StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
...är man etikettsdrickare, så är man ;-)Fusk att läsa innantill
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
The Wall
Medlem
Kort återbesök idag av gårdagens 2016 San Fereolo Dogliani superiore; klart mer dolcetto-ig i doft och smak idag jämfört med igår, upplevde inte den lika slank i smaken idag. Positivt överraskad, helt klart. Skulle varit lite snabbare med noter, men vinet gick åt lite fortare än beräknat.
LeChat
Medlem
2012 Château de Beaucastel
Inte druckit någon chateauneuf på ett tag så blev lite sugen på att prova en flaska. Inte provat 2012 Beaucastel tidigare men tycker att årgången har funkat bra att dricka tidigt.
Fräsch frukt och bra med syror och tanniner som gör ett bra jobb utan att ta över. Härlig balans. Förutom en generös smaskig frukt så bjuds man på rostade kaffetoner och lite god chark. I doften känner man nytvättade lakan, blommor, blåbär och fat. Tillgängligt och smaskigt redan. Komplext med bra energi nu som relativt ungt men kommer säkerligen bara bli ännu bättre med mer utveckling.
Daniel A
Administratör
2007 Lopez de Heredia, Viña Tondonia Reserva Blanco
Inga särskilda noter, men ville dyka ner i den här flaskan omedelbart. Senaste årgången av det här vinet (finns fortfarande flaskor kvar ute i butikerna). Allt är som det ska - moget vitt vin i särpräglad Tondonia-stil. Bra syra i den här årgången! Klättrar över 90-strecket, både objektivt och subjektivt.
Sitter som en smäck till stekt lax och lite sparris!Visa bifogad bild 20017
2007 Lopez de Heredia, Viña Tondonia Reserva Blanco
Inga särskilda noter, men ville dyka ner i den här flaskan omedelbart. Senaste årgången av det här vinet (finns fortfarande flaskor kvar ute i butikerna). Allt är som det ska - moget vitt vin i särpräglad Tondonia-stil. Bra syra i den här årgången! Klättrar över 90-strecket, både objektivt och subjektivt.
Kul med en not! Pga nya reglerna fick jag köra räcerbil till wsott för att få tag i endast tre st.
Förra årgången på bolaget (2005) har jag många av men den var inte imponerande i somras så de får ligga lite till. 2003or är fina nu.
Foodcoma
Medlem
O
not uppskattas ordentligt!! Skaffade ett antal flaskor själv och undrade just över hur bra syran var. Skönt att nyfikenheten fick stillas lite så jag kan hålla mig från flaskorna ett tag
Visa bifogad bild 20017
2007 Lopez de Heredia, Viña Tondonia Reserva Blanco
Inga särskilda noter, men ville dyka ner i den här flaskan omedelbart. Senaste årgången av det här vinet (finns fortfarande flaskor kvar ute i butikerna). Allt är som det ska - moget vitt vin i särpräglad Tondonia-stil. Bra syra i den här årgången! Klättrar över 90-strecket, både objektivt och subjektivt.
not uppskattas ordentligt!! Skaffade ett antal flaskor själv och undrade just över hur bra syran var. Skönt att nyfikenheten fick stillas lite så jag kan hålla mig från flaskorna ett tag
buteljen
Medlem
2017 François Villard Côte-Rôtie Le Gallet Blanc
Blålila färg. En kompakt, djup men samtidigt spröd doft av violer, blommighet, mörkröda bär, peppar, rök, tjära. Men det är egentligen inte vad det doftar utan hur det doftar - vibrerande, lagom intensivt, komplext och förföriskt. I smaken lite mer knutet men ändå är det sättet det smakar på snarare än vad det smakar. Kompakt, krämig, mogen frukt och mogna tanniner. Massor med energi i vinet. Bra balans. Glad att jag var på hugget och knep 4 flaskor.
Blålila färg. En kompakt, djup men samtidigt spröd doft av violer, blommighet, mörkröda bär, peppar, rök, tjära. Men det är egentligen inte vad det doftar utan hur det doftar - vibrerande, lagom intensivt, komplext och förföriskt. I smaken lite mer knutet men ändå är det sättet det smakar på snarare än vad det smakar. Kompakt, krämig, mogen frukt och mogna tanniner. Massor med energi i vinet. Bra balans. Glad att jag var på hugget och knep 4 flaskor.
