Mattias Schyberg
Administratör
Helt utan tvekan så funkade min överblivna slatt med nyårs-Sauternes alldeles utmärkt till årets första semla. Rent sensoriskt bör tilläggas. Mentalt så kändes det helt fel med ett bakverk som jag vanligtvis inmundigar tillsammans med en kopp kaffe eller ett glas kall mjölk. Just vetebullen kändes minst rätt rent känslomässigt oavsett hur bra smakerna gifter sig, för de gör de verkligen.
Nåväl, det blev lite härligt lördagskött och två poppade rödtjut tidigare på kvällen också såklart. Ett blindvin dessutom...
En gammal trotjänare i form av 2012 Boekenhoutskloof The Chocolate Block fick starta kvällen och det serverades blint av hustrun. Har druckit både denna årgång och tidigare innan så det är ju inga nyheter direkt men det spelade tydligen ingen roll för jag bommade min gissning ändå.
Stor, öppen och inbjudande arom med inslag av funkiga katrinplommon, svarta vinbär, piptobak, mynta och svarta oliver samt lite härligt animaliska toner med ett uns kafferost, choklad och tjära. Fylligt, mustigt och småeldigt i munnen med väl avrundade tanniner och härligt långt avslut.
Var aldrig i Sydafrika tyvärr, men tänkte nog att det handlade om en Syrah/CdR-blend från varmare breddgrader och landade det därefter snyggt och prydligt i Barossa. Supergott vin i vilket fall som helst men av det lite mer bombastiga och generösa slaget. Tvekade aldrig att dela ut 90p.
Kvällens andra vin blev 2013 Craggy Range Pinot Noir Single Vineyard Te Mina Road Vineyard som charmade mig mycket utan att ta mig fullständigt med storm. Fin röd frukt som drar åt hallon, tranbär och rabarber med en liten frisk toppnot av blodapelsin. Strax under ytan tittar lite romrussin, kåda, sandelträ och vanilj fram och bidrar till nyansering och komplexitet. Finstämt och läckert fruktgeneröst i munnen men absolut inte utan elegans och finess.
Läckert vin! Fixade lite kossa utan minsta problem. Klockren rekommendation till er PN-lovers därute. 91p
Nåväl, det blev lite härligt lördagskött och två poppade rödtjut tidigare på kvällen också såklart. Ett blindvin dessutom...
En gammal trotjänare i form av 2012 Boekenhoutskloof The Chocolate Block fick starta kvällen och det serverades blint av hustrun. Har druckit både denna årgång och tidigare innan så det är ju inga nyheter direkt men det spelade tydligen ingen roll för jag bommade min gissning ändå.
Stor, öppen och inbjudande arom med inslag av funkiga katrinplommon, svarta vinbär, piptobak, mynta och svarta oliver samt lite härligt animaliska toner med ett uns kafferost, choklad och tjära. Fylligt, mustigt och småeldigt i munnen med väl avrundade tanniner och härligt långt avslut.
Var aldrig i Sydafrika tyvärr, men tänkte nog att det handlade om en Syrah/CdR-blend från varmare breddgrader och landade det därefter snyggt och prydligt i Barossa. Supergott vin i vilket fall som helst men av det lite mer bombastiga och generösa slaget. Tvekade aldrig att dela ut 90p.
Kvällens andra vin blev 2013 Craggy Range Pinot Noir Single Vineyard Te Mina Road Vineyard som charmade mig mycket utan att ta mig fullständigt med storm. Fin röd frukt som drar åt hallon, tranbär och rabarber med en liten frisk toppnot av blodapelsin. Strax under ytan tittar lite romrussin, kåda, sandelträ och vanilj fram och bidrar till nyansering och komplexitet. Finstämt och läckert fruktgeneröst i munnen men absolut inte utan elegans och finess.
Läckert vin! Fixade lite kossa utan minsta problem. Klockren rekommendation till er PN-lovers därute. 91p