Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[buteljen]

Hur var Graham's jmf Fonsecas 1977:a (vill minnas du skrivit om den)
Och Croft 1960?

1977 Fonsecas gav jag 94p, 1960 Croft 93 p - båda mycket bra med fin komplexitet och tryck i finishen.
Grahams 97a men inte på samma nivå (90p). Men absolut god.
Men den som var allra bäst var 1960 Krohn Colheita (drack den dagarna innan jul tror jag). Den var helt fantastisk och fick 95 p. Tawny är det jag gillar bäst

 

[The Wall]

2004 Giacosa Fratelli Barbaresco ”Basarin”

Ner i Zalto Bourgogne; direkt från flaskan lite knuten doft, men lite rökighet, spearmint och bittermandel är på väg att vakna till liv efter sin källarvila. I munnen aningen eldigt (13,5%), rökigheten (lite bränt eneträ, känns det som) och bittermandeln samt mogna körsbärskärnor kommer igen i smaken. Trevlig smak och trevlig eftersmak, även om det sammantaget ger ett lite enklare intryck, ungefär som en bättre Langhe nebbiolo. Inget ont om det, jag vill minnas att jag hade den tankegången när jag köpte vinet en gång i tiden. Till kvällens rådjurssadel med rödvinssås (låter bekant, dock inte grillad Bambi ikväll) och risotto.

2004 var ett av Piemontes bättre år då det var svårt att trampa snett. Det märks.

 

[StefanAkiko]

Tänkte jag skulle hålla bättre koll på vad jag provar och dricker i år så här kommer månadens skörd. Ingen vit januari som synes .
Visa bifogad bild 22096 Visa bifogad bild 22095 Visa bifogad bild 22097 Visa bifogad bild 22098

Det är ju DET man har CT till

 

[StefanAkiko]

1977 Fonsecas gav jag 94p, 1960 Croft 93 p - båda mycket bra med fin komplexitet och tryck i finishen.
Grahams 97a men inte på samma nivå (90p). Men absolut god.
Men den som var allra bäst var 1960 Krohn Colheita (drack den dagarna innan jul tror jag). Den var helt fantastisk och fick 95 p. Tawny är det jag gillar bäst

Brukar undvika Grahams iom att de tutar på med så mycket sötma. Det blir klibbigt om läpparna då man äter Stilton och det gillar jag i te. Fonsecan är jag vansinnigt avis på

 

[Vingubben]

Hade vänner över på middag. Känns som en evighet sen senast. Vännerna är lite naturvinsnördar så jag tog fam lite ”riktigt” vin och några flaskor som jag ville ”bli av med”. Inga noter togs under kvällen men några slattar blev kvar tills idag för omprovning.

Gourt de Mautens 2015
Inga noter togs men det behövdes inte, bara att njuta. Hittar ni några flaskor köp. 95-96p

Coursodon, St Joseph, 2018

Saint Joseph med alla markörer på plats, och lite extra allt. 91p.

Wither Hills, Taylor River, 2015

Har druckit den tidigre men inte varit speciellt förtjust. Ren fruktbomb. Nu hade den faktiskt utvecklats rätt bra med fin kryddighet, bra syra och längd. 87-88p. För er som letar lagringsbar PN till rimligt, eller till och med lågt pris.

Un Jour, 2018

Mörka bär och vanilj i doften. Eldig, ordentligt med tanniner, björnbär, nysågat trä och franska örter. Gillar vinet men det kommer behöva tid för att bli riktigt bra. 88p(++)

Daniel Boulard, Morgon Vieilles Vignes, 2016

Undvek detta vin men vännerna gillade det. Tog en liten sip och konstaterade 82p.

