Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[mackan92]

Min erfarenhet är att 2018 är en väldigt klurig årgång i Toscana, och särskilt i CC - många av våra favoriter som normalt presterar väldigt bra har varit besynnerligt svajiga och i vissa fall svaga just 2018. Kanske behöver tid, men jag låg väldigt lågt med inköp av 2018 för att slippa sitta med ett krigslager av såskandidater.

Förstår, köpte inte på mig nämnvärt alls heller. Men diskussionen jