Faktiskt mindre skadad än dig då han inte ens kräver kommunvin! Kan intyga att han verkligen gillade en Bourgogne Blanc jag serverade, - visserligen topp 3 bästa BB som finns men ändå
Kanske den dyraste BB som finns?
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
Kanske den dyraste BB som finns?
Jos
Medlem
Faktiskt den billigaste av de 3 bästa BB, - helt subjektivt såklart men hyfsat mycket empirisk data ändåKanske den dyraste BB som finns?
Bernard Boisson-Vadot Bourgonge Blanc 2014
Faktiskt den billigaste av de 3 bästa BB, - helt subjektivt såklart men hyfsat mycket empirisk data ändå
Bernard Boisson-Vadot Bourgonge Blanc 2014
Den finns inte att uppbringa i Sverige idag antar jag?
Jos
Medlem
I Sverige finns såklart inget men letar du ute i europa är det nog inga problem. Däremot var pappans sista årgång 2016 så nu är det Pierre och Ann som producerar vinerna. Vet ej hur mycket pappans finger är med i spelet men båda barnen gör grymma viner
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Varje år ägnar vi oss åt lite självspäkning på temat: verkligen begripa PN.
Visst Håkan kan de vara grymt delikata, men sällan som de går hem. Då de går bort är också ofta priset inblandat. I afton var det en räcer från California som fick leda fredagsmyset (vi är inte så noga med vilken dag vi kör detta på).
"Stor sur ryggrad."
2005 Sea Smoke Pinot Noir Southing, 90 p
Central Coast, Santa Rita Hills
Handspriten kan man se liite i bild
(Google Translate)
En sällsynt PN i att både wifey och jag gillade det.
Det är en bred axel PN (så långt det går) som har lite elegant ek. Rik och i ansiktet med bra tanniner och stor sur ryggrad. Väldigt ung. Inte särskilt komplicerat.
Lätt att dricka, lätt att gilla.
Gick bra med alla rätter på Pecorella.
Vid denna prispunkt kan jag dock tänka på ett stort antal bättre val för att tillfredsställa våra smak.
(Original på CT)
A rare PN in that both wifey and I liked it.
It's a broad-shouldered PN (as far as that goes) that has some chic oak. Rich and in your face with good tannins and great acidic backbone. Very young. Not particularily complex.
Easy drinking, easy to like.
Went well with all dishes at Pecorella.
At this pricepoint, however, I can think of a huge number of better choices to satisfy our palates.
Visst Håkan kan de vara grymt delikata, men sällan som de går hem. Då de går bort är också ofta priset inblandat. I afton var det en räcer från California som fick leda fredagsmyset (vi är inte så noga med vilken dag vi kör detta på).
"Stor sur ryggrad."
2005 Sea Smoke Pinot Noir Southing, 90 p
Central Coast, Santa Rita Hills
Handspriten kan man se liite i bild
(Google Translate)
En sällsynt PN i att både wifey och jag gillade det.
Det är en bred axel PN (så långt det går) som har lite elegant ek. Rik och i ansiktet med bra tanniner och stor sur ryggrad. Väldigt ung. Inte särskilt komplicerat.
Lätt att dricka, lätt att gilla.
Gick bra med alla rätter på Pecorella.
Vid denna prispunkt kan jag dock tänka på ett stort antal bättre val för att tillfredsställa våra smak.
(Original på CT)
A rare PN in that both wifey and I liked it.
It's a broad-shouldered PN (as far as that goes) that has some chic oak. Rich and in your face with good tannins and great acidic backbone. Very young. Not particularily complex.
Easy drinking, easy to like.
Went well with all dishes at Pecorella.
At this pricepoint, however, I can think of a huge number of better choices to satisfy our palates.
Last edited:
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Skrev nyligen om hur jag gick genom några vita Sancerrer. Hittade ytterligare en flaska, vilket betyder att det bara var en som dracks utan dokumentation. Noterar vidare att Google Translate är fantastiskt usel på att översätta ordlekar. Vinet behöver +10 år ondska. Ha ha
2016 Joseph Mellot Sancerre l'Original, 93p
Öppnade den 18 januari, avslutades den 22 januari.
Bäst på sista dagen.