Domaine de la Touraize, Trousseau Les Corvées, 2016

Rätt komplex doft med körsbär, lavendel, örter och bränt gummi. Hallonbåtar, viol, lakrits och en lätt pepperighet. Bra syra men lite låg intensitet för att bli riktigt bra. Klart bästa trousseaun jag druckit. 88p

 

[The Wall]

Hade vänner över på middag. Känns som en evighet sen senast. Vännerna är lite naturvinsnördar så jag tog fam lite ”riktigt” vin och några flaskor som jag ville ”bli av med”. Inga noter togs under kvällen men några slattar blev kvar tills idag för omprovning.

Un Jour, 2018

Mörka bär och vanilj i doften. Eldig, ordentligt med tanniner, björnbär, nysågat trä och franska örter. Gillar vinet men det kommer behöva tid för att bli riktigt bra. 88p(++)

Un Jour borde heta "Un Jour pendant 30 - 40 ans" som konsumentupplysning om lagringstiden. Bra vin, men det behöver rätt mycket tid på sig innan det ens kommer till början av något som kan liknas vid en begynnelse till mognadsfas.

 

[The Wall]

Tänkte jag skulle hålla bättre koll på vad jag provar och dricker i år så här kommer månadens skörd. Ingen vit januari som synes .

Jodå, vit färg på alla etiketter. Har för mig att Scavino har någon text i vit färg någonstans, om inte så är det ändå ett godkänt undantag.

 

[JonasBo]

Denna Rosso di Montalcino 2016 från Col d'Orcia är i fin-fin fas nu. Bra balans mellan frukt och syra.
Bra pris också, 149:- på bolis.
Stark köprekommendation frukt och syra och lämnar lång härlig smak i gommen.

 

[The Wall]

Visa bifogad bild 22113 Visa bifogad bild 22114

Denna Rosso di Montalcino 2016 från Col d'Orcia är i fin-fin fas nu. Bra balans mellan frukt och syra.
Bra pris också, 149:- på bolis.
Stark köprekommendation frukt och syra och lämnar lång härlig smak i gommen.

Underskattad Rosso som nästan är bättre än sin Brunello. I unga år ofta bra till vildsvinsgryta.

 

[Mina Vinare]

2008 Brewer-Clifton, Sta. Rita Hills - Pinot Noir ”Melville Vineyard” har en klar och mörkröd färg med mognadstoner i kanten. Doften är stor och syltig med massor av hallon, jordgubbar och blåbär. Närmast exotisk fruktighet och söt kryddighet. Kanel, kardemumma och vit choklad. Karameller som nickelkola och kolaremmar, samtidigt en lätt skogighet. Riktigt fin doft.

Smaken är precis som doften väldigt bärig och syltig. Övermogna jordgubbar, körsbär, vanilj och choklad med viss örtighet i den långa och balanserade eftersmaken. Ruskigt gott och fin syra även om sötfruktigheten är det dominerande inslaget. Kanske att alkoholen blir lite tydligare mot slutet. Annars ett moget och gott vin (94p).

Skulle tro att det här är på en slags topp nu men tre till fem år ytterligare är nog inga problem. Bättre blir det troligen inte. Har följt det här vinet i många år och så sötfruktigt och moget som det känns nu, har jag inte tidigare upplevt det. Burgundiskt skulle jag inte vilja kalla det utan ganska rejält mycket nya-världen kräm i det här vinet. Jämfört med Melvilles egna buteljeringar från 2008 så känns det här ganska mycket mer fruktdrivet men samtidigt elegantare. Totalt 2.058 flaskor producerade och kul att få tagit del av några av dem.

2014 DuMOL, Russian River Valley - Pinot Noir ”Finn” har en klarröd färg. Doften är stor och skogig med örter och kryddor. Mörka bär och jordighet. Tallbarr och hudkräm med rosor, litchi och allmän blommighet. Kanel och nougat med solvarm fruktighet. Mineralitet och exotisk känsla över hela doften. Sagolik doft.

