardagsvin. 13 % alkohol dessutom för den som är känslig för eldighet. 87p
2009 Chateau Maris La Togue Syrah
Härlig mörk och mogen frukt med plommon, björnbär och en hel del piptobak. Lite sköna stalliga drag ihop med eneträ, lakrits, mynta och rök i bakgrunden. Fylligt med bra struktur och rund härlig frukt. Syrah, kanske med inslag av grenache och/eller Mourvedre. Australien eller sydfrankrike blir min gissning spontant. Kommer inte ihåg vad jag hade som slutgiltig gissning, men jädrigt gott vin är det utan tvekan, speciellt med tanke på priset strax över hundralappen. 89p
2001 Fontanel Rivesaltes
Väldigt lätt kropp för att vara starkvin med mycket oxiderad karaktär. Bourbon, romrussin, kokos och pomerans dominerar. Viss bitterhet och rejält eldig munkänsla. Som en hyfsat enkel tawny port ungefär. Inte direkt superkomplex karaktär, men hur gott som helst som avslutning.
En fantastisk kväll av det lättsammare slaget är ett faktum. Det är underskattat att träffas några få personer för att dela några flaskor vin. Extra trevligt blir det dessutom att verkligen få en chans att dricka mer än en liten slatt, speciellt när det vankas klassiska storviner som Chateau Margaux. Vi körde ett vin i taget i lugn och ro med massor av diskussioner och analyser. Det blev väldigt lärorikt och givande, speciellt då sällskapet är så kunniga. Jag lärde mig massor och fick som vanligt lite lagom med ödmjukhetspaj redan till förrätt! En vacker dag så kanske jag blir en blindprovarkung, men jag har många steg kvar att ta, vilket är extra inspirerande inför framtiden!
Jädrar i min låda kära forumsvänner. Mini-BYOB igår med @Magnus L och @chambertin och helt utan en föraning så sitter man där med en Chateau Margaux blint i glaset, dessutom med respektabel ålder. Kvällens vin utan tvekan, speciellt efter avtäckning
1989 Chateau Margaux
Jag famlar rejält från start. Jag menar, vi snackar mognadstoner till tusen, en hel del dill och gamla murkna fat med torkad frukt, korinter, jord och körsbär. Hittar även fänkål (lakrits), tjära, vanilj, lagerblad och läder i bakgrunden. Tänker Spanien och Italien mer än Frankrike spontant. I munnen så är det en slank skapelse, möjligen medelfylligt. Lena och mogna tanniner, men visst biter dem ifrån bra ändå. Oerhört bra intensitet (ingen trötthet här). Lite blyerts och svalka i eftersmaken. komplext, men jag hittar inget unikt som sticker ut och pekar mig åt något specifikt håll.
Gissade primärt på Barolo av någon anledning, men öppnade även upp dörren för Tempranillo och Ribera. Bordeaux kändes ganska avlägset, men inte omöjligt såklart. 90+ skrev jag i mina anteckningar innan avtäckning. Oblint med etiketten framför mig så växte det under kvällen och blev såklart mer bdx-likt med cassis och stall. Oavsett vad så är det knappast ett magiskt vin, men riktigt jäkla bra ändå. Jag tycker nog att det är på sin plats att dela ut 93 pinnar, men möjligen hade jag nöjt mig med 90-91 om jag hade bestämt mig helt innan avtäckning och ett andra glas, men det är ju svårt att säga nu. Jag kan tänka mig att det har sett sina bästa dagar och mest troligt inte kommer att utvecklas mer. En ynnest att prova. Tack för det @chambertin!
Wow! Synd att ni inte körde gissning av prisklass, årgång och dyl. innan avslöjande. Alltid kul att göra den typen av gissningar förutsatt att vinet är fulldekanterat och 20 grader varmt som jag brukar säga.
