I min värld finns det en druva som är lite bättre än alla andra. Enligt Cellartracker verkar nästan var sjätte flaska jag dricker vara chenin blanc (95 % Loire, 5 % Sydafrika). Jag har inga problem med det här.
Håll till godo med en lite uppsamlingsrapport från de senaste tre veckorna!
(Inga av flaskorna fastnade tydligen på bild, så det får bli en vägskylt som stämningssättare!)
2011 Domaine Huet, Le Mont moelleux 1:ere Trie - Vouvray
Gyllengul. Utpräglad chenin på doften, även när den är kylskåpskall. Mer botrytis än jag är van vid, yllet är där, tung honung och aprikos som dominerande frukt. Smakar som det doftar. Intensivt och välstrukturerat, med den höga syran som kan balansera den högre sockerhalten. På många sätt allt jag förväntar mig av ett sötvin i den här prisklassen. Jag trodde att det skulle vara barnarov deluxe, och visst kommer vinet utvecklas i årtionden framöver. Men när det är så djävulskt gott redan nu så kan korken flyga utan att jag får dåligt samvete!
93p.
2008 Domaine Bourillon Dorléans, moelleux La Levriere - Vouvray
Lite kokta grönsaker direkt vid öppning. Har upplevt det här ett par gånger med chenin blanc. Det blåser lyckligtvis bort snabbt, men det är banne mig motbjudande ett tag. Dracks som något form av referensvin mot 1:ere Trien. Det är ett helt okej vin, men har inte så mycket att komma med. Lätt och icke-intensivt i jämförelse.
85p.
2008 Domaine Huet, Le Haut-Lieu demi sec - Vouvray
Mysigt ylle, äpple (lite åt äppelpaj), honung, överlag ganska fruktigt. I munnen återkommer smakerna förnimmade av luktsinnet, men med dominerande honung. Intensivt och fokuserat, syran i topp med lite restsötma i bakgrunden. Känns som att det är sjuttioelfte gången jag dricker det här vinet. Blir aldrig trött på det.
92p.
2008 Domaine Huet, Le Mont demi sec - Vouvray
På många sätt som Le Haut-Lieu av samma årgång. Kanske var tillfälle och humör, men jag får nog ändå betrakta Le Monten som snäppet klenare.
91p.
Någonstans i mellandagarna smet även en
2001 Domaine Huet, Le Mont demi sec ner. Väldigt trevlig bekantskap det också, och det börjar hända roliga saker när femton år har passerat. Fina mognadstoner, även om jag tycker syran har gått ur den här flaskan i lite för hög takt.
Tro det eller ej, men jag dricker inte bara chenin blanc med restsötma! Några torra varianter har inmundigats också. Förstår inte varför jag glömt bort Savenniéres på sistone.
2012 Château de la Mulonniere Savennières L'effet Papillon
Vaga plommon, någon form av bokna äpplen, jordkällare fylld med mat, höstlöv. Förbaskat trevligt! På tungan har äpplena knappt mognat, jordkällaren finns där. Friskare frukt i smaken än nosen ger sken av. Härligt hög syra. Lysande till en oljig pasta. 151 kr? Förlåt, men… prisvärt!
89p.
2012 Nicholas Joly, Vieux Clos - Savennières
Förvånansvärt intensiv. Röda äpplen, torkad frukt, lite honung, citrus. Öppen och inbjudande, med väldigt mycket trevlig frukt på tungan. Mums! Försvann snabbt som attan.
90p.