Heymann-Löwenstein Schieferterrassen in Rot 2016
Jag fortsätter på det tyska Pinot spåret. Härlig parfymerad doft med hallon, blodapelsin, ros och kryddor. Det är mycket som händer och efter 1 timme i glaset har vinet öppnat upp fint.
Smaken är väldigt slank och elegant utan att kännas tunn. Doftintrycken återkommer i smaken tillsammans med en rätt så hög syra och en liten beska (positiv) i eftersmaken. Ungt men definitivt gott att dricka nu.
Jag fortsätter på det tyska Pinot spåret. Härlig parfymerad doft med hallon, blodapelsin, ros och kryddor. Det är mycket som händer och efter 1 timme i glaset har vinet öppnat upp fint.
Smaken är väldigt slank och elegant utan att kännas tunn. Doftintrycken återkommer i smaken tillsammans med en rätt så hög syra och en liten beska (positiv) i eftersmaken. Ungt men definitivt gott att dricka nu.
buteljen
Medlem
2016 Clos Cibonne Tibouren Côtes de Provence Rosé Cuvée des Vignettes
Lite halvbesviken. Den hade varken någon speciell intensitet, komplexitet eller någon längre finish. Absolut ett välgjort vin men jag hade kanske lite för höga förväntningar. Kanske behöver den mer luft? Kanske har jag någon släng av Covid19 igen som gör att vinerna försvinner i mängden?
Skall prova resten i morgon så får vi se om den mår gott med lite luft.
Inte mer än 88 p kan jag ge den idag.
Lite halvbesviken
. Den hade varken någon speciell intensitet, komplexitet eller någon längre finish. Absolut ett välgjort vin men jag hade kanske lite för höga förväntningar. Kanske behöver den mer luft? Kanske har jag någon släng av Covid19 igen som gör att vinerna försvinner i mängden? Skall prova resten i morgon så får vi se om den mår gott med lite luft.
Inte mer än 88 p kan jag ge den idag.
Last edited:
buteljen
Medlem
Henri Maire, Réserve Catherine de Rye 2007 Château-Chalon
Nä, ingen Covid19, för kvällen fortsatte med denna Vin Jaune och här var det rejäl intensitet, komplexitet o finish. Massor med nötighet i olika former o kryddighet kombinerat med en gudomlig syra. Riktigt bra till en bit gruyere. 91 p
Nä, ingen Covid19, för kvällen fortsatte med denna Vin Jaune och här var det rejäl intensitet, komplexitet o finish
. Massor med nötighet i olika former o kryddighet kombinerat med en gudomlig syra. Riktigt bra till en bit gruyere. 91 p
The Wall
Medlem
Doft; brända örter (timjan, rosmarin o oregano), kanske lite alkoholeld, aning tomatsoppa i bakgrunden men det är väldigt avlägset.
I munnen; lite eld och beska, men örterna kommer igen i smaken. Ingen antydan till tomatsoppa. Glatt överraskande bra. Fint på egen hand, men lite sällskap av mat skadar inte så det blev marinerade och grillade kycklingklubbor (från Gårdssällskapet) och potatisgratäng som ackompanjemang.
Mina Vinare
Medlem
2007 Domaine Charvin, Châteauneuf-du-Pape har en klar men ganska intensiv rubinröd färg. Doften är parfymerat elegant med garrigue, röda bär och nickelkola. Jordgubbar, aprikoser och mineralitet. Utvecklade mognadstoner och lite skogighet som av trädbark. Dov, fin, mörk med orientaliska aromer som kardemumma och kanel.
Smaken är sammetslen med mjuk fruktighet av jordgubbar, hallon och vinbär. Lite lätt salmiak och pepprigt inslag i eftersmaken med våt tobak, enbär och örter samt överraskande markerade tanniner. Elegant och intensivt på en och samma gång. Lite torrt avslut som drar åt ”marc de bourgogne” till (93/94p).
Bra mycket elegantare än den senast provade 2009an. Här känns friskheten större och vinet blir aldrig lika tungt och klumpigt, utan håller sig mer åt det burgundiska till som så många framhåller med just Charvin. Ett kul och mycket bra vin att dricka men ändå är det här inte något jag är lika såld på som många andra viner från distriktet. Klarar nog 10år till i en sval källare men behöver det inte – klart att dricka nu.
De tydligt mörka tonerna och inslagen från norra delarna av distriktet är väldigt närvarande i det här vinet. Samma drag som man finner i Domaine De La Vieille Juliennes och Domaine de Ferrands viner.