Själv nöjer jag mig med blygsamma La Tour Carnet 06. Ett vin som jag tycker symboliserar en dag som idag. Piggt men ändå på väg mot sin höst som man säger. Textbook Bordeaux med avrundade tanniner och mycket matvänligt. 90-91 poäng tycker jag nog.
Last edited:
Vino fino
Medlem
Osso bucco i afton, och det finns inget bättre än Medoc till osso bucco, men av någon anledning ville jag vittra källaren. Briljant mat, briljanta viner, men en Margaux hade suttit mycket bättre….
Dominio de Pingus Psi 2007: en klen årgång i Spanien och i större delen av Europa, med rätt mycket regn och mesigt varmfuktigt molnigt väder i Ribera utan de kontraster som skapar stora viner. Med vädret i åtanke är det ett smärre mirakel att denna första årgång som någonsin producerats av Psi är så väl balanserad, med burgundisk profil, smeksamt fyllig med en massa viol och rosor, mörk frukt som inte är övermogen, superbt integrerat, balanserat. Jag undrar om det finns något annat vin i historien som är så bra i sin första årgång? 93p
Mycket snack om Baron de Ley Reserva 2010 på sistone sedan 95 poäng i Decanter. Jag gillar detta, har aldrig riktigt förstått Baron de Ley förut, tyckt att det varit lite mycket odiskade fat, men nu är det en oklanderlig balans mellan frisk Tempranillo, lagom ek, och dyra tobakstoner. 90 p och kommer bara bli bättre. Prisprestandan är skrattretande.
Dominio de Pingus Psi 2007: en klen årgång i Spanien och i större delen av Europa, med rätt mycket regn och mesigt varmfuktigt molnigt väder i Ribera utan de kontraster som skapar stora viner. Med vädret i åtanke är det ett smärre mirakel att denna första årgång som någonsin producerats av Psi är så väl balanserad, med burgundisk profil, smeksamt fyllig med en massa viol och rosor, mörk frukt som inte är övermogen, superbt integrerat, balanserat. Jag undrar om det finns något annat vin i historien som är så bra i sin första årgång? 93p
Mycket snack om Baron de Ley Reserva 2010 på sistone sedan 95 poäng i Decanter. Jag gillar detta, har aldrig riktigt förstått Baron de Ley förut, tyckt att det varit lite mycket odiskade fat, men nu är det en oklanderlig balans mellan frisk Tempranillo, lagom ek, och dyra tobakstoner. 90 p och kommer bara bli bättre. Prisprestandan är skrattretande.
kayaker
Cyklist
Första årgången av Pingus kanske?
Vino fino
Medlem
Så kan det säkert vara.
Jag har inte druckit 95'an men det kanske du har?
kayaker
Cyklist
Nope. Jag har inte druckit någon Pingus överhuvudtaget. Högst osäkert om jag någonsin kommer att få dricka någon...Så kan det säkert vara.
Öppnade en av 2011 August Kesseler Spätburgunder Pinot Noir 'N' häromdagen.
Trevlig, kraftig doft av bär; svartvinbär, svartvinbärsblad, jordgubbar och örter. Viss kryddhetta finns. Smakmässigt så har den inte lika stor kropp som jag tyckte doften utlovade, men väldigt slank och elegant, men för mig för mycket övertag av svartvinbär. Gott då, gott såhär ett dygn efter, men jag kommer nog att välja bort det till fördel av en aussie shiraz som luftats i några timmar. 86p
Gav bort min andra flaska till föräldrarna, får se vad de tycker.
Trevlig, kraftig doft av bär; svartvinbär, svartvinbärsblad, jordgubbar och örter. Viss kryddhetta finns. Smakmässigt så har den inte lika stor kropp som jag tyckte doften utlovade, men väldigt slank och elegant, men för mig för mycket övertag av svartvinbär. Gott då, gott såhär ett dygn efter, men jag kommer nog att välja bort det till fördel av en aussie shiraz som luftats i några timmar. 86p
Gav bort min andra flaska till föräldrarna, får se vad de tycker.