Smaken är ren och koncentrerad men samtidigt lätt och yppig med fin syra och röda bär. Hallon, granatäpple och citrusfrukt som solmogen apelsin. Tranbär och läskande syra i en lång och fin eftersmak. Lite lätt sötlakrits efterhand. Friskt och jättegott med en härlig balans (96p).

Även detta vin har jag följt några år men här känns det ännu som det är långt kvar till någon mognad att tala om. Skulle gissa att tio år till är helt okej men samtidigt är det inte plågsamt att dricka detta nu. Allt är på plats och balansen fin men jämfört med samma vi från 2012 så saknas det lite komplexitet. Gott är det definitivt och betydligt mer Burgundiskt än första vinet.

 

[Daniel A]

Nu har jag känt lite mer på 2018 i Jura! Två viner, två druvor, en producent.

2018 François Rousset-Martin, Chardonnay La Chaux
Från en 0,4 ha del av en vingård i Nevy-sur-Seille. 65-åriga stockar.
Vinet är upptoppat, men två år på fat har satt sina spår ändå. Färgen är mörkt gul, lätt orange nästan. Kraftig doft, men inte så komplex. Grillad citron, gula äpplen och den beryktade smutsiga honungen. Finns något väldigt eget över det, som jag inte kan sätta fingret på, men som skriker "jag är från Jura". I munnen är det lite samma; kraftigt men inte så komplext. Syran är riktigt kraftig. Finns mycket under täcket här! 90+p.

2018 François Rousset-Martin, Savagnin Cuvée du Professeur
Från en 0,25 ha del av en vingård i Sous-Roche, Château-Chalon. Nyplanterat och gammalt: 6-65-åriga stockar.
Även den här är upptoppad, men har 20 månaders lagring på jästfällning (i fat). Mörkt gul färg. Kraftig och "mörk" doft, som på något sätt drar åt hur umami känns i munnen. Det är hav och stekt matsvamp, grillad citron, gröna äpple, lite lime, nötter. Dag två finns det lite tropisk frukt också (!), samt lite rökighet. Spännande kombination av moget och ungt. I munnen är det ett rivjärn av syra, huga. Samma havs-umami-känsla går igen här, med frisk "grön" frukt. Riktigt häftigt vin. 92+p.

Ja, baserat på det här så verkar ju årgången vara grym! Eftersom det här var så himla trevligt blev det nio blandade flaskor François Rousset-Martin beställda direkt... och det kanske är för lite.

 

[LeChat]

2015 Domaine Gourt de Mautens

Plötsligt vinterlandskap, mysigt! Kom hem lite tidigare och tände en brasa. Blev inspirerad av @Vingubbens vinval igår så det fick bli att öppna en flaska.

Precis som hos tidigare flaskor så hamnar intrycken i både Kalifornien och Södra Rhone. Kvaliteten är fantastisk och den är lagom fruktig utan att tappa elegans. Dessutom snygg och varsam fathantering får en att tänka på än mer exklusiva viner.
Kanongod!

 

[Gladekocken]

Visa bifogad bild 22119
2015 Domaine Gourt de Mautens

Plötsligt vinterlandskap, mysigt! Kom hem lite tidigare och tände en brasa. Blev inspirerad av @Vingubbens vinval igår så det fick bli att öppna en flaska.

Precis som hos tidigare flaskor så hamnar intrycken i både Kalifornien och Södra Rhone. Kvaliteten är fantastisk och den är lagom fruktig utan att tappa elegans. Dessutom snygg och varsam fathantering får en att tänka på än mer exklusiva viner.
Kanongod!