Vacker halmfärg.
Aromer av citrus (mandarin, Fanta Orange), jasmin och glad sommartid.
Medium syra, lång, komplex, mycket ung och utsökt bortom
Aromer från näsan också i munnen (låter äckligt, jag vet).
Intens renhet som är så lätt att omfamna.
Detta vin är nästan av den kvalitet att börja skriva poesi om.
Mycket ung och kommer att dra mycket nytta av 10+ års ondska.
Opened on Jan 18th, wrapped up on Jan 22nd.
Best on final day.
Beautiful straw colour.
Aromas of citrus (mandarin, Fanta Orange), jasmine and happy Summertime.
Medium acidity, long, complex, very young and delicious beyond
Aromas from nose also in the mouth (sounds disgusting, I know).
Intense purity that is sooo easy to embrace.
This wine is almost of the quality to start writing poetry about.
Very young and will benefit greatly from 10+ years of evil-ution.
2016 Joseph Mellot Sancerre l'Original, 93p
Öppnade den 18 januari, avslutades den 22 januari.
Bäst på sista dagen.
Vacker halmfärg.
Aromer av citrus (mandarin, Fanta Orange), jasmin och glad sommartid.
Medium syra, lång, komplex, mycket ung och utsökt bortom
Aromer från näsan också i munnen (låter äckligt, jag vet).
Intens renhet som är så lätt att omfamna.
Detta vin är nästan av den kvalitet att börja skriva poesi om.
Mycket ung och kommer att dra mycket nytta av 10+ års ondska.
Opened on Jan 18th, wrapped up on Jan 22nd.
Best on final day.
Beautiful straw colour.
Aromas of citrus (mandarin, Fanta Orange), jasmine and happy Summertime.
Medium acidity, long, complex, very young and delicious beyond
Aromas from nose also in the mouth (sounds disgusting, I know).
Intense purity that is sooo easy to embrace.
This wine is almost of the quality to start writing poetry about.
Very young and will benefit greatly from 10+ years of evil-ution.
The Wall
Medlem
I lördags tyckte vi att det var dags för lite enkel men god mat med tillhörande viner. Pilgrimsmussla med beurre blanc kändes som en lämplig inledning och grillad oxfilé som en trevlig fortsättning och jordgubbsglass som avslutning. Sagt och gjort, fram med flaskorna, upp med korken och mungiporna och ner med vinet i karaffer. Efter ungefär 2 timmar var det dags att hälla vinerna i Zalto Bourgogne.
2017 Domaine Cordiers Pouilly Fuissé Vielles Vignes
Här var det nyavfyrat knallpulver, mineraler och ganska intensiv ton av citron. Finfin doft, lite svårt att lyfta näsan ur glaset för att smaka av vinet. I munnen, syrligt med tydliga toner av smörkola med brynt smör i eftersmaken. Känns mycket finstämt. Helt klart godkänt vin med lite ”vassare”/spetsigare framtoning av eken jämfört med tex Bouchards Meursault Clos du Cromin som visserligen kostar 150 pengar mer. Återbesök? Tja, varför inte.
Gott!
God rätt på liten assiett.
2006 Orlando Abrigo Barberesco Montersino
Tät doft av nyeldat pinjeträ och bittermandel, även lite körsbärskärnor och cederträ dyker upp. I munnen syrligt med inledningsvis något dämpade tanniner. Efter ytterligare någon timme har tanninerna väckts ur sin skönhetssömn och meddelar sin ankomst med tydlig pondus. Dessutom har doften samtidigt blommat ut helt och hållet, det var tydligen fråga om att vänta minst tre timmar snarare än två. Smakmässigt? Jodå, faktiskt finfint, men inte riktigt den där känslan som får det att börja snurra i huvudet innan man har svalt andra klunken. Skulle givetvis ha köpt fler flaskor för några år sedan, men får glädjas åt de två som finns kvar.
Gott rött!
Också gott rött.
2017 Domaine Cordiers Pouilly Fuissé Vielles Vignes
Här var det nyavfyrat knallpulver, mineraler och ganska intensiv ton av citron. Finfin doft, lite svårt att lyfta näsan ur glaset för att smaka av vinet. I munnen, syrligt med tydliga toner av smörkola med brynt smör i eftersmaken. Känns mycket finstämt. Helt klart godkänt vin med lite ”vassare”/spetsigare framtoning av eken jämfört med tex Bouchards Meursault Clos du Cromin som visserligen kostar 150 pengar mer. Återbesök? Tja, varför inte.
Gott!
God rätt på liten assiett.
2006 Orlando Abrigo Barberesco Montersino
Tät doft av nyeldat pinjeträ och bittermandel, även lite körsbärskärnor och cederträ dyker upp. I munnen syrligt med inledningsvis något dämpade tanniner. Efter ytterligare någon timme har tanninerna väckts ur sin skönhetssömn och meddelar sin ankomst med tydlig pondus. Dessutom har doften samtidigt blommat ut helt och hållet, det var tydligen fråga om att vänta minst tre timmar snarare än två. Smakmässigt? Jodå, faktiskt finfint, men inte riktigt den där känslan som får det att börja snurra i huvudet innan man har svalt andra klunken. Skulle givetvis ha köpt fler flaskor för några år sedan, men får glädjas åt de två som finns kvar.
Gott rött!
Också gott rött.
Finewinedude
2024 - Låter saker och ting vara osagt
I lördags tyckte vi att det var dags för lite enkel men god mat med tillhörande viner. Pilgrimsmussla med beurre blanc kändes som en lämplig inledning och grillad oxfilé som en trevlig fortsättning och jordgubbsglass som avslutning. Sagt och gjort, fram med flaskorna, upp med korken och mungiporna och ner med vinet i karaffer. Efter ungefär 2 timmar var det dags att hälla vinerna i Zalto Bourgogne.
2017 Domaine Cordiers Pouilly Fuissé Vielles Vignes
Här var det nyavfyrat knallpulver, mineraler och ganska intensiv ton av citron. Finfin doft, lite svårt att lyfta näsan ur glaset för att smaka av vinet. I munnen, syrligt med tydliga toner av smörkola med brynt smör i eftersmaken. Känns mycket finstämt. Helt klart godkänt vin med lite ”vassare”/spetsigare framtoning av eken jämfört med tex Bouchards Meursault Clos du Cromin som visserligen kostar 150 pengar mer. Återbesök? Tja, varför inte.
Skönt att höra. Hämtade ut mina 2 flaskor också igår. Skall sparas till en varmare vår dag.
The Wall
Medlem
Det vankades fiskgryta till lunch och jag var nyfiken på att testa två normalprisviner; ett med en trevlig druva (chenin blanc) och ett med en blandning som vi normalt inte dricker hemma. Från kylen direkt ner i Riedel Veritas Riesling/Zinfandel.
2019 Terra Blesta Estacade Blanc
50% roussane, 25% marsanne, 15% grenache blanc och 5% vermentino
Lite Bobby/Bugg-tuggummi i doften (typ artificiell jordgubbe) som övergår till Hubba Bubba, kombinerat med lite honungsmelon. ”Mnja” för doften. I munnen lite spritigt intryck trots 13%, doftmässiga intrycken av tuggummi går igen i smaken, efter ett tag kommer lite beska. Viss eldighet i eftersmaken. Till maten? Nja, ingen superkombination men inte heller något totalhaveri. Återbesök? Nja, helst inte.
2019 Domaine des Lauriers Vouvray
100% chenin blanc
Lite besk doft som märkligt nog saknar den karakteristiska markören ”våt halm”. Istället är det någon slags svårplacerad bränd ton (!) i doften kombinerat med gråpäron och nyskalade potatisskal. I munnen då? Mer sprit och framför allt eldighet än i Terra Blesta, 13,5% verkar tränga ut frukten ordentligt. Smakmässigt svårplacerad. Chenin blanc från Vouvray brukar normalt vara pålitlig, men det här var ingen superhit. Bättre med lagring? Kanske det, men jag föredrar att lägga pengarna på något från Sydafrika eller lägga ytterligare 50 – 100 kr på mina gamla favoriter från samma distrikt. Till maten? Nja, ungefär som ovan men marginellt bättre. Återbesök? Nja, troligen inte.