Patrik Sellin
fd Innertällmo Bryggeri
2011 August Kesseler Spätburgunder Pinot Noir 'N': inte så höga förväntningar baserat på vad @Daniel B och @Vino fino har skrivit på forumet tidigare, men sambon och jag var helt överens om att det här vinet verkligen levererade. Doften är en smultronbomb av det angenäma slaget, Smaken kanske inte helt motsvarar doften, men här finns en schysst syra, med med mogna jordgubbar och hallon och ett litet pepprigt avslut. Det här vinet vinner klart på att det är "färdiglagrat", det finns inget kvar av den "snipighet" som ofta finns i unga pinoter. Hade inte känt mig besviken ens om jag hade betalt fullt pris för den här. Drack den med Vitello tonnato och sedan en en mogen st marcellin och i båda fallen fungerade det helt perfekt 89p. (glad att jag har tre buteljer kvar)
2010 Fernand & Laurent Pillot Volnay, husvinet, som borde ha sopat banan med tysken, men så var inte fallet, mer koncentrad, mer läder, förförisk sälta och rosblad, men skillnaden är inte alls så stor som förväntat och tysken funkade faktikst bättre till maten. I slutändan är den dock snäppet bättre; 90p.
Kekfrankos
Medlem
Ikväll blev det lite Pol Roger 1999 samt Riberach Synthese 2010 (16 euro), Cote Rhone Village 2005 (6 euro) samt Fritz Haag Riesling Kabinett 2012 (10,20 euro) (Helt underbar, klassisk Riesling, med 8% alkohol). Alla viner var underbara kontra pris även om jag inte blev lyrisk över Cote Rhone vinet, men vad kan man begära för 55 kronor.
JC:s Vintankar
Bloggare
Till fredagskycklingen blev det en flaska Pinot Noir från Californien.
En tämligen typisk pinotdoft, där det första som noteras är röda bär: hallon och lite jordgubbar. Här finns en lätt kryddighet och en del rostade fat. En svag ton av torkade rosor i bakgrunden. Doften är inte så kraftig, men ändå väldigt tydlig.
Visst är det så att det finns ett tydligt inslag av rostade fat och aningens vanilj i smaken, men det är den fullödiga röda frukten som totalt dominerar. Den gör detta tillsammans med en kader av nymalda kryddor.
Hallon, jordgubbar, lite smultron och aningens mullbär. Där har vi den röda frukten. Kryddor som peppar (både svart och vit) och lite kryddnejlika. Hyggligt lång eftersmak. Det är där vi känner de rostade faten, unset vanilj och även lite kakao, men frukten är allestädes närvarande. Genomgående en bra syra, som skänker vinet friskhet. Visst finns det också en del tanniner, men dessa uppför sig på ett väluppfostrat sätt och bjuder ett trevligt motstånd.
Betyg 4
En tämligen typisk pinotdoft, där det första som noteras är röda bär: hallon och lite jordgubbar. Här finns en lätt kryddighet och en del rostade fat. En svag ton av torkade rosor i bakgrunden. Doften är inte så kraftig, men ändå väldigt tydlig.
Visst är det så att det finns ett tydligt inslag av rostade fat och aningens vanilj i smaken, men det är den fullödiga röda frukten som totalt dominerar. Den gör detta tillsammans med en kader av nymalda kryddor.
Hallon, jordgubbar, lite smultron och aningens mullbär. Där har vi den röda frukten. Kryddor som peppar (både svart och vit) och lite kryddnejlika. Hyggligt lång eftersmak. Det är där vi känner de rostade faten, unset vanilj och även lite kakao, men frukten är allestädes närvarande. Genomgående en bra syra, som skänker vinet friskhet. Visst finns det också en del tanniner, men dessa uppför sig på ett väluppfostrat sätt och bjuder ett trevligt motstånd.
