finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
FredrikC
Medlem
Tack, fantastiskt vin!
buteljen
Medlem
2014 Joseph Drouhin Puligny-Montrachet 1er Cru Les Chalumeaux
Oh yes. Massor med kalkig mineral, stenfrukt, nötig, välintegrerad ek, fet textur. Härlig energi och stor koncentration. Lång kalkfet finish. Nämnde jag chalky kalk? “Varför dricker vi inte enbart sånt här“ undrade min bättre hälft. Ja det kan man fråga sig. Riktigt bra vin
.
Oh yes. Massor med kalkig mineral, stenfrukt, nötig, välintegrerad ek, fet textur. Härlig energi och stor koncentration. Lång kalkfet finish. Nämnde jag chalky kalk? “Varför dricker vi inte enbart sånt här“ undrade min bättre hälft. Ja det kan man fråga sig. Riktigt bra vin
.
Sebran
Medlem
2014 Joseph Drouhin Puligny-Montrachet 1er Cru Les Chalumeaux
Oh yes. Massor med kalkig mineral, stenfrukt, nötig, välintegrerad ek, fet textur. Härlig energi och stor koncentration. Lång kalkfet finish. Nämnde jag chalky kalk? “Varför dricker vi inte enbart sånt här“ undrade min bättre hälft. Ja det kan man fråga sig. Riktigt bra vin
Visa bifogad bild 21366
Kul! Jag har också en flaska av denna i källaren, men tänkte nog vänta ett tag till. När gissar du att den blir som mest harmonisk?
Adamanko
Medlem
Black Stallion Pinot noir har varit ett husvin ganska länge. Nu dricker jag min första årgång 18 och är inte alls imponerad. Jag kollar igenom mina gamla noter på CT och ser att jag alltid nämner den söta frukten. Men det här är första gången den söta frukten står mig upp i halsen. Där jag bara känner söt frukt. Är det jag som ändrat smak eller är det en sämre årgång? Eller en sämre flaska?
Har en till, men just nu tänker jag att det inte blir några fler -18. Men får testa en -19 när den kommer. För att se om det är dags att gå skilda vägar. Eller om vi bara haft ett mindre gräl och snart kommer försonas igen. 84.
Har en till, men just nu tänker jag att det inte blir några fler -18. Men får testa en -19 när den kommer. För att se om det är dags att gå skilda vägar. Eller om vi bara haft ett mindre gräl och snart kommer försonas igen. 84.
Mina Vinare
Medlem
2010 Domaine Raymond Usseglio & Fils, Châteauneuf-du-Pape ”Cuvée Impériale - Vignes Centenaires” har en klar men ganska mörkröd och intensiv lyster. Doften är befriande ren och frisk med cassis, örtighet och inslag av körsbär. Antydan till kaffe och choklad samt lavendel men inte så det slår igenom och dominerar, utan snarast lite pikant i bakgrunden. Sedan mer läder och charkuterier med garrigue och områdestypiska drag i allmänhet. Rökighet och lite lätt solvarm jordighet samt nästan lite ceder och blyerts som i Bordeaux. En finstämd och elegant doft.
Smaken är på motsvarande vis lika elegant och ren med frisk frukt av hallon och ljusa körsbär med en kryddig och lång eftersmak med fin mineralitet. Lakrits och violpastill med ganska markerade tanniner. Apelsinskal och cassis med lite lätt syrlighet på slutet men också växande drag av syltade jordgubbar. Gott och lite överraskande i sin stil men på ett mycket positivt vis (96p+).
Lite skönt att dricka det här vinet efter att delvis tröttnat på en hel del 2010or från distriktet. Här känns det som om potentialen för fortsatt lagring och utveckling är på plats. Även om tanninerna är ganska kännbara så känns det som om resten är i balans. En aning Burgundisk i sin stil även om kraften och alkoholen finns där i bakgrunden och gör sig påmind. Femton år till i källaren är nog fullt möjligt men kanske bäst om 3-5år. En sympatisk producent som numera letat sig in på Systembolagets hyllor.