"Nja" till vänster och "Nja" till höger. Enkelt, men föga upphetsande.
2019 Terra Blesta Estacade Blanc
50% roussane, 25% marsanne, 15% grenache blanc och 5% vermentino
Lite Bobby/Bugg-tuggummi i doften (typ artificiell jordgubbe) som övergår till Hubba Bubba, kombinerat med lite honungsmelon. ”Mnja” för doften. I munnen lite spritigt intryck trots 13%, doftmässiga intrycken av tuggummi går igen i smaken, efter ett tag kommer lite beska. Viss eldighet i eftersmaken. Till maten? Nja, ingen superkombination men inte heller något totalhaveri. Återbesök? Nja, helst inte.
2019 Domaine des Lauriers Vouvray
100% chenin blanc
Lite besk doft som märkligt nog saknar den karakteristiska markören ”våt halm”. Istället är det någon slags svårplacerad bränd ton (!) i doften kombinerat med gråpäron och nyskalade potatisskal. I munnen då? Mer sprit och framför allt eldighet än i Terra Blesta, 13,5% verkar tränga ut frukten ordentligt. Smakmässigt svårplacerad. Chenin blanc från Vouvray brukar normalt vara pålitlig, men det här var ingen superhit. Bättre med lagring? Kanske det, men jag föredrar att lägga pengarna på något från Sydafrika eller lägga ytterligare 50 – 100 kr på mina gamla favoriter från samma distrikt. Till maten? Nja, ungefär som ovan men marginellt bättre. Återbesök? Nja, troligen inte.
"Nja" till vänster och "Nja" till höger. Enkelt, men föga upphetsande.
matage
Medlem
Gårdagens Röda och Fortifierade Vin
Opus One -93
Dekanterat i 2h och serverat i Riedel Veritas Merlot till en riktigt lyckad Wellington.
Mörkt blåröd med bara begynnande tegelnyans i kanterna. Klara mognadstoner, blåfruktigt med stall och ceder.
Inget kraftpaket utan mer mediumfylligt med pigg frukt och mycket snygga tanniner. Fin glasutveckling över 3h+
CT tyckte att det skulle drickas senast 2014 men baserat på den här flaskan så skulle jag snarare säga 2028+
Riktigt kul att få testa och särskilt som det levde upp till de höga förväntningarna
Casenobe Rivesaltes Ambré -77
Som en trevlig kombo av St Johns Commanderia, Rainwater Madeira med ett stänk Moscatel de Setubal.
Bränt socker, nötter och gula russin. En höjdare till chokladdesserten och bör funka fint till krämigare blåmögelost.
Opus One -93
Dekanterat i 2h och serverat i Riedel Veritas Merlot till en riktigt lyckad Wellington.
Mörkt blåröd med bara begynnande tegelnyans i kanterna. Klara mognadstoner, blåfruktigt med stall och ceder.
Inget kraftpaket utan mer mediumfylligt med pigg frukt och mycket snygga tanniner. Fin glasutveckling över 3h+
CT tyckte att det skulle drickas senast 2014 men baserat på den här flaskan så skulle jag snarare säga 2028+
Riktigt kul att få testa och särskilt som det levde upp till de höga förväntningarna
Casenobe Rivesaltes Ambré -77
Som en trevlig kombo av St Johns Commanderia, Rainwater Madeira med ett stänk Moscatel de Setubal.
Bränt socker, nötter och gula russin. En höjdare till chokladdesserten och bör funka fint till krämigare blåmögelost.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Förutom bubblet "med sur ryggrad" är det ju magnifikt underbara saker du klunkade i dig. Liiiite avis är jag nog. Halvgrön ;-)
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Jag dricker Bojo några ggr per år för att kolla upp så att jag inte missar DET, dvs ifall jag utvecklar smak för Bojo.
Acquired taste.
Vill man ju inte missa!
Om det nu inträffar.
Kvällens späkning:
2003 Guy Breton Morgon, (inga poäng)
Google translate:
Inget poäng, för det här är väldigt långt ifrån min smak.
Jag får några Bojos under mitt bälte varje år.
Detta är mycket ungt extraherat vin och lika flamboyant som Gamay går. Läcker, lätt att dricka, bra syror, smurfjuice (framboises), men inte riktigt vad jag letar efter i ett vin.
