Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Om du jämför Japan med Sverige, hur är utbudet och priserna på alkohol?
PRISER
Japanskt öl
är överskattat, dvs Zaimushou (Skattemyndigheten) tar ut så pass mycket skatt på öl att en burk normal kvalitetspilsner i butik kostar knappt 30 spänn.
Saké av kvalitet kostar från 100 till 500 kr flaskan och priserna här motsvarar ca 1/3 av priserna på det älskade Systemet.
Shochu kostar normalt 125 kr flaskan, men vet inte om det öht går få tag på i Swe. Japans mest druckna alkoholdryck.
Vin kostar generellt dubbelt upp jmf Europa.
Nätauktioner här är fria, dvs att sälja alkohol på nätautktion i Japan är som att sälja handsydda kuddar på Tradera. Alla kan och alla får.
Allt som heter Champis, Bgn, tier 1 och 2 Bdx samt de kända tier 1 vinerna från Napa, Italien, Spanien, Australien osv är snuskdyra på auktion. Allt annat är möjligt att vinna till rimliga och även fyndiga slagpriser.

UTBUD
Ölscenen
Yokohama har en enormt omfattande kultur kring microbryggerier och pre-Covid brukade jag besöka några av de ölhak som håller över 500 olika sorter i plocka-själv-kylar. Alla öl jag brukar eller brukat dricka i Europa finns här. Priset blir dock löjligt högt, som tex en 33:a Young's Double Chocolate ~80 spänn i butik.
Saké och Shochu Säger ju sig självt att utbudet är enormt. Varje 7/Eleven har minst 10 olika sorter saké och ett 15-tal olika shochu. Finns bra barer för saké-provning och små microrestauranger som kan ha 100-tals olika att välja bland.
Vin Japan är ett fritt land, vilket innebär att i princip allt finns. Min favoritbutik (brick and mortar) för italienska viner är Il Calice som alltid har ca 3000 olika sorter/årgångar hemma, alltid spännande viner på glas och magiska tilltugg. 100-tals nätbutiker säljer viner de själva importerat. Eftersom Japan råkar ha fungerande distribution innebär det att vad jag handlar online oftast hittar hem till mig dagen därpå.

Predikan för kören: Med Systembolagets stela utbudsfientlighet och logistikpartners som tex vidunderliga Postmord, finns det liten möjlighet för Sveriges folk att kunna se fram mot bra servicelösningar.
 
Last edited:

Sigdarve

Medlem
PRISER
Japanskt öl
är överskattat, dvs Zaimushou (Skattemyndigheten) tar ut så pass mycket skatt på öl att en burk normal kvalitetspilsner i butik kostar knappt 30 spänn.
Saké av kvalitet kostar från 100 till 500 kr flaskan och priserna här motsvarar ca 1/3 av priserna på det älskade Systemet.
Shochu kostar normalt 125 kr flaskan, men vet inte om det öht går få tag på i Swe. Japans mest druckna alkoholdryck.
Vin kostar generellt dubbelt upp jmf Europa.
Nätauktioner här är fria, dvs att sälja alkohol på nätautktion i Japan är som att sälja handsydda kuddar på Tradera. Alla kan och alla får.
Allt som heter Champis, Bgn, tier 1 och 2 Bdx samt de kända tier 1 vinerna från Napa, Italien, Spanien, Australien osv är snuskdyra på auktion. Allt annat är möjligt att vinna till rimliga och även fyndiga slagpriser.

UTBUD
Ölscenen
Yokohama har en enormt omfattande kultur kring microbryggerier och pre-Covid brukade jag besöka några av de ölhak som håller över 500 olika sorter i plocka-själv-kylar. Alla öl jag brukar eller brukat dricka i Europa finns här. Priset blir dock löjligt högt, som tex en 33:a Young's Double Chocolate ~80 spänn i butik.
Saké och Shochu Säger ju sig självt att utbudet är enormt. Varje 7/Eleven har minst 10 olika sorter saké och ett 15-tal olika shochu. Finns bra barer för saké-provning och små microrestauranger som kan ha 100-tals olika att välja bland.
Vin Japan är ett fritt land, vilket innebär att i princip allt finns. Min favoritbutik (brick and mortar) för italienska viner är Il Calice som alltid har ca 3000 olika sorter/årgångar hemma, alltid spännande viner på glas och magiska tilltugg. 100-tals nätbutiker säljer viner de själva importerat. Eftersom Japan råkar ha fungerande distribution innebär det att vad jag handlar online oftast hittar hem till mig dagen därpå.

