Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[StefanAkiko]

Ja, jag tycker nog att man kan säga att Rochins har en klar mineralkaraktär. Jag beskrev ju vinet som mycket elegant, jag tror att mineralkaraktären är en stor bidragande faktor till elegansen. Cote Rotie är ju inte så sällan både överextraherade och överekade, här tycker jag att producenten har lyckats bra med att spegla terroiren i slutresultatet.

Är din upplevelse av överekat och överextraherat kopplat till njutning av unga, mognande och/eller mogna CR-viner?

 

[Zaphod]

Är din upplevelse av överekat och överextraherat kopplat till njutning av unga, mognande och/eller mogna CR-viner?

Unga, mestadels.

 

[StefanAkiko]

Unga, mestadels.

Côte-Rôtie är ett område där man åstadkommer hela skalan: från cold climate Syrah till hard core solbrända hulk-viner med just överextraktion och överekning i deras unga uttryck. Med lite tålamod lugnar de ned sig och med rejäl lagring landar de mycket snyggt.
Inte alla, inte alltid, men ofta.

Under de senaste 15 åren har det för egen del blivit färre och färre CR inköpta iom att priserna sprungit iväg och andra områden levererar större Syrah-njutning för under 300-lappen.

Hoppas du gillar de lite mer mogna vinerna från CR. Personligen tycker jag så mckt om dem att jag nästan inte kan förmå mig till att öppna dem unga...

...kanske också som så att min plånbok måste få några år på sig för att glömma smärtan och blåmärkena från övergreppet...

 

[Sjödin]

I helgen slank det ner bla.
Chartogne-Taillet Cuvée Saint-Anne - Mycket trevlig!!
Plan Pegau - trogen favorit, funkar alltid.
Graham Beck Blanc de Blanc - Näe... syntetisk och ointegrerad, ingen hit.
Kevin Arnold Shiraz - sötfruktig nyvärldsshiraz, kräver sina tillbehör för att funka.
Allesverloren Fine Old Vintage - lättdrucken rätt god "sydafrikaport", men som portvinsfantast saknar jag djup, komplexitet och kraft.

 

[TEGE]

Bjuden på hemmamiddag hos självaste Pjaines (CT) i London med fantastisk hustru: Sandrine och en makalös afton: underbar mat, fantastiska viner och vänskap. Det är på detta vis man bygger fred mellan nationer!
CellarTrackers medlemmar borde nomineras till Nobels Fredspris!

• 2010 Dominio de Atauta Ribera del Duero 92 Points
  Spain, Castilla y León, Ribera del Duero
  This is an ultra elegant Tempranillo made from 200 yr old vines. It is quite the anti-thesis of Numanthia's head-crushing muscleman Tempranillos.
  
  Pure, distinct, elegant, youth that is no rascal, but an exceptionally well educated and soft spoken gentleman already.
  
  For the last btl, we will wait until ~2025.
  Post a Comment

Niiice. Har 5 flaskor kvar av denna. Tyckte den var väldigt kraftig och sluten när jag provade den.
Den fick platsen långt in för att "skärpa till sig". Skall bli skoj att följa detta vin.

 

[chambertin]

Côte-Rôtie är ett område där man åstadkommer hela skalan: från cold climate Syrah till hard core solbrända hulk-viner med just överextraktion och överekning i deras unga uttryck. Med lite tålamod lugnar de ned sig och med rejäl lagring landar de mycket snyggt.
Inte alla, inte alltid, men ofta.

Under de senaste 15 åren har det för egen del blivit färre och färre CR inköpta iom att priserna sprungit iväg och andra områden levererar större Syrah-njutning för under 300-lappen.

Hoppas du gillar de lite mer mogna vinerna från CR. Personligen tycker jag så mckt om dem att jag nästan inte kan förmå mig till att öppna dem unga...

...kanske också som så att min plånbok måste få några år på sig för att glömma smärtan och blåmärkena från övergreppet...

Mycket ek kan jag mycket väl hålla med om (Guigal's toppcuvéer t.ex) men överextraherade har jag inte stött på så det stör i Côte-Rôte. Skulle vara intressant att höra vilka viner du i så fall tänker på.

 

[StefanAkiko]

Mycket ek kan jag mycket väl hålla med om (Guigal's toppcuvéer t.ex) men överextraherade har jag inte stött på så det stör i Côte-Rôte. Skulle vara intressant att höra vilka viner du i så fall tänker på.