Betyg 4
Gurto
Medlem
Arnaud Ente Meursault Clos des Ambres 2008 (hel ugnsbakad piggvar med jordärtskockor, broccoli och brynt smör med hasselnötter)
Doft: Bakad/grillad citron, gul stenfrukt och tropiska drag, gott om ek; rostade toner, nötigt, karamelliserat, brynt smör samt skitig och stenrökig mineralitet.
Smak: Koncentrerad gul frukt med fin syra, rostade fattoner och den skitiga stenrökigheten i bakgrunden.
Grymt bra! Hade hoppats på lite mer mognad men detta känns fortfarande ungt. Dock gott som fasen redan nu. Koncentrerat, bra syra, mineralstint och en rejäl dos snyggt integrerad ek - precis som bra vit Bourgogne ska vara! 92p+
Helgjutet till piggvaren!
Roccolo Grassi Recioto della Valpoliciella 2007 (choklad- och lakritstårta med vaniljglass)
Doft: Mörka, torkade körsbär, russin, fikon, lakrits och mörk fet choklad.
Smak: torkad frukt med russinaktig sötma.
Bra men tyckte bättre om för något år sedan - frukten känns lite för trött och uttorkad nu. 89p
Funkade fint till den mörka chokladen och lakritsinslagen.
Doft: Bakad/grillad citron, gul stenfrukt och tropiska drag, gott om ek; rostade toner, nötigt, karamelliserat, brynt smör samt skitig och stenrökig mineralitet.
Smak: Koncentrerad gul frukt med fin syra, rostade fattoner och den skitiga stenrökigheten i bakgrunden.
Grymt bra! Hade hoppats på lite mer mognad men detta känns fortfarande ungt. Dock gott som fasen redan nu. Koncentrerat, bra syra, mineralstint och en rejäl dos snyggt integrerad ek - precis som bra vit Bourgogne ska vara! 92p+
Helgjutet till piggvaren!
Roccolo Grassi Recioto della Valpoliciella 2007 (choklad- och lakritstårta med vaniljglass)
Doft: Mörka, torkade körsbär, russin, fikon, lakrits och mörk fet choklad.
Smak: torkad frukt med russinaktig sötma.
Bra men tyckte bättre om för något år sedan - frukten känns lite för trött och uttorkad nu. 89p
Funkade fint till den mörka chokladen och lakritsinslagen.
Mattias Schyberg
Administratör
Drack lite smått och gott i helgen...
Druvan Freisa är inte världens vanligaste direkt men det är aldrig någon tvekan kring ursprunget på detta vin. 2011 G.D. Vajra Langhe Freisa Kyè smakar Piemonte, lite som en blandning av Dolcetto och Nebbiolo ungefär. Illröd frukt med körsbär, jordgubb och potpurri ihop med målarlåda och fat. Får dessutom en känsla av smågodis. Heltorrt och stramt, men aningen tunt och urvattnat. Det saknas något i mellanregistret tror jag. Inget jag kommer att köpa igen, tycker att ett pris runt 150 kr hade varit mer rimligt än ca 250 pix. 87p
Mer nöjd blev jag när jag öppnade senaste årgången av 2013 Domaine Anne Gros & Jean-Paul Tollot Minervois. Köttigt med allehanda örter och kryddor. Lakritsrot, soja, björnbär, kryddnejlika, svartvinbärsblad och syrliga plommon. Typiskt sydfranskt i stilen. Hög läskande syra och härlig struktur. Ingen direkt noterbar värme eller alkohol. Jäkligt gott, inte helt olikt en stram Bandol. Rekommenderas nu i höstmörkret! 90p
Vi dricker alldeles för sällan riktigt bra Gewurtztraminer, drack 2010 Zind-Humbrecht Gewurztraminer Herrenweg de Turckheim i helgen till lite trevliga kittostar. Munster blev den absoluta favoriten. En riktigt stallig variant dessutom. Passade grymt bra. Vinet präglas av massor av fet tropisk frukt (aprikos, persika och litche) och såklart en blommighet åt ros samt lite petroleumliknande drag. En hel del honung ramar in det hela bra. Tydlig sötma och påtagligt låg syra i munnen. Aningen platt, men gott som tusan. 89p