Predikan för kören: Med Systembolagets stela utbudsfientlighet och logistikpartners som tex vidunderliga Postmord, finns det liten möjlighet för Sveriges folk att kunna se fram mot bra servicelösningar.
Priserna på japansk whisky och annan sprit då?
 

Vingubben

Medlem
Här väljer väl producenten vinets ursprung vilket är (Vino Nobile de) Montepulciano, precis som att man i Montalcino väljer Brunello före Chianti. Jag kan vara ute och cykla här så rätta mig gärna, alltid kul att lära sig mer:)
Vino Nobile de Montepulciano är en egen DOCG, och man odlar egna kloner av Sangiovese. Man är inte en del av Chianti och kan inte klassa vinerna som sådana. Det finns dock en DOC som heter Rosso de Montepulciano som man kan använda sig av.
 

BallyJ

Medlem
Vino Nobile de Montepulciano är en egen DOCG, och man odlar egna kloner av Sangiovese. Man är inte en del av Chianti och kan inte klassa vinerna som sådana. Det finns dock en DOC som heter Rosso de Montepulciano som man kan använda sig av.
Snyggt, tack för ett bra förtydligande!
 

The Wall

Medlem
2015 Gilles Robin Saint-Joseph Péalat (verkar ha bytt namn från Cuvée Andre Péalat)

Det vankades marinerade och ugnsstekta kycklinglår till middag i torsdags och kanske en syrah skulle passa bra? I efterhand insåg jag att något rökigare som tex syrah/shiraz från Sydafrika eller något örtigare som tex Montirius Vacqueyras skulle passat bättre.

Direkt från flaskan ner i Zalto Bourgogne; fin och frisk doft, på något märkligt sätt finstämd, björnbär, lite viol möjligen lite blåbär samt lite lite rökt chark, men det är skogsbären som dominerar. I munnen ganska syrligt, spottkörtlarna är på alerten och börjar omedelbart arbeta och fortsätter med det en stund efter att vinet har svalts. Tanniner? Nja, lite grann. Beska? Mnja. Gott? Japp. Dock, kanske lite för anonymt för att synka helt med marinaden på kycklinglåren.

Vi testar att hälla vinet i Zalto Bordeaux; mer tydlig ton av slakteri än skogsbär. Finns det några snälla potatisskal att rapportera om? Jodå, visst dyker det upp en liten känsla av potatisskal, jordkällare och rotfrukter i doften. Totalt sett mer kompakt i doften än i Bourgogne. Lite senare kommer även de rökiga tonerna fram lite tydligare. I munnen då? Klart syrligare än i Bourgogne, på intet sätt negativt, bara en skillnad som jag inte var beredd på. Dessutom känns de tanniner som finns klart mer påtagliga.

Jaha, hur blir det i Riedel OW syrah? Det finns ju bara ett sätt att ta reda på det. Här kommer de rökta tonerna fram klart i fin kombination med mörka skogsbär. Lite Pez finns också med. Det kryper fram lite örtiga/florala toner samt mer nyskalade rotfrukter än endast potatisskal. Alkoholhalten (13,5%) känns lite mer i OW syrah, typ sprit snarare än värme. I munnen är det eldigheten som ger det huvudsakliga intrycket före allt annat. Lite strävhet kryper också fram.

Det är bra kvalitet på vinet, men jag skulle vilja ha lite mera smak och umph och lite mindre alkoholigt intryck.

Några slutsatser? Jodå, flera stycken;
1) Vinet vinner på att luftas.
2) Stor kupa passar inte vinet särskilt bra
3) Just det här vinet kan behöva flera år till för att komma till sin rätt
4) Återbesök? Jadå
5) Något märkligt? Japp, årgång 2013 står som aktuell årgång hos sovjetbolaget/importören.

2015_Robin_SJ_Pealat.jpg

Gott, men inte optimalt till kycklinglår med smakrik marinad.
 