Tycker mina första intryck av 2007 visat sig hålla i längden även om det fanns en tid av oro sådär för sju/åtta år sedan. Absolut bästa årgången hittills i mitt tycke.
Smaken är sammetslen med mjuk fruktighet av jordgubbar, hallon och vinbär. Lite lätt salmiak och pepprigt inslag i eftersmaken med våt tobak, enbär och örter samt överraskande markerade tanniner. Elegant och intensivt på en och samma gång. Lite torrt avslut som drar åt ”marc de bourgogne” till (93/94p).
Bra mycket elegantare än den senast provade 2009an. Här känns friskheten större och vinet blir aldrig lika tungt och klumpigt, utan håller sig mer åt det burgundiska till som så många framhåller med just Charvin. Ett kul och mycket bra vin att dricka men ändå är det här inte något jag är lika såld på som många andra viner från distriktet. Klarar nog 10år till i en sval källare men behöver det inte – klart att dricka nu.
De tydligt mörka tonerna och inslagen från norra delarna av distriktet är väldigt närvarande i det här vinet. Samma drag som man finner i Domaine De La Vieille Juliennes och Domaine de Ferrands viner.
Tycker mina första intryck av 2007 visat sig hålla i längden även om det fanns en tid av oro sådär för sju/åtta år sedan. Absolut bästa årgången hittills i mitt tycke.
Lite korta noter från gårdagens viner
Simon Bize & Fils Savigny les Beaune 1er aux Vergelesses 2015
Frisk doft av vilda hallon, blommor, peppar, honung och gröna toner.
I munnen är det en fantastisk syra, fin ljus fruktighet men ändå någon värme till frukten. Stjälkar ligger fint i bakgrunden med en lång eftersmak. Fantastiskt bra
Sylvain Cathiard Vosne-Romanée 2017
Mörkare bär än Bize men fortfarande fruktig, men lite mer mogna bär.
Hög syra och tajt, men ändå rätt mjuka tanniner och fin i munnen efter lite tid i glaset. Behöver mer tid för att syran ska släppa lite. Betydligt mer kraft än Bize men fortfarande ett elegant vin!
Foradori Teroldego Sgarzon 2016
Doftar mörka solmogna torkade bär, skogsgolv, med en svag blommighet. Rostad ek och lite funk.
I munnen är det lättare än vad doften ger intryck till. Lite sött från bären, nästan åt russin-hållet men inte så långt. Mycket frukter och friska örter. Bra sälta men kanske saknar lite struktur? Annorlunda vin men kul!
Simon Bize & Fils Savigny les Beaune 1er aux Vergelesses 2015
Frisk doft av vilda hallon, blommor, peppar, honung och gröna toner.
I munnen är det en fantastisk syra, fin ljus fruktighet men ändå någon värme till frukten. Stjälkar ligger fint i bakgrunden med en lång eftersmak. Fantastiskt bra
Sylvain Cathiard Vosne-Romanée 2017
Mörkare bär än Bize men fortfarande fruktig, men lite mer mogna bär.
Hög syra och tajt, men ändå rätt mjuka tanniner och fin i munnen efter lite tid i glaset. Behöver mer tid för att syran ska släppa lite. Betydligt mer kraft än Bize men fortfarande ett elegant vin!
Foradori Teroldego Sgarzon 2016
Doftar mörka solmogna torkade bär, skogsgolv, med en svag blommighet. Rostad ek och lite funk.
I munnen är det lättare än vad doften ger intryck till. Lite sött från bären, nästan åt russin-hållet men inte så långt. Mycket frukter och friska örter. Bra sälta men kanske saknar lite struktur? Annorlunda vin men kul!
Då var det dags för en ny Pinot
PS Garcia Sofia Pinot Noir 2017 Chile
Färgen är betydligt mörkare än vad jag hade väntat mig. Stor doft av söta mosade jordgubbar, hallon och något odefinerat grönt.
Kraftig smak av röda, söta bär och kryddor. Det finns en viss syra men det räcker inte riktigt för att hålla all frukt i balans. Importören (atomwine) skriver burgundisk stil men jag vet inte riktigt vad han syftar på. Ett helt ok vin men inte något jag kommer att öppna igen om jag är sugen på Pinot Noir.
PS Garcia Sofia Pinot Noir 2017 Chile
Färgen är betydligt mörkare än vad jag hade väntat mig. Stor doft av söta mosade jordgubbar, hallon och något odefinerat grönt.
