Jag hade ju tänkt mig ett projekt. Många av de tyska Rieslingproducenterna släpper så kallade Ortswein, och många av dem verkade vara tidigare skördar av deras topplägen. Så varför inte jämföra, tänkte jag, så att jag får en slags vägledning om vilka Grosses Gewächs jag ska köpa?
När jag tittar tillbaka på det här blir tanken om jämförelser komisk. Jag fick inte alltid tag på årgången jag ville ha, 2015. Vinerna kom inte alltid från samma lägen som toppvinerna. Jag drack de vid olika tidpunkter, så eventuella effekter av lagring är oklara. Jag borde nog ha luftat ibland, vilket jag aldrig gjorde. Men, jag hade i alla fall samma glas! Nå ja.
2015 Heymann-Löwenstein Schieferterrassen
Intensiv doft - aprikos, mogen persika, moget päron, något petroleum.
Likaledes intensiv smak - väldigt mogna aprikoser, något petrokemiskt, tyngre munkänsla, kanske fat, liten beska på slutet.
Väldigt god på ett kraftigt sätt, inte så syrlig och inget för den som gillar elegans.
Det här är inte ens ett Ortswein, visar det sig, utan ett Gutswein, gjort på vilka lägen som helst som Heymann-Löwenstein äger. Men det var verkligen inte dumt.
2015 Dr. Bürklin-Wolf Ruppertsberger
Intensiv doft - mogen frukt - persika, och rejält med honung. Lite petroleum.
Smak åt det sötare hållet, för att vara torr Riesling. Samma som näsan. Lite tung i gumpen.
Märkligt utvecklad känsla för att vara så olagrat.
Enligt försäljare från Ruppertsberger Spies, som inte är ett Grosses Gewächs utan nivån under, Erste lage.
Gillade B-W:s grymma 2015 Wachenheimer bättre, med sin tydligare syra till persikan.
3,6 g/l socker, 7,6 g/l syra. Hm.
2015 Von Buhl Deidesheimer
En rak linje av torr Riesling där frukten domineras av äpple. Läskande! Inte särskilt komplicerat, men jag blir överraskad av att jag ändå gillar det.
100% Deidesheimer Herrgotsacker, inte en GG utan ett Erste lage.
2015 Emrich-Schönleber "Frühtau"
Lite småfull och lätt förkyld. Optimala omständigheter för jämförelser...
Stum, ointressant doft.
Lätt munkänsla, mycket balanserad smak. Frukten drar åt krusbär, med diskreta äpplen. Svagt honung. Svag avslutande beska.
Jag kan förstå att det här handlar om balans och ren Rieslingfrukt. Själv tycker jag att det är lite trist.
100 % Monzinger Halenberg, en GG.
6,6 g/l syra, 6,8 g/l socker. Balansen, serru.
2016 Schäfer-Fröhlich Bockenauer "Schiefergestein"
Här blev jag besviken. Det känns som ordinär Riesling, med citrusfrukt.
100% Bockenauer Felseneck, en GG.
2016 Peter Jakob Kühn "Quarzit"
Ovanligt tydlig doft av vispgrädde. Där finns också päron, honung och lite kokos. Trevlig doft.
I smaken finns omogen persika, gröna äpplen och citron i avslutet. Ingen bitterhet.
Riktigt gott, verkligen gjort för varma dagar.
100% Oestricher Doosberg, en GG.
2016 Keller "Von der Fels"
Fruktig och fräsch doft, persika, lite citrus, lite rök.
Mer citrus än äpple i smaken. Bra balans mellan syra och färsk frukt. Lätt beska på slutet.
Gott, men inte så mycket bättre än andra. Ska vara övervägande från Dalsheimer Hubacker, en GG, men utblandat med annat.
Här satte jag punkt. Jag vet inte om jag blev så imponerad av de här vinerna, men jag skulle köpa Heymann-Löwenstein och Kühn igen. Jag har haft det roligare med motsvarande prisnivåer från Mosel med mer restsocker.
Jag bestämde mig för att låta 2015 Georg Breuer Rauenthaler "Estate" och 2015 Wittmann Westhofener vila på obestämd tid.