För några år sedan drack jag en 1989 Pierre Gaillard Brune et Blonde som verkligen inte betedde sig som en den "borde". Enligt mitt minne var den överextraherad lite väääl mycket. Har också noterat denna typ av "klagomål" i diskussioner på CT, men kan tyvärr inte ge så många exempel eftersom extraherade viner inte är något jag undviker.

 

[Mattias Schyberg]

I helgen slank det ner bla.
Chartogne-Taillet Cuvée Saint-Anne - Mycket trevlig!!
Plan Pegau - trogen favorit, funkar alltid.
Graham Beck Blanc de Blanc - Näe... syntetisk och ointegrerad, ingen hit.
Kevin Arnold Shiraz - sötfruktig nyvärldsshiraz, kräver sina tillbehör för att funka.
Allesverloren Fine Old Vintage - lättdrucken rätt god "sydafrikaport", men som portvinsfantast saknar jag djup, komplexitet och kraft.

Kul med (nästan) SA-tema. All heder till det. Kan verkligen hålla med om att Allesverloren inte är jämförbar med en bra LBV (eller för den delen Vintage port). Kevin Arnold klarar jag inte riktigt av, ingen favorit direkt. Lite väl rökig på fel sätt tycker jag. Det var dock ett tag sedan jag dömde ut den...

 

[CH]

Har @Mesnil på besök så det ligger en Chartogne-Taillet -08 och en Selosse Rose (deg 28 nov 2010) på kylning.
Till det skagentoast och mycket löjrom.

 

[Mattias Schyberg]

Har @Mesnil på besök så det ligger en Chartogne-Taillet -08 och en Selosse Rose (deg 28 nov 2010) på kylning.
Till det skagentoast och mycket löjrom.

Låter gott det där.

 

[StefanAkiko]

Har @Mesnil på besök så det ligger en Chartogne-Taillet -08 och en Selosse Rose (deg 28 nov 2010) på kylning.
Till det skagentoast och mycket löjrom.

Låter som mums på en pinne!

 

[CH]

Låter som mums på en pinne!

Det är det!

C-T är riktigt riktigt bra. Pigg, krispig och med underbar lång eftersmak. Gillar den verkligen som den är men kommer belöna de som kan spara den. Jag hade nog druckit upp alla inom 1 år om jag haft en låda.

Selosse är också bra. Rundad syra och med lite sherrytoner men som alltid god.

 

[mnor]

I helgen blev det följande viner:

Började fredagen med 2010 Clos de los Siete, fick inspiration av Sydamerikatråden och köpte några olika malbec viner från Argentina. Detta var dock inte ett vin som föll mig i smaken. Smakmässigt dominerades det av sura(?) björnbär och fat.

På lördagen blev det:

1996 Henriot Cuvée des Enchanteleurs
Smak av mogna gröna äpplen, krita, citrus och honung. Bra syra som borgar för att vinet komma att hålla i många år framöver. Fantastiskt gott!

Sedan drack vi Jacquesson 736, som var bra som vanligt, dock så blir det väldigt tydligt vilket fantastiskt bra vin 1996 Henriot Enchanteleurs är när man hade druckit den precis innan Jacquesson 736.

Till maten blev det 1994 Conde de Valdemar, skall villigt erkänna att jag inte analyserade allt för mycket men det var gott, torkad frukt, plommon, körsbär, helt klart kul att dricka ett moget vin och det passade bra till tapas. Funderar om jag inte skall köpa några mer flaskor för sommarens grillkvällar.

 

[Gurto]

Guigal Côte Rôtie Brune et Blonde 2009 - på halvflaska (först till gräddig pasta med svamp och paprika sen till en drös ostar) Doftar mörkbärigt (körsbär, björnbär), fetare fat, ceder, lakrisal, svarta oliver, örter, lätt av peppar, rätt parfymerat/blommigt åt viol-/roshållet, mycket diskret blodighet/köttighet och stallighet. I munnen mörk men frisk frukt, örtigt och lätt kryddigt. God koncentration, medelhög+ syra, relativt lite tanniner.

Riktig gott och snyggt gjort! Relativt elegant Rhônare. Fint balanserad - härlig mörk, men sval, frukt och fat som är tydliga (kanske mest i doften) men inte ett dugg överdrivna. Finns kryddighet men inte så mycket för att vara Syrah. Lite burgundiskt parfymerad. Jag gillade hela paketet!

Passade bra med både pasta och ost. Passar nog bra med mycket då det inte är överdrivet åt något håll.