Kraftig smak av röda, söta bär och kryddor. Det finns en viss syra men det räcker inte riktigt för att hålla all frukt i balans. Importören (atomwine) skriver burgundisk stil men jag vet inte riktigt vad han syftar på. Ett helt ok vin men inte något jag kommer att öppna igen om jag är sugen på Pinot Noir.
Omar Khayyam
Medlem
Ett uppsamlingsheat:
Jean Francois Ganevat Cuvée Florine 2015
Litet mer grovhuggen Chardonnay än vad jag är van vid från Ganevat, men fortfarande mycket god. Kanske det varma året som spökar? Inte det Jura-vin jag skulle försöka övertyga någon som druckit tungt ekade popcorn-bomber med, men finfint med litet grillad fisk och en sås på grädde, litet vin och färska örter. 89 p.
Wittman Westhofener Riesling Trocken 2018
Härligt grönäpplig med kanderat lime-skal-riv. 89 p.
Charles Heidsieck, Blanc des Millénaires 1995
Tycker inte den har tappat någonting de senaste åren. 95 p
Marie-Courtin Concordance (Extra Brut) - relativt nydegorgerad
Märkbart torrare jämfört med Heidsiecken men mogen frukt och komplex och härlig. 93 p.
Yann Durieux Les Ponts 2017
Här är vi ute på riktigt djupt naturvinsvatten och fiskar! Lätt i kroppen, syran bär hela vinet. Lingon och kylskåpskalla hallon - om man vill vara elak är det litet Loka Hallon crush över det hela. Lång finish, salivutsöndrande. Lätt kolsyresting först. Finns en hel del struktur. Helt torrt. Ett steg upp på samma stege som Enderle&Moll jobbar på. Inte för den som gillar chokladpraliner i sitt rödvin. 90 p
Jolie-Laide Barsotti Vineyard Gamay 2018
Riktigt bra. Och första dagen helt omöjlig att inte tänka bättre beaujolais cru med ren frukt, spänstig syra, lätt kropp men inte utan djup, och den lilla bittra eftersmaken som kännetecknar Gamay (särskilt i den här stilen). Andra dagen lite silkigare och frukten känns mer solvarm. Perfekt. 91 p
Domaine Gramenon, La Sagesse Côte-du-Rhône 2016
En enkel côte du Rhône, hur fel kan det gå? Wow, detta är bland de mer strukturerade grenacheviner jag någonsin smakat. Ett stort vin med massor av läder och salvia och lakrits - påminner närmast om riktigt traditionella prioratviner. 90 p
A Tribute to Grace 2014 och 2015 Grenache Shake Ridge Ranch
jajajaaaa. Där satt den. Helt precis och transparent och elegant Grenache som ändå har en mjuk silkig textur och fin frukt och ett djup som fick en av gästerna att börja gråta. 94 respektive 95 p.
Jean Francois Ganevat Cuvée Florine 2015
Litet mer grovhuggen Chardonnay än vad jag är van vid från Ganevat, men fortfarande mycket god. Kanske det varma året som spökar? Inte det Jura-vin jag skulle försöka övertyga någon som druckit tungt ekade popcorn-bomber med, men finfint med litet grillad fisk och en sås på grädde, litet vin och färska örter. 89 p.
Wittman Westhofener Riesling Trocken 2018
Härligt grönäpplig med kanderat lime-skal-riv. 89 p.
Charles Heidsieck, Blanc des Millénaires 1995
Tycker inte den har tappat någonting de senaste åren. 95 p
Marie-Courtin Concordance (Extra Brut) - relativt nydegorgerad
Märkbart torrare jämfört med Heidsiecken men mogen frukt och komplex och härlig. 93 p.