Sämre måndagar kan man ha

 

[Patrik Sellin]

Tisdag med amerikansk pinot på kaliforniska druvor mot "amerikansk pinot" på burgundiska druvor:
2017 Radio-Coteau Pinot Noir La Neblina: Doft av vildhallon, lingonris och mörk choklad. Ungefär detsamma finns i smaken: hallon, timjan, tulpanstjälk, lakritsbåt och kakao. Sval, fräsch frukt, varsamt extraherat, bra syra och ganska beskedliga tanniner. Ungt, ja, men det här vinets stora behållning är fräschören och tanninerna behöver inte mjukas upp. Inget för långlagring. 92p
2011 Maison Ilan Mazoyères-Chambertin: Doft av läder, jordgubb, vanilj och mjölkchoklad. I smaken är det massor av blodapelsin tillsammans med jordgubb, hallon, smultron, grädde, rått kött och läder. I eftersmaken finns en hint av mineralsälta. Rejäl syra, fin frukt och integrerade tanniner. Även det här vinet är varsamt extraherat. Tanken var nog att satsa mer på elegans än kraft och det har funkat. Bra nu, och kommer nog inte att vinna särskilt mycket på lagring. 93p
Ilan är mer moget och har en större bredd och komplexitet än La Neblina. Neblinan har dock en fantastisk fräschör. Även med en suspekt producent och en medioker årgång så levererar Grand Cru druvor.

 

[Håkan]

Visa bifogad bild 22131
Tisdag med amerikansk pinot på kaliforniska druvor mot "amerikansk pinot" på burgundiska druvor:
2017 Radio-Coteau Pinot Noir La Neblina: Doft av vildhallon, lingonris och mörk choklad. Ungefär detsamma finns i smaken: hallon, timjan, tulpanstjälk, lakritsbåt och kakao. Sval, fräsch frukt, varsamt extraherat, bra syra och ganska beskedliga tanniner. Ungt, ja, men det här vinets stora behållning är fräschören och tanninerna behöver inte mjukas upp. Inget för långlagring. 92p
2011 Maison Ilan Mazoyères-Chambertin: Doft av läder, jordgubb, vanilj och mjölkchoklad. I smaken är det massor av blodapelsin tillsammans med jordgubb, hallon, smultron, grädde, rått kött och läder. I eftersmaken finns en hint av mineralsälta. Rejäl syra, fin frukt och integrerade tanniner. Även det här vinet är varsamt extraherat. Tanken var nog att satsa mer på elegans än kraft och det har funkat. Bra nu, och kommer nog inte att vinna särskilt mycket på lagring. 93p
Ilan är mer moget och har en större bredd och komplexitet än La Neblina. Neblinan har dock en fantastisk fräschör. Även med en suspekt producent och en medioker årgång så levererar Grand Cru druvor.

För er som inte riktigt känner igen Maison Ilan så kommer här en läsvärd länk.
https://www.burgundy-report.com/bur...016/the-spectacular-rise-fall-of-maison-ilan/

 

[petterkalle]

Daniel Boulard, Morgon Vieilles Vignes, 2016

Undvek detta vin men vännerna gillade det. Tog en liten sip och konstaterade 82p.

Ha, Ha! Jag tänkte först "va - har @Vingubben ens bojo hemma"

 

[Vingubben]

Hade vänner över på middag. Känns som en evighet sen senast. Vännerna är lite naturvinsnördar så jag tog fam lite ”riktigt” vin och några flaskor som jag ville ”bli av med”. Inga noter togs under kvällen men några slattar blev kvar tills idag för omprovning.

Ha, Ha! Jag tänkte först "va - har @Vingubben ens bojo hemma"

Som du ser så kategoriserade jag vinerna i två grupper. Gissa vilken grupp bojon hamnade i?

 

[Patrik Sellin]

För er som inte riktigt känner igen Maison Ilan så kommer här en läsvärd länk.
https://www.burgundy-report.com/bur...016/the-spectacular-rise-fall-of-maison-ilan/

Men idag är det Bourbon som gäller: https://www.prnewswire.com/news-rel...h-saint-cloud-kentucky-bourbon-301187877.html

 

[Håkan]

Men idag är det Bourbon som gäller: https://www.prnewswire.com/news-rel...h-saint-cloud-kentucky-bourbon-301187877.html

Undrar om han är lika omöjlig att ha att göra med fortfarande. Undrar om 2014-faten någonsin kommer tappas på flaska?