Smaken är på motsvarande vis lika elegant och ren med frisk frukt av hallon och ljusa körsbär med en kryddig och lång eftersmak med fin mineralitet. Lakrits och violpastill med ganska markerade tanniner. Apelsinskal och cassis med lite lätt syrlighet på slutet men också växande drag av syltade jordgubbar. Gott och lite överraskande i sin stil men på ett mycket positivt vis (96p+).
Lite skönt att dricka det här vinet efter att delvis tröttnat på en hel del 2010or från distriktet. Här känns det som om potentialen för fortsatt lagring och utveckling är på plats. Även om tanninerna är ganska kännbara så känns det som om resten är i balans. En aning Burgundisk i sin stil även om kraften och alkoholen finns där i bakgrunden och gör sig påmind. Femton år till i källaren är nog fullt möjligt men kanske bäst om 3-5år. En sympatisk producent som numera letat sig in på Systembolagets hyllor.
Kul! En producent att hålla koll på. Priserna är fortfarande helt ok. Skrev så här för några år sen.
2010 Domaine Raymond Usseglio & Fils Chateauneuf-du-Pape Cuvee Imperiale. Tja, vad säger man. Ett toppvin igår följs av ett absolut ess. Årets sniff med mörk frukt, blod, vitpeppar, rosmarin och mynta. I munnen är det initialt en smakexplosion med mörk frukt för att sedan gå över i en fas med lite körsbär och kryddor av alla de slag. Superfinkorniga tanniner. Slankt avslut som ger vinet en lätt känsla. Vinner kanske på ytterligare lagring? Årets rödvin igen. Blint hade jag gissat på ett något äldre vin från Norra Rhone. 97p.
Poussard
Medlem
Det är ju inte helt ovanligt att man blir mer kräsen i takt med att kunskapen ökar.
Mina Vinare
Medlem
Kul att vi verkar ha liknande uppfattning om vinet. Var ett tag sedan jag provade senast men minns det då som lite kärvare och knutet. Har medvetet väntat med att prova igen men det var nog en bra tidpunkt nu, även om jag tror det finns massor av liv kvar i det här vinet.
Har någon enstaka 2007a kvar och minnesbilden från senast jag drack den (typ för ett eller två år sedan) var att den var ännu bättre än 2010an.
Absolut prisvärda viner och en producent som flyger lite under radarn. Får känslan att man varit ganska stor och välkänd i USA men inte lika mycket så i Europa. Köpte mina 2010or på plats och det var en god affär. Kul att vinerna nu finns på Systembolaget även om jag inte provat eller köpt något senare än just 2010. Skulle kanske göra det vid tillfälle. Har du testat senare årgångar?
Bara från 2012 (Imperiale). Inte helt oväntat mer tillgänglig än 2010 som ung. Lite snällare struktur, inte lika hög syra. Tror jag ska poppa en flaska i helgen faktiskt, har några kvar.
buteljen
Medlem
2014 är ju en riktigt bra årgång som jag älskar och jag tycker den här var fantastiskt harmonisk redan nu. Svårt att säga hur den kommer att förändras. Men jag skulle nog personligen dricka den inom 5 år. "Cellaring 3-15 year", säger Drouhin. Har en flaska till så får återkomma om jag inte lyckas spara den
.