Druvan Freisa är inte världens vanligaste direkt men det är aldrig någon tvekan kring ursprunget på detta vin. 2011 G.D. Vajra Langhe Freisa Kyè smakar Piemonte, lite som en blandning av Dolcetto och Nebbiolo ungefär. Illröd frukt med körsbär, jordgubb och potpurri ihop med målarlåda och fat. Får dessutom en känsla av smågodis. Heltorrt och stramt, men aningen tunt och urvattnat. Det saknas något i mellanregistret tror jag. Inget jag kommer att köpa igen, tycker att ett pris runt 150 kr hade varit mer rimligt än ca 250 pix. 87p
Mer nöjd blev jag när jag öppnade senaste årgången av 2013 Domaine Anne Gros & Jean-Paul Tollot Minervois. Köttigt med allehanda örter och kryddor. Lakritsrot, soja, björnbär, kryddnejlika, svartvinbärsblad och syrliga plommon. Typiskt sydfranskt i stilen. Hög läskande syra och härlig struktur. Ingen direkt noterbar värme eller alkohol. Jäkligt gott, inte helt olikt en stram Bandol. Rekommenderas nu i höstmörkret! 90p
Vi dricker alldeles för sällan riktigt bra Gewurtztraminer, drack 2010 Zind-Humbrecht Gewurztraminer Herrenweg de Turckheim i helgen till lite trevliga kittostar. Munster blev den absoluta favoriten. En riktigt stallig variant dessutom. Passade grymt bra. Vinet präglas av massor av fet tropisk frukt (aprikos, persika och litche) och såklart en blommighet åt ros samt lite petroleumliknande drag. En hel del honung ramar in det hela bra. Tydlig sötma och påtagligt låg syra i munnen. Aningen platt, men gott som tusan. 89p
grappa
Medlem
Guigal minivertikal. Ville prova lite Guigalviner i en provning med lite pris- och geografiskillnader. Det fick bli:
- Cote du Rhone Blanc 2011, 65% Viognier, 15% Roussanne, 10% Marsanne, 8 % Clairette, 2% Bourboulenc;Ljusgul färg. Stor doft av mogna äpplen, tropisk frukt, persikor och lite honung. I smaken finns tropisk frukt, en gnutta vanilj och äpplen. Låg men märkbar syra. Ett härligt vin om man som jag uppskattar viogner, definitivt värt en hundralapp. 87p
- Hermitage Blanc 2011, Marsanne 95%, Roussanne 5%; Mörkt guldgul. Stor doft av halm, bokna äpplen och en påtaglig nötighet tillsammans med vanilj från faten. Bra syra, nötighet, mandelmassa, lite kryddig med en elegant beska i den långa eftersmaken. Ett underbart vin, definitivt värt mer än 400 SEK. 91 p
- Cote du Rhone Rouge 2011, 60% Syrah, 35% Grenache, 5% Mourvèdre; Mörkt blåbrun färg. Härlig doft av körsbär, vailj, plommon med mera. Smak av plommon, mörka bär och vanilj med en antydan av cederträ. Låga tanniner. Utmärkt vin för en hundring. 87p
- Hermitage Rouge 2010, 100% Syrah; Mörkt blåsvart i färgen, mycket tät. Stor doft av vinbär, en viss charkkänsla och vitpepparn kommer med tiden. Härlig smak av mörka bär, svarta vinbär, vitpeppar och fat. Bra tanniner och syra utan att dominera. Fantastiskt gott, bra lagringspotential och lagom pris (400 SEK). 91p
grappa
Medlem
Håller helt och hållet med men om ni dricker mindre av Gewurs så blir det mer över till mig ....