 

[The Wall]

2018 Domaine Brana Herri Mina

Jahapp, halva priset på såväl butiksihoprörd Skagen-röra och bergtunga på ”ät snart-hyllan” på Maxi. Bara att köpa och titta efter vilket vin som finns kylt. Se där, det av @buteljen rekommenderade vinet med de vanliga druvorna gros manseng, petit corbu och petit manseng. Ho hum. Och vilket glas? Vi testar att hälla direkt från flaskan ner i Zalto Bourgogne och Zalto Riesling. Och Zalto Universal.

Bourgogne; jag säger vindruvskärnor och ett uns av våt halm i doften, möjligen lite vitpepparkorn (sort oklar). Skulle jag få det här blint skulle jag förmodligen vackla mellan grüner veltliner från Österrike och en Chablis 1er cru. Det kommer även lite kryddig/örtig doft som i all hast är lite svårplacerad. Även mineral och citrus dyker upp. Munnen; syror, syror och syror. Tänderna krullade nästan ihop sig, men det var på intet sätt negativt, bara lite oväntat. Det finns även en liten eldighet, vilket förklaras av 14%. Kanske går örtigheten igen, liksom lite rökighet och ett uns av vinbärsblad. Jaha, ingen aning var jag skulle placera det här vinet i en blindprovning, men det är fina grejer.

Riesling klart mer knuten doft med drag av lite svårplacerade översöta godistoner. Efter ett litet tag har näsan vant sig och doften övergår till lite behagligare med lite rökighet i tonen kombinerat med återhållsamma mineraler och en ensam nygnuggad citron i bakgrunden. I munnen, nästan lite pepparmynta (!??!) initialt i smaken, inte lika eldig som i Bourgogne, här dyker det upp lite gula krusbärstoner mot slutet av smaken och senare även i eftersmaken. Det kanske inte är så konstigt att det finns vinbärsbladstoner i den större kupan och krusbärstoner den smalare kupan; vinbär och krusbär tillhör samma släkte – vinbärssläktet, eller ripsar (Ribes på latin).

Universal (nä, vi kunde inte hålla oss); ok här är det mer åt GV-hållet i doften, mer harmoni än de båda andra glasen, lite som att det är ”best of” från de andra glasen karaktärsmässigt. Jo, lite örtighet, lite kryddighet, lite oljighet lite mineraler, lite rökighet, lite citrus. Japp, attraktivt. Munnen då? Fortfarande lite eldigt och ganska skarpa intryck, på intet sätt tokigt, men kanske lite oväntat, de två föregående glasen till trots.

Någon slutsats? Tja, väldigt intressant att vinet fungerade bra i olika kupor och upplevdes lite annorlunda i varje glas, utan att vi riskerade att förlora intresset. En del viner funkar inte i så pass olika glas, men det här gick ju faktiskt över förväntan bra i alla glas. Återbesök? En riktig lågoddsare. Till maten då? Smörstekt rostbröd med skagenröra; tja, ingen symfoni men inget haveri. Till stekta bergtungafiléer med kokt potatis och citronsås (grädde, crème fraiche, fiskbuljong, citronzest och citronsaft); jodå, helt ok, men jag tror nog att en vitvinssås eller emulsionsås, typ hollandaise, hade synkat bättre med vinet. Nu blev i och för sig såsen lite mäktig, men det är nog bäst att låta sträva rödviner hantera såser som baseras på grädde.

"Massor av syra!" utropade spottkörtlarna. "Syra i massor!" kontrade tandhalsarna.

Maxis egna Skagen-röra, inte så dum. Rostbrödet fick vi steka själva. Det gick bra.

Fina fisken till fina priset trots suddiga bilden och lite kladdiga upplägget.