The Wall
Medlem
Eftersom vår frys för närvarande domineras av Bambi och Särimner så vi tänkte oss en rådjurshelg för att ge plats till nya köttbitar i frysen. Au Bon Climat brukar producera pålitliga viner, även om det är en liten bit kvar till en högre nivå, dessutom till ett anständigt pris. Dags att prova två nyheter på sovjetbolaget; chardonnay borde passa bra till rotselleri med brynt smör och pinot borde passa okej till Bambi med rotfrukter och en rödvinssås som piffas upp med lite röda bär (hallon och lingon samt i slutet av kokningen även lite hallonbalsamico) och till söndagens biffar. Från flaska ner i karaff, vidare ner i Zalto Bourgogne efter 2,5 timmar i frisk karaffluft:
2017 Au Bon Climat Chardonnay
Lite ananas, mango och smörkola, tropiska frukter verkar dominera helt klart, inget knallpulver. Trots allt en trevlig doft, även om jag saknar knallpulvret lite. I munnen syrligt med bra umph, smörig känsla utan att det är klassisk Rollo utan mer ”annorlunda”. Visade sig vara en perfekt matchning till förrätten, de tropiska tonerna till trots.
2018 Au Bon Climat Pinot Noir
Doft av röda bär, domineras av hallon, kommer lite svedda örter och viss skogskänsla. Pinot-känslan finns där, men det drar åt ”nytt och extra allt” än finstämd klassisk Bourgogne, vilket inte var direkt oväntat. Jag hade en förhoppning om att hitta lite ingefära i doften, men nix. I munnen; syrligt, kanske aning slank, de röda bären kommer igen, lite beska som påminner om lingon (dock inte på det chilenska lingonris-sättet). Fin eftersmak med viss beska. Passade perfekt till såsen, bra till rotfrukterna och helt ok till rådjuret.
En bra tumregel är för övrigt att ju mer åt rare köttet är desto kraftigare vin (”mer rare kräver power”). Nu vill ju ingen ha sitt rådjur well done (märklig beskrivning, den stekgraden känns som ett misslyckande och allt annat än ”well done”) så en pinot är egentligen lite för klen, men vi satsade på att såsen och rotfrukterna skulle utgöra en utmärkt kombination och så blev fallet.
Löp och köp? Tja, för en hygglig peng får man bra viner, även om de inte är anmärkningsvärda så det blir ett feg-råd; jag kan varken rekommendera eller avråda. Vill man ha något lite annorlunda och ett avbrott i floden av högklassig Bourgogne utgör båda vinerna godkända alternativ, men om man vill ha klassisk Bourgogne till ett lägre pris, ja då är det ”passera, här finns inget att se” som gäller.
Tydlig konsumentupplysning på etiketterna så man slipper bekymra sig om "drinkers left" och "drinkers right" när man ska hålla ordning på flaskor och glas. Sen kan man kanske tänka sig att färgen på vinet möjligen utgör något av en ledtråd också.
2017 Au Bon Climat Chardonnay
Lite ananas, mango och smörkola, tropiska frukter verkar dominera helt klart, inget knallpulver. Trots allt en trevlig doft, även om jag saknar knallpulvret lite. I munnen syrligt med bra umph, smörig känsla utan att det är klassisk Rollo utan mer ”annorlunda”. Visade sig vara en perfekt matchning till förrätten, de tropiska tonerna till trots.
2018 Au Bon Climat Pinot Noir
Doft av röda bär, domineras av hallon, kommer lite svedda örter och viss skogskänsla. Pinot-känslan finns där, men det drar åt ”nytt och extra allt” än finstämd klassisk Bourgogne, vilket inte var direkt oväntat. Jag hade en förhoppning om att hitta lite ingefära i doften, men nix. I munnen; syrligt, kanske aning slank, de röda bären kommer igen, lite beska som påminner om lingon (dock inte på det chilenska lingonris-sättet). Fin eftersmak med viss beska. Passade perfekt till såsen, bra till rotfrukterna och helt ok till rådjuret.
En bra tumregel är för övrigt att ju mer åt rare köttet är desto kraftigare vin (”mer rare kräver power”). Nu vill ju ingen ha sitt rådjur well done (märklig beskrivning, den stekgraden känns som ett misslyckande och allt annat än ”well done”) så en pinot är egentligen lite för klen, men vi satsade på att såsen och rotfrukterna skulle utgöra en utmärkt kombination och så blev fallet.