Ytterligare två Bojos i år.
Från CT, original:
No score, because this is very far from my taste.
I do get a few Bojos under my belt every year.
This is very young extracted wine, and as flamboyant as Gamay goes. Delicious, easy drinking, good acids, smurf juice (framboises), but not quite what I’m looking for in a wine.
Two more Bojos to go for this year.
Acquired taste.
Vill man ju inte missa!
Om det nu inträffar.
Kvällens späkning:
2003 Guy Breton Morgon, (inga poäng)
Google translate:
Inget poäng, för det här är väldigt långt ifrån min smak.
Jag får några Bojos under mitt bälte varje år.
Detta är mycket ungt extraherat vin och lika flamboyant som Gamay går. Läcker, lätt att dricka, bra syror, smurfjuice (framboises), men inte riktigt vad jag letar efter i ett vin.
Ytterligare två Bojos i år.
Från CT, original:
No score, because this is very far from my taste.
I do get a few Bojos under my belt every year.
This is very young extracted wine, and as flamboyant as Gamay goes. Delicious, easy drinking, good acids, smurf juice (framboises), but not quite what I’m looking for in a wine.
Two more Bojos to go for this year.
matage
Medlem
Min första Salon och den var helt klart annorlunda än de flesta champagner jag druckit och långt från en syrabomb. Men YMMV som det heter
Men det var en väldigt trevlig lunch... och idag blir det rester
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Rester kan vara gott.Min första Salon och den var helt klart annorlunda än de flesta champagner jag druckit och långt från en syrabomb. Men YMMV som det heter
Men det var en väldigt trevlig lunch... och idag blir det rester
Bentolåda
LarsW
Medlem
Borgo Salcetino Chianti Classico Lucarello Riserva 2013
Okidoki. Det här är inget stort vin. Men för ett vin <200kr... jäklar vad mycket klunkglädje det ger!
Solmogna körsbär, bittermandel och hö i näsan. Lakrits och viol.
I munnen är det körsbär, röda vinbär och syrliga remmar. Lakrits absolut. Balsamvinäger och ekad vanilj. Även om de mjuknat är det gott grepp i tanninerna och den där härliga chianti-bitterheten är där även om den inte är så där roligt bråkig som i yngre chianti. Bra eftersmak.
Till en pizza så satt det nästan parodiskt bra!
Gillar chianti!
Gillar detta vin!
Löjligt billigt!
Tror inte denna vinner på lagring, i alla fall inte om man som jag gillar sina chiantis lite ungdomliga och innan de förlorar den karakteristiska bitterheten och börjar smaka nagellack...
88p
Okidoki. Det här är inget stort vin. Men för ett vin <200kr... jäklar vad mycket klunkglädje det ger!
Solmogna körsbär, bittermandel och hö i näsan. Lakrits och viol.
I munnen är det körsbär, röda vinbär och syrliga remmar. Lakrits absolut. Balsamvinäger och ekad vanilj. Även om de mjuknat är det gott grepp i tanninerna och den där härliga chianti-bitterheten är där även om den inte är så där roligt bråkig som i yngre chianti. Bra eftersmak.
Till en pizza så satt det nästan parodiskt bra!
Gillar chianti!
Gillar detta vin!
Löjligt billigt!
Tror inte denna vinner på lagring, i alla fall inte om man som jag gillar sina chiantis lite ungdomliga och innan de förlorar den karakteristiska bitterheten och börjar smaka nagellack...
88p
Dricker Wagner Stempel porphyr 2019 i kväll. Ångrar direkt att jag inte köpte mer, men det får så vara. Det doftar lite honung, päron och en aningens gummi. I smaken återkommer päron, en fruktighet jag har svårt att sätta fingret på. Tycker det är fin balans mellan syran och frukten och jäkligt gott helt enkelt.
Mina Vinare
Medlem
Inspirerad av LeChat’s provade 2009a blev det istället en tvåtusentia – eller snarast två:
2010 Delas Frères, Hermitage ”Les Bessards” har en ganska mörk och tät purpurröd färg. Doften är förvånansvärt blygsam – nästan återhållsam men ändå med områdestypiska drag. Rök, charkuterier, krossad sten, vitpeppar och lagerblad. Lite lakrits och antydan till tjära med elegant rostade fat. Nymalt kaffe, örtighet och blåbär. Elegant är ordet.