Yann Durieux Les Ponts 2017
Här är vi ute på riktigt djupt naturvinsvatten och fiskar! Lätt i kroppen, syran bär hela vinet. Lingon och kylskåpskalla hallon - om man vill vara elak är det litet Loka Hallon crush över det hela. Lång finish, salivutsöndrande. Lätt kolsyresting först. Finns en hel del struktur. Helt torrt. Ett steg upp på samma stege som Enderle&Moll jobbar på. Inte för den som gillar chokladpraliner i sitt rödvin. 90 p
Jolie-Laide Barsotti Vineyard Gamay 2018
Riktigt bra. Och första dagen helt omöjlig att inte tänka bättre beaujolais cru med ren frukt, spänstig syra, lätt kropp men inte utan djup, och den lilla bittra eftersmaken som kännetecknar Gamay (särskilt i den här stilen). Andra dagen lite silkigare och frukten känns mer solvarm. Perfekt. 91 p
Domaine Gramenon, La Sagesse Côte-du-Rhône 2016
En enkel côte du Rhône, hur fel kan det gå? Wow, detta är bland de mer strukturerade grenacheviner jag någonsin smakat. Ett stort vin med massor av läder och salvia och lakrits - påminner närmast om riktigt traditionella prioratviner. 90 p
A Tribute to Grace 2014 och 2015 Grenache Shake Ridge Ranch
jajajaaaa. Där satt den. Helt precis och transparent och elegant Grenache som ändå har en mjuk silkig textur och fin frukt och ett djup som fick en av gästerna att börja gråta. 94 respektive 95 p.
Attachments
2005 Luigi Oddero Barolo
Noter från tre timmar efter kork
Höstligt roströd i färgen
Först lite stickig på näsan men det ersätts snabbt av en initial tvåkomponentsblandning av falu rödfärg och karamellton. Därefter kommer sommarjordgubbar. Senare även inslag av stekta kantareller, nypon, rena körsbär och en mörkare ton som påminner mer om färska soppar - typ Karl-Johan. Efter det kommer även asfalt och mörka rosor.
Smaken syrlig och nästan lingon-nyponlik. Sen kommer ek och vanilj. Inte lika bra balans som i doften men den tar sig mer och mer med tid. Rena fina körsbär och nypon, grönkryddiga inslag och lite piccante i avslutet.
Doften vinner av de två men det är ett bra vin. Vet inte riktigt om den här kommer att hitta den balans som jag tänker mig i en perfekt Barolo med mer tid. Jag är lite tveksam och tänker nog att den ska drickas nu och inom fem. Var ju ett knepigt år i Italien. Känns lite som att det går igen i den här flaskan - jag vet bara inte riktigt hur. För det är alls ingen katastrof. Men inget att på allvar skriva hem om.
87-88 någonting
Noter från tre timmar efter kork
Höstligt roströd i färgen
Först lite stickig på näsan men det ersätts snabbt av en initial tvåkomponentsblandning av falu rödfärg och karamellton. Därefter kommer sommarjordgubbar. Senare även inslag av stekta kantareller, nypon, rena körsbär och en mörkare ton som påminner mer om färska soppar - typ Karl-Johan. Efter det kommer även asfalt och mörka rosor.
Smaken syrlig och nästan lingon-nyponlik. Sen kommer ek och vanilj. Inte lika bra balans som i doften men den tar sig mer och mer med tid. Rena fina körsbär och nypon, grönkryddiga inslag och lite piccante i avslutet.
Doften vinner av de två men det är ett bra vin. Vet inte riktigt om den här kommer att hitta den balans som jag tänker mig i en perfekt Barolo med mer tid. Jag är lite tveksam och tänker nog att den ska drickas nu och inom fem. Var ju ett knepigt år i Italien. Känns lite som att det går igen i den här flaskan - jag vet bara inte riktigt hur. För det är alls ingen katastrof. Men inget att på allvar skriva hem om.
87-88 någonting
Wilhelm Fajers
Medlem
Künstler Hochheimer Herrnberg Riesling Trocken 2018
Blekt gyllengul färg, doftar mineral och aprikos med en gnutta petroleum.
Smakar riktigt färska gröna äpplen, limeskal som doppats i sockerlag och i eftersmaken kommer lite vitpeppar.
Mycket gott! 90p
Blekt gyllengul färg, doftar mineral och aprikos med en gnutta petroleum.
Smakar riktigt färska gröna äpplen, limeskal som doppats i sockerlag och i eftersmaken kommer lite vitpeppar.
Mycket gott! 90p
Mina Vinare
Medlem
Har noterat att det skrivits en del om Felton Road här på senaste tiden. Kan inte påstå att avdelningen för vin från Nya Zeeland dominerar i källaren – tvärtom. Däremot dominerar just Felton Road den avdelningen då det är den enda producenten representerad.
Allt började med en resa 2013/2014 till Nya Zeeland och bland annat ett besök i Queenstown. Hittade såklart ett vincenter med allehanda viner att prova. Fastnade genast för 2012 Calvert och beslöt att försöka besöka Felton Road. Det lyckades men var väl inte direkt det mest trevliga och sprudlande vingårdsbesöket jag varit med om. Vackert ligger det men inte mer än så och enda röda vinet som var tillsalu var just 2012 Calvert.