Löp och köp? Tja, för en hygglig peng får man bra viner, även om de inte är anmärkningsvärda så det blir ett feg-råd; jag kan varken rekommendera eller avråda. Vill man ha något lite annorlunda och ett avbrott i floden av högklassig Bourgogne utgör båda vinerna godkända alternativ, men om man vill ha klassisk Bourgogne till ett lägre pris, ja då är det ”passera, här finns inget att se” som gäller.
Tydlig konsumentupplysning på etiketterna så man slipper bekymra sig om "drinkers left" och "drinkers right" när man ska hålla ordning på flaskor och glas. Sen kan man kanske tänka sig att färgen på vinet möjligen utgör något av en ledtråd också.
The Wall
Medlem
2008 Isole e Olena ”Cepparello” Toscana IGT
Från flaska rätt ner i Gabriel Gold; initialt lite metallisk doft men sedan kommer en harmonisk och diskret doft av typiska italienska markörer. Efter någon timme i karaff dyker det upp begynnande mognadstoner av åldrad sangiovese i kombination med kakao, tobak och ceder. Lite intressant med tanke på att vinet är 100% sangiovese. Det känns dessutom som att vinet har väldigt lång tid kvar innan det är fullmoget. Lite googlingar på lagringstid ligger på runt 25 år verkar det som och det är jag beredd att hålla med om.
I munnen känns vinet lent, syrligt och mycket behagligt, inte en tillstymmelse till några ålderskrämpor här inte. Om man letar efter definitionen av ”medelfylligt” torde det här utgör referenspunkten, det drar inte iväg åt något håll. Kan möjligen förklaras av 20 månader på barriques 30/70 nya/gamla. 14,5% alkohol känns inte i munnen, men märks lite efterhand i doften.
Jaha? Som vanligt, jag skulle ha köpt fler och väntat längre, men de flaskor som vi har kvar får nog vänta ganska många år till på att bli öppnade.
Från flaska rätt ner i Gabriel Gold; initialt lite metallisk doft men sedan kommer en harmonisk och diskret doft av typiska italienska markörer. Efter någon timme i karaff dyker det upp begynnande mognadstoner av åldrad sangiovese i kombination med kakao, tobak och ceder. Lite intressant med tanke på att vinet är 100% sangiovese. Det känns dessutom som att vinet har väldigt lång tid kvar innan det är fullmoget. Lite googlingar på lagringstid ligger på runt 25 år verkar det som och det är jag beredd att hålla med om.
I munnen känns vinet lent, syrligt och mycket behagligt, inte en tillstymmelse till några ålderskrämpor här inte. Om man letar efter definitionen av ”medelfylligt” torde det här utgör referenspunkten, det drar inte iväg åt något håll. Kan möjligen förklaras av 20 månader på barriques 30/70 nya/gamla. 14,5% alkohol känns inte i munnen, men märks lite efterhand i doften.
Jaha? Som vanligt, jag skulle ha köpt fler och väntat längre, men de flaskor som vi har kvar får nog vänta ganska många år till på att bli öppnade.
Adamanko
Medlem
Möjligt att jag blir mer kräsen. Men inte fan ökar kunskapen...
The Wall
Medlem
Ju mer jag dricker, desto mindre kan jag.Möjligt att jag blir mer kräsen. Men inte fan ökar kunskapen...
Per Stade
Lege artis
In vino veritas.
matage
Medlem
War Is Peace, Freedom Is Slavery, and Ignorance Is Strength
The Wall
Medlem
2018 Cavallotto Langhe Nebbiolo
Dolcetton charmade inte gomseglet av oss senast så vi var tvungna att återgå till en erfarenhetsmässig höjdpunkt; Nebbiolo från samma producent. Både Langhe och Barolo brukar prestera bra, när de väl finns tillgängliga på Sovjetbolaget, jag har för mig att det har varit lite importmässiga svackor emellanåt, men jag kan minnas ”inte helt rätt”.