Smaken är också oväntat slank och precis som doften elegant med örtighet, körsbär och röda vinbär. Finmalda tanniner och läskande syra i en lång, ren och balanserad eftersmak. Rödbärig i allmänhet och lite känsla av gjutjärnsgryta med ett ganska stramt avslut. Nästan lite kalkigt. Gott och korrekt men inget sensationellt hundrapoängsvin som Bob och Jeb vill ha det till (95p).
Första smakprovet och besviken är väl inte ordet men inte vad jag hade förväntat mig eller hoppats på. Norra Rhône är sällan det för mig. Läser man proffsens omdömen så får man känslan av ett närmst odödligt vin och Parker menar att man skall ha tålamod och att de flesta av oss kör med rullatorer när det här är drickfärdigt. Det undrar jag. Tycker nog det redan känns oväntat redo men möjligen blir det ännu mera elegant med åren fast samtidigt ringer varningsklockorna. Att det håller i tjugo eller fler år är det nog ingen tvekan om - men med vilket slutresultat?
Besökte Delas för 20år sedan och då hade man precis börjat sin resa och pånyttfödelse mot större höjder. Var en sjukt rolig provning med mer än 15 viner men samtidigt var kvalitén ganska varierande.
2010 Domaine de Marcoux, Châteauneuf-du-Pape ”Vieilles Vignes” har en klar, fin och djupt intensiv rubinröd färg – fantastisk lyster. Doften är precis som första vinet områdestypisk men här då med garrigue, skogighet, värme och torkad frukt. Timjan, rosmarin och den typiska torra papperstonen av nori-ark. Torkat kött, blodighet, viol och sötlakrits med lite våt tobak. Fint.
Smaken är enormt ren och fruktig med en elegant tyngdlöshetskänsla som är lite ovanlig i distriktets viner. Örtig och precis som doften är det rosmarin och timjan som dominerar. Fin och härlig rödfruktighet med jordgubbar och hallonkompott samt en krämig och gräddig känsla som ger ett aningen varmt och lite eldigt avslut med sötlakrits. Väldigt gott och harmoniskt (97p).
Drack det här för något år sedan och då var känslan mer Burgundisk och elegantare. Då ett närmast perfekt vin – nu ett väldigt gott vin men inte lika precist. Känns lite som om den torkade frukten tagit över mer från den syltiga och bäriga karaktären. Inga jättejobbiga 2010-tanniner men ändå lite mer reserverat i stilen. Skulle nog tro att det här klarar tio år till men blir kanske inte så mycket bättre.
2010 Delas Frères, Hermitage ”Les Bessards” har en ganska mörk och tät purpurröd färg. Doften är förvånansvärt blygsam – nästan återhållsam men ändå med områdestypiska drag. Rök, charkuterier, krossad sten, vitpeppar och lagerblad. Lite lakrits och antydan till tjära med elegant rostade fat. Nymalt kaffe, örtighet och blåbär. Elegant är ordet.
Smaken är också oväntat slank och precis som doften elegant med örtighet, körsbär och röda vinbär. Finmalda tanniner och läskande syra i en lång, ren och balanserad eftersmak. Rödbärig i allmänhet och lite känsla av gjutjärnsgryta med ett ganska stramt avslut. Nästan lite kalkigt. Gott och korrekt men inget sensationellt hundrapoängsvin som Bob och Jeb vill ha det till (95p).
Första smakprovet och besviken är väl inte ordet men inte vad jag hade förväntat mig eller hoppats på. Norra Rhône är sällan det för mig. Läser man proffsens omdömen så får man känslan av ett närmst odödligt vin och Parker menar att man skall ha tålamod och att de flesta av oss kör med rullatorer när det här är drickfärdigt. Det undrar jag. Tycker nog det redan känns oväntat redo men möjligen blir det ännu mera elegant med åren fast samtidigt ringer varningsklockorna. Att det håller i tjugo eller fler år är det nog ingen tvekan om - men med vilket slutresultat?