Beslöt att köpa en 6-pack och om det inte skulle lyckas att få hem den så skulle den fungera fint som färdkost på den fortsatta färden. Den kom dock hem i obrutet skick hela vägen via Australien och Singapore.
Väl hemma igen så gick det bara någon månad så lanserades hela Felton Roads portfölj av viner från 2012 – alla utom Calvert!
Det gick naturligtvis inte att avstå ett inköp och plötsligt var samlingen komplett. Från början var nog Cornish Point min favorit medan både Block 3 och 5 aldrig riktigt levt upp till sitt rykte. Sedan tog nog Calvert över som favorit igen och därför var det extra spännande att se om det skulle hålla i sig.
2012 Felton Road – Central Otago, Pinot Noir ”Calvert” har en transparent men ganska mörkröd färg med dragning år brunt till. Doften är generös och stor med mörka syltade bär och rostade fattoner. Rökt korv, mörk choklad, orientaliska kryddor, gummi och nysmort läder. Skog, tallbarr, lavendel och pomerans. Riktigt trevlig doft.
Smaken är också mörk i tonen med bärighet och lätt kryddiga inslag. Fattoner, surkörsbär och syltade jordgubbar. Både sött och syrligt i smaken. Citrusfrukter och pomerans. Balanserad ren och fin eftersmak även om det saknas den där riktiga wow-känslan som doften ger (94p).
Doften är underbart förförande men smaken hänger inte helt med utan känns mer okomplicerad och nästan lite anonym. Missförstå mig inte utan jättegott och klart att dricka men det kunde hänt ytterligare lite mer. Fem år till i källaren funkar nog även om det knappast sker någon mer positiv utveckling.
Drack 2012 Cornish Point för några veckor sedan och även om god och helt okej så kändes den lite endimensionell och som om framtiden låg bakom den.
Allt började med en resa 2013/2014 till Nya Zeeland och bland annat ett besök i Queenstown. Hittade såklart ett vincenter med allehanda viner att prova. Fastnade genast för 2012 Calvert och beslöt att försöka besöka Felton Road. Det lyckades men var väl inte direkt det mest trevliga och sprudlande vingårdsbesöket jag varit med om. Vackert ligger det men inte mer än så och enda röda vinet som var tillsalu var just 2012 Calvert.
Beslöt att köpa en 6-pack och om det inte skulle lyckas att få hem den så skulle den fungera fint som färdkost på den fortsatta färden. Den kom dock hem i obrutet skick hela vägen via Australien och Singapore.
Väl hemma igen så gick det bara någon månad så lanserades hela Felton Roads portfölj av viner från 2012 – alla utom Calvert!
Det gick naturligtvis inte att avstå ett inköp och plötsligt var samlingen komplett. Från början var nog Cornish Point min favorit medan både Block 3 och 5 aldrig riktigt levt upp till sitt rykte. Sedan tog nog Calvert över som favorit igen och därför var det extra spännande att se om det skulle hålla i sig.
2012 Felton Road – Central Otago, Pinot Noir ”Calvert” har en transparent men ganska mörkröd färg med dragning år brunt till. Doften är generös och stor med mörka syltade bär och rostade fattoner. Rökt korv, mörk choklad, orientaliska kryddor, gummi och nysmort läder. Skog, tallbarr, lavendel och pomerans. Riktigt trevlig doft.
Smaken är också mörk i tonen med bärighet och lätt kryddiga inslag. Fattoner, surkörsbär och syltade jordgubbar. Både sött och syrligt i smaken. Citrusfrukter och pomerans. Balanserad ren och fin eftersmak även om det saknas den där riktiga wow-känslan som doften ger (94p).
Doften är underbart förförande men smaken hänger inte helt med utan känns mer okomplicerad och nästan lite anonym. Missförstå mig inte utan jättegott och klart att dricka men det kunde hänt ytterligare lite mer. Fem år till i källaren funkar nog även om det knappast sker någon mer positiv utveckling.
Drack 2012 Cornish Point för några veckor sedan och även om god och helt okej så kändes den lite endimensionell och som om framtiden låg bakom den.
Kul, Villard har verkligen blivit stabil även på röda sidan, jag köpte inte årgången men har några äldre liggande. Skall prova hans St Joseph i morgon, får se hur 2018 är.