Ok, till kvällens lasagne, från flaska, ner i karaff och sedan direkt ner i Zalto Bourgogne; hm, första intrycket är alkohol (14,5%) följt av nymogna men oplockade nypon. Det känns även som om det finns spearmint smygandes i bakgrunden, men det är alkoholen som tar plats och förpassar andra dofter till bakgrunden. I munnen sedvanligt syrligt och rikt på tanniner. Smakmässigt? Tja, syran, tanninerna och i viss mån alkoholen assisterad av beska utgör en trio med assistent som effektivt puttar undan mer finstämda smakintryck. Kanske inget fel om man har tex lasagne eller risotto på tallriken, men inte optimalt om man vill behaglighetsklunka i lugn och ro i novembervärmen (9 grader i Stockholmstrakten idag. Wtf?). Förändring till det bättre med lagring? Hm, troligen, men osäker på tidsspannet.
Undrar om det skulle bli någon upplevelsemässig skillnad idag om man häller vinet i Riedel Sommeliers Burgundy Grand Cru. Tja, det finns ju bara ett sätt att ta reda på det:
Jaha, här kommer det som vanligt fram mer mineraler, men jag tycker nog även att nypondoften har dämpats och alkoholen släpper tom fram spearmint lite mer, alkoholen har tom ställt sig vid sidan av som åskådare. Doften känns mer harmonisk, ingen del som riktigt sticker ut, till skillnad från i Zalto där det är lite mer ”in your nose”. I munnen är det tanninerna som jag reagerar på först, tätt följd av syran, sedan lite beska, sedan mineralerna och sist lite eldighet som faktiskt inte stör det minsta. Tyvärr tog lasagnen slut innan jag kom på att hala fram Riedel-glaset så det får helt enkelt utgöra kvällens kontemplationsvinglas under tiden som jag funderar på om det ska köpas fler flaskor. Just den funderingen väljer jag att vänta med att delge hustrun för att undvika, ähum, diskussioner.
Tatuerad flaska redan på Langhe-nivå.
Dolcetton charmade inte gomseglet av oss senast så vi var tvungna att återgå till en erfarenhetsmässig höjdpunkt; Nebbiolo från samma producent. Både Langhe och Barolo brukar prestera bra, när de väl finns tillgängliga på Sovjetbolaget, jag har för mig att det har varit lite importmässiga svackor emellanåt, men jag kan minnas ”inte helt rätt”.
Ok, till kvällens lasagne, från flaska, ner i karaff och sedan direkt ner i Zalto Bourgogne; hm, första intrycket är alkohol (14,5%) följt av nymogna men oplockade nypon. Det känns även som om det finns spearmint smygandes i bakgrunden, men det är alkoholen som tar plats och förpassar andra dofter till bakgrunden. I munnen sedvanligt syrligt och rikt på tanniner. Smakmässigt? Tja, syran, tanninerna och i viss mån alkoholen assisterad av beska utgör en trio med assistent som effektivt puttar undan mer finstämda smakintryck. Kanske inget fel om man har tex lasagne eller risotto på tallriken, men inte optimalt om man vill behaglighetsklunka i lugn och ro i novembervärmen (9 grader i Stockholmstrakten idag. Wtf?). Förändring till det bättre med lagring? Hm, troligen, men osäker på tidsspannet.