The Wall

Medlem
2019 Domaine Cordier Mâcon Milly-Lamartine ”Clos du Four”

Till fredagens smörstekta rostbröd med Skagen-röra till fick jag för mig att testa en hygglig nyhet. Ur med korken och ner i Zalto Bourgogne; doften utgörs initialt av smöriga popcorn och fräsch citrus samt lite mineraler. I munnen är vinet syrligt, möjligen lite eldigt (13,5%), smörkola i eftersmaken. Helt klart fin smak. Vinner på luftning? Japp, det blir bättre och bättre efter några timmar i karaff. Vinner på lagring? Förmodligen, men jag undrar om eldigheten kommer att avta med åren.
2019__cordier_macon_milly_lamartine.jpg

Inga fel på det här vinet inte.
skagen_igen.jpg

Tjatigt med Skagen? Inte det minsta.
 

The Wall

Medlem
2004 Alain Graillot Crozes Hermitage

Eftersom det äntligen hade blivit någon form av vinter i Stockholmstrakten med minusgrader och 15 cm snö kan vintergrillning äntligen ge skäl för namnet, även om -3 grader ligger på gränsen till ”i varmaste laget”.

Efter tisdagens fiasko med 2018 Graillot Crozes tänkte vi att det kanske var dags för revansch och korkar istället upp en lite äldre flaska. Vi orkade inte leta fram 90-talet i källaren så det fick bli 2004 till fredagskvällens grillade entrecôte.

Riedel OW syrah; tydliga toner av mogen Crozes, fin doft som innehåller brända örter och rökt chark samt viss pepprighet som drar åt värmd/rostad hel svartpeppar. Även alkoholen (13%) känns lite i doften. Och givetvis lite nyskalat potatisskal. I munnen känns vinet syrligt, dofterna går igen i smaken, kanske lite slankt, viss beska och antydan till blodgrapefrukt i eftersmaken. Efter en stund i frisk karaffluft blir doften bättre och bättre, tom bra, även om eldigheten hänger kvar lite onödigt länge i doften.

Zalto Universal; kan det här glaset vara något för vinet? Doften är klart kompakt, mer anonym och svagare intryck av alla typiska indikatorer samt mer eldighet. I munnen mer jordig smak/rotfrukter, mindre alkoholintryck och samtidigt mer lättklunkat, dock inte positivt, det slinker bara lättare ner. Senare på kvällen konstaterar vi att Universal inte var särskilt bra glas för vinet.

2004_graillot.jpg

Med en del tålamod tar Graillot revansch med en dammig flaska.
 

The Wall

Medlem
2003 Serego Alighieri Vaio Armaron Amarone Classico

På lördagskvällen ordnar årstiden upp sig och serverar perfekta förhållanden; -12 grader, stjärnklart och vindstilla. För några år sedan, nåja, ungefär 14 stycken, tänkte vi att ”Amarone kan kanske bli drickbart om ett par år, oklart till vad utöver Parmesan”. Vi köpte på oss lite Amarone, skiftade dryckesfokus och glömde bort våra flaskor. Kanske kan det fungera till lite vilt och en rödvinssås med lite sötma? Det får bli Bambis sadel som i marinerat skick får möta ett av glödande briketter uppvärmt stål. Till sällskap på tallriken blir det potatisgratäng med Comté.

Vi korkar och häller upp i Zalto Bordeaux; initialt knuten doft med torkade fikon och dadlar samt lite russin. Vi anar att vinet kan uppfattas som lite sött. Ho, hum. I munnen något eldigt (15,5% alkoholhalt, konstigt vore det om det inte skulle märkas). Dofterna går igen i smaken. Senare på kvällen öppnar vinet upp sig mer i både doft och smak, men jag hade faktiskt förväntat mig lite mer umph i vinet, nu gav det trots allt ett aningen slankt intryck.

Vi testar även i Riedel OW syrah, tydligare toner av romrussin och lite rökighet kombinerat med cederträ. I munnen känns vinet lite strävt och aningen beskt, trots att sötman kommer igen. Kanske ett bra glas för vinet trots allt, men den här kvällen är det snarare vinet som verkade vara helt oförberett på att bli uppdrucket än att det var glasen som rörde till det.