 

[Mattias Schyberg]

Guigal Côte Rôtie Brune et Blonde 2009 - på halvflaska (först till gräddig pasta med svamp och paprika sen till en drös ostar) Doftar mörkbärigt (körsbär, björnbär), fetare fat, ceder, lakrisal, svarta oliver, örter, lätt av peppar, rätt parfymerat/blommigt åt viol-/roshållet, mycket diskret blodighet/köttighet och stallighet. I munnen mörk men frisk frukt, örtigt och lätt kryddigt. God koncentration, medelhög+ syra, relativt lite tanniner.

Riktig gott och snyggt gjort! Relativt elegant Rhônare. Fint balanserad - härlig mörk, men sval, frukt och fat som är tydliga (kanske mest i doften) men inte ett dugg överdrivna. Finns kryddighet men inte så mycket för att vara Syrah. Lite burgundiskt parfymerad. Jag gillade hela paketet!

Passade bra med både pasta och ost. Passar nog bra med mycket då det inte är överdrivet åt något håll.

Drack detta nyligen och tyckte det var gott, men förväntade mig mer av både ursprung och producent, speciellt med tanke på pris. Visst, elegans fanns nog där, så även fina fat, men jag hade ändå velat ha mer komplexitet, köttighet och peppar för att bli helt nöjd. Kanske var den lite för burgundisk för min smak...

 

[Gurto]

Drack detta nyligen och tyckte det var gott, men förväntade mig mer av både ursprung och producent, speciellt med tanke på pris. Visst, elegans fanns nog där, så även fina fat, men jag hade ändå velat ha mer komplexitet, köttighet och peppar för att bli helt nöjd. Kanske var den lite för burgundisk för min smak...

Kan vara så. Burgundisk är sällan något negativt för mig

 

[Mattias Schyberg]

Tidigare ikväll...

Norda Bar och Grill var destinationen, hamburgare och vin målet. En flaska vin blev det, närmare bestämt: Andrew Rich Cabernet Franc -11. Till detta restaurangens hamburgare med STENHÅRDA chili-fries och tre olika dipsåser. Tyvärr blev både vin och mat lite av en besvikelse, framförallt var de stenhårda potatispinnarna under all kritik.

Vinet smakade bra till maten, men saknade ceder- och paprikaton. Det kändes även lite väl mesigt i strukturen för att vara CF (lite PN alternativt Gamay). Mycket vinbär och körsbär, men därefter upplevdes det aningen tomt. Totalt en ok tisdagsmiddag av enkelt slag, men nöjd blev jag inte...och dessa brända potatispinnar var helt enkelt inte goda!

 

[Larseman]

Apertivo (gratis tilltugg ) på Corvina Enoteca i Gamla Stan till ett glas 2011 Pittnauer Pitti. 85% Blaufränkish och 15% Zweigelt enligt personalen. Typisk BF med kryddor, björnbär, svala (?) tanniner och bra längd. Serverades kanske lite för varmt varvid barpersonalen raskt erbjöd sig att svalka ner det i ishinken, lyhört och serviceinriktat. Överhuvudtaget ett rasande trevligt ställe med hyfsat vinutbud (om än inte jättespännande) och mycket gott från köket.

 

[gece]

Apertivo (gratis tilltugg ) på Corvina Enoteca i Gamla Stan till ett glas 2011 Pittnauer Pitti. 85% Blaufränkish och 15% Zweigelt enligt personalen. Typisk BF med kryddor, björnbär, svala (?) tanniner och bra längd. Serverades kanske lite för varmt varvid barpersonalen raskt erbjöd sig att svalka ner det i ishinken, lyhört och serviceinriktat. Överhuvudtaget ett rasande trevligt ställe med hyfsat vinutbud (om än inte jättespännande) och mycket gott från köket.

Gillar också Corvina Enoteca. God mat och trevliga viner till snälla priser, och framför allt lysande serveringspersonal!

 

[ChristianB]

Provar ett nytt vin för mig, Buena Vista Pinot Noir 2011:

Utseende: Klar vätska, vinbärsrött som får mig att tänka på röda vinbär och hallon.

Doft: Jordgubbar och hallon i en mustig, jordig stil. Kryddig med lite ingefärsrökig nyans. I like! Möjligen att jag får lite animaliska vibbar av ingefäran för under uppväxten brukade min kära mor alltid marinera fläskfilé i bl a ingefära. När man väl grillar det så påminner det precis om den ingefärsrökighet jag nu uppfattar i glaset.

Smak: Mogna jordgubbar, ingefära i en lite rå och rivig form, viss tanninstruktur som jag inte är så van vid i Pinot. Syran är snäll dock, så det ger vinet en lite köttig ton som jag kommit att förknippa med Pinot-viner från USA. Väldigt trevlig till lite kyckling som sen middag! Nu återstår det väl att ta sig ett glas till efterrätt!