Undrar om det skulle bli någon upplevelsemässig skillnad idag om man häller vinet i Riedel Sommeliers Burgundy Grand Cru. Tja, det finns ju bara ett sätt att ta reda på det:
Jaha, här kommer det som vanligt fram mer mineraler, men jag tycker nog även att nypondoften har dämpats och alkoholen släpper tom fram spearmint lite mer, alkoholen har tom ställt sig vid sidan av som åskådare. Doften känns mer harmonisk, ingen del som riktigt sticker ut, till skillnad från i Zalto där det är lite mer ”in your nose”. I munnen är det tanninerna som jag reagerar på först, tätt följd av syran, sedan lite beska, sedan mineralerna och sist lite eldighet som faktiskt inte stör det minsta. Tyvärr tog lasagnen slut innan jag kom på att hala fram Riedel-glaset så det får helt enkelt utgöra kvällens kontemplationsvinglas under tiden som jag funderar på om det ska köpas fler flaskor. Just den funderingen väljer jag att vänta med att delge hustrun för att undvika, ähum, diskussioner.
Tatuerad flaska redan på Langhe-nivå.
Last edited:
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Definitivt en av våra favoriter. Förmodligen bästa CF-vinet att på allvar stå sig mot Cheval Blanc...
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Google Meet tasting online
21 november 2020
It's difficult to know what to open for an iTasting. But, Bdx is rarely wrong with a wagyu steak and something sweet for the cheese...
FLIGHT 1 - WAGYU FIRST, CHEESE LATER
The wagyu steak was prepared with Japanese soy sauce, black pepper and heaps of garlic. Sinfully delicious!
The cheese plate had 6 assorted cheeses.
Ahhh! How many great btls what were examined this evening, around the World. In Australia they fell into the Mead swamp... Poor souls...
...and after these wines, the beer bar opened!
What a perfect Saturday evening it was!
21 november 2020
It's difficult to know what to open for an iTasting. But, Bdx is rarely wrong with a wagyu steak and something sweet for the cheese...
FLIGHT 1 - WAGYU FIRST, CHEESE LATER
The wagyu steak was prepared with Japanese soy sauce, black pepper and heaps of garlic. Sinfully delicious!
The cheese plate had 6 assorted cheeses.
- 1990 Château Brane-Cantenac, 94 Points
France, Bordeaux, Médoc, Margaux
1/2-btl.
Light oxidization but a fantastic wine!
This is one of the myriad proofs that mature Bdx cannot easily be lived without.
Not as fragrant as expected, more of a rustic Bdx earthy aroma profile with the smallest touch of brett.
In the mouth, the acids run the show! Twirling around the mature fruit and beautiful tannin. Intense, delicious and long.
A schoolbook example of a great Left Bank Bdx.
Has plenty of life left.
Yumm!
- 1995 Gattavecchi Vino Nobile di Montepulciano Riserva dei Padri Serviti, 92 Points
Italy, Tuscany, Montepulciano, Vino Nobile di Montepulciano
Pop'd and pour'd.
Rich aromas and great tannic structure.
Not quite a "normal" Sangiovese to me, as couldn't find any cherries. But how it helped me melt the grandiose wagyu steak. This wine cut through the fat like a Master.
Lovely wine today!
Must have been a hard punch on the mouth some years back.
I'll keep the '95's flowing of Toscana's Sangiovese wines.
They are rocking now!
- 2004 Fürstlich Castell'sches Domänenamt Casteller Kugelspiel Silvaner Eiswein, 90 Points
Franken, Germany
Pop and pour.
This is a beautiful wine in complete balance and harmony with itself. Will get back with a more thorough analysis after next meeting with this German beauty...
...and I was under the impression that I had bought an Austrian Eiswein, as the auction stated it as such and the label has a white-red something But, Frankonia is also a nice place.
- 1958 Château Villargeil Rivesaltes, 92 Points
France, Languedoc Roussillon, Roussillon, Rivesaltes
Opened and kept in the fridge, under cork, for only a week and it's already opening up!
Moving towards Moscatel de Setubal in expression, only much more refined and less acidic. But all the citrus, arrack, tea and pipe tobacco is there. And a whole bunch of summer flowers.
Next bout will be even more dramatic!
Ahhh! How many great btls what were examined this evening, around the World. In Australia they fell into the Mead swamp... Poor souls...
...and after these wines, the beer bar opened!
What a perfect Saturday evening it was!