Till maten? Tja, Amarone passar nog bättre till lagrad Parmesan med lite balsamico tradizionale på än till uppvärmda proteiner. Ingen katastrof, men heller ingen superkombination, dvs ungefär som förväntat.
2003_amarone.jpg

Jodå, det går att dricka utskällt vin på en lördagskväll.
rådjurssadel.jpg

Marinerad och grillad rådjurssadel, rödvinssås med lite sötma, ugnsbakade Romantica-tomater och för första gången någonsin; en potatisgratäng som på bild helt otroligt nog inte ser ut som om den är upplagd med en skördetröska.
 

Pnilsson76

Medlem
BE874E31-4238-472F-83E8-3A8DA22F0402.jpeg
Sassicaia 2001
Näsa : Mogen doft av mörka bär, tobak och örter.
Smak: Komplex,Svarta vinbär, tobak, lite mint. Lång finish med lite kryddigt avslut.Slipade tanniner men absolut närvarande. Kändes väldigt vital och syran var väldigt bra balanserade.Ingen större erfarenhet av Sassicaia med ålder med denna var ruskigt bra och är nära nog perfekt utvecklad ( enl mig :)) Men håller många år till. Luftades ca 3 timmar . 94-95 poäng.
Snyggt och bra vin helt enkelt !
 

Pontus

Medlem
2004 Alain Graillot Crozes Hermitage

Eftersom det äntligen hade blivit någon form av vinter i Stockholmstrakten med minusgrader och 15 cm snö kan vintergrillning äntligen ge skäl för namnet, även om -3 grader ligger på gränsen till ”i varmaste laget”.

Efter tisdagens fiasko med 2018 Graillot Crozes tänkte vi att det kanske var dags för revansch och korkar istället upp en lite äldre flaska. Vi orkade inte leta fram 90-talet i källaren så det fick bli 2004 till fredagskvällens grillade entrecôte.

Riedel OW syrah; tydliga toner av mogen Crozes, fin doft som innehåller brända örter och rökt chark samt viss pepprighet som drar åt värmd/rostad hel svartpeppar. Även alkoholen (13%) känns lite i doften. Och givetvis lite nyskalat potatisskal. I munnen känns vinet syrligt, dofterna går igen i smaken, kanske lite slankt, viss beska och antydan till blodgrapefrukt i eftersmaken. Efter en stund i frisk karaffluft blir doften bättre och bättre, tom bra, även om eldigheten hänger kvar lite onödigt länge i doften.

Zalto Universal; kan det här glaset vara något för vinet? Doften är klart kompakt, mer anonym och svagare intryck av alla typiska indikatorer samt mer eldighet. I munnen mer jordig smak/rotfrukter, mindre alkoholintryck och samtidigt mer lättklunkat, dock inte positivt, det slinker bara lättare ner. Senare på kvällen konstaterar vi att Universal inte var särskilt bra glas för vinet.

Visa bifogad bild 22086
Med en del tålamod tar Graillot revansch med en dammig flaska.
Intressant läsning och ett exempel på att tålamod ofta lönar sig. Som ung var den närmast odrickbar i mitt tycke. Har en gammal not som innehåller begreppen "tvål", "städskrubb" och, Gud förbjude, "röv".
 

The Wall

Medlem
Intressant läsning och ett exempel på att tålamod ofta lönar sig. Som ung var den närmast odrickbar i mitt tycke. Har en gammal not som innehåller begreppen "tvål", "städskrubb" och, Gud förbjude, "röv".
Jag kan absolut relatera till din gamla smaknot, den är ungefär likadan som min. På den tiden var Graillots 90-talare bättre än de nysläppta 04-orna, men inte kopplade jag för det på den tiden.
 

Finewinedude

2024 - Låter saker och ting vara osagt

buteljen

Medlem
Philipponnat 1522 är det en 2008?

I så fall nyfiken på om det fanns ett uns mognad.:)
Ja det var en 2008a.
Den drack jag i stora klunkar i fredagskväll (nåja .. klockan var iofs innan åtta) på vår stamkrog utan att riktigt veta vad det var. Jag reagerade på att den var ovanligt god, men såg inte flaskan förrän vi gick hem :D. Men nej, ingen direkt mognad vad jag kände .
 
Last edited:
Toppen