Besökte Delas för 20år sedan och då hade man precis börjat sin resa och pånyttfödelse mot större höjder. Var en sjukt rolig provning med mer än 15 viner men samtidigt var kvalitén ganska varierande.
2010 Domaine de Marcoux, Châteauneuf-du-Pape ”Vieilles Vignes” har en klar, fin och djupt intensiv rubinröd färg – fantastisk lyster. Doften är precis som första vinet områdestypisk men här då med garrigue, skogighet, värme och torkad frukt. Timjan, rosmarin och den typiska torra papperstonen av nori-ark. Torkat kött, blodighet, viol och sötlakrits med lite våt tobak. Fint.
Smaken är enormt ren och fruktig med en elegant tyngdlöshetskänsla som är lite ovanlig i distriktets viner. Örtig och precis som doften är det rosmarin och timjan som dominerar. Fin och härlig rödfruktighet med jordgubbar och hallonkompott samt en krämig och gräddig känsla som ger ett aningen varmt och lite eldigt avslut med sötlakrits. Väldigt gott och harmoniskt (97p).
Drack det här för något år sedan och då var känslan mer Burgundisk och elegantare. Då ett närmast perfekt vin – nu ett väldigt gott vin men inte lika precist. Känns lite som om den torkade frukten tagit över mer från den syltiga och bäriga karaktären. Inga jättejobbiga 2010-tanniner men ändå lite mer reserverat i stilen. Skulle nog tro att det här klarar tio år till men blir kanske inte så mycket bättre.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
I Japan har man tagit fram en jordgubbssort som nästan helt smakar smultron, som är söt och god. Tom en syraskräckare som jag klarar av att äta dem även om de inte är fullt mogna! De första bra kommer vid mitten av januari och produktionen håller ut länge. Vad passar väl bättre till sådana läckerheter än lite bubbel?
Jag skyndar mig att plocka fram en 10-15 år gammal Cava ur kylen.
Arte Latino Cava Brut, 90p
The Plopp was heard around the World!
Har inte tappat ssk mckt av bornyren, vacker, gyllene färg.
Har en bred fin aromatik av lite autolys, gnutta fat (kan vara inbillning), hela Pommac-spannet med "friska och dova äpplen", citrusavdelningen på Maruetsu (decopon, lime, mandarin, yuzu och kabosu), spröda höstlöv och mineralitet (våt tegelkruka). Doftar helt enkelt underbart intagande!
I munnen kryper den in på alldeles rätt sätt. Elegant skuttandes och bred men inte ssk djup. Krämig bornyr och syrorna matchar jordgubbarna på ett yppigt vis. Mineralitet på mycket attraktiv nivå. Bra längd i smaken och vips var två flaskor uppdruckna!
Vi hade bestämt oss att ge Netflix nya serie LUPIN tre avsnitt att visa upp sig på. Efter 2,5 gav vi upp. Långt från kvalitet på handling, rollinnehavare mm i tex Casa del Papel, Breaking Bad mfl och vi har svårt förstå Netflix bristande självinsikt som syns i deras förväntningar om 70 miljoner följare. Vi tycker nog att allt var beige.
Tur då att vi hade ngt riktigt gott i glasen
Tjofadderittan!
Jag skyndar mig att plocka fram en 10-15 år gammal Cava ur kylen.
Arte Latino Cava Brut, 90p
The Plopp was heard around the World!
Har inte tappat ssk mckt av bornyren, vacker, gyllene färg.
Har en bred fin aromatik av lite autolys, gnutta fat (kan vara inbillning), hela Pommac-spannet med "friska och dova äpplen", citrusavdelningen på Maruetsu (decopon, lime, mandarin, yuzu och kabosu), spröda höstlöv och mineralitet (våt tegelkruka). Doftar helt enkelt underbart intagande!
I munnen kryper den in på alldeles rätt sätt. Elegant skuttandes och bred men inte ssk djup. Krämig bornyr och syrorna matchar jordgubbarna på ett yppigt vis. Mineralitet på mycket attraktiv nivå. Bra längd i smaken och vips var två flaskor uppdruckna!
Vi hade bestämt oss att ge Netflix nya serie LUPIN tre avsnitt att visa upp sig på. Efter 2,5 gav vi upp. Långt från kvalitet på handling, rollinnehavare mm i tex Casa del Papel, Breaking Bad mfl och vi har svårt förstå Netflix bristande självinsikt som syns i deras förväntningar om 70 miljoner följare. Vi tycker nog att allt var beige.
Tur då att vi hade ngt riktigt gott i glasen
Tjofadderittan!
Last edited:
buteljen
Medlem
Det blev två champagner även i helgen, men i en helt annan stil än förra veckans Egly o Savart.
Roederer var den som gav mersmak av dessa två, men prisskillnaden på 340 kr gör väl sitt till i kvalitetsnivå. Har några flaskor kvar av båda två som får ligga till sig några år. Båda känns väldigt unga.
2013 Louis Roederer Champagne Blanc de Blancs
(33% ekfatsjäst)
Ljust gul i färgen
Medelstor doft med citrus, grönt äpple, lite jäst/brödig och kanske något blommig.
I munnen frisk nervig syra, medelstor kropp med lite beska, bra energi och skjuts i vinet, medellång finish med citrus. Blev rätt så förtjust i denna.
2012 Bonnaire Champagne Grand Cru Blanc de Blancs Millésimé
(100% ståltanksjäst)
Aningens mörkare i färgen
I doften gula äpplen, mogen citrus, jäst/bröd och kanske någon nötig ton.
I smaken frisk syra, känns som lite mognare gul frukt än Roederer och även stenfrukt, inte lika mycket nerv/energi, men fin finish.
Roederer var den som gav mersmak av dessa två, men prisskillnaden på 340 kr gör väl sitt till i kvalitetsnivå. Har några flaskor kvar av båda två som får ligga till sig några år. Båda känns väldigt unga.
2013 Louis Roederer Champagne Blanc de Blancs
(33% ekfatsjäst)
Ljust gul i färgen
Medelstor doft med citrus, grönt äpple, lite jäst/brödig och kanske något blommig.
I munnen frisk nervig syra, medelstor kropp med lite beska, bra energi och skjuts i vinet, medellång finish med citrus. Blev rätt så förtjust i denna.
2012 Bonnaire Champagne Grand Cru Blanc de Blancs Millésimé
(100% ståltanksjäst)
Aningens mörkare i färgen
I doften gula äpplen, mogen citrus, jäst/bröd och kanske någon nötig ton.
I smaken frisk syra, känns som lite mognare gul frukt än Roederer och även stenfrukt, inte lika mycket nerv/energi, men fin finish.
JonasBo
Medlem
Efter nästan tre veckors vinuppehåll blev det dags att öppna ngt gott. Enderle&Moll PN hade jag suktat efter sedan dag ett så den poppades tidigt strax efter lunch på fredagen.
Doft och smak möttes av stör örtighet, men också en hel del bärighet och dess syra. Örterna tog dock över och lämnade en viss besvikelse.
Paniken!
Därför coravinades nebbiolo. TdB Monvigliero 2011 lämnade en total tomhet i doft och gom. Så här ska inte nebbiolo smaka.
Snabbt vidare till Renato Corino Langhe Nebbiolo 2018. Ett säkert kort som alltid funkat. Och även denna gång. Kvällen är räddad.
Söndag, dag tre på PN, hade örtigheten jämnkats mot bärigheten och en stor tillfredsställande infanns.
Så här ska den ju smaka! Mumma. Tur att jag har sju flaskor till.
Skål
Doft och smak möttes av stör örtighet, men också en hel del bärighet och dess syra. Örterna tog dock över och lämnade en viss besvikelse.
Paniken!
Därför coravinades nebbiolo. TdB Monvigliero 2011 lämnade en total tomhet i doft och gom. Så här ska inte nebbiolo smaka.
Snabbt vidare till Renato Corino Langhe Nebbiolo 2018. Ett säkert kort som alltid funkat. Och även denna gång. Kvällen är räddad.
Söndag, dag tre på PN, hade örtigheten jämnkats mot bärigheten och en stor tillfredsställande infanns.
Så här ska den ju smaka! Mumma. Tur att jag har sju flaskor till.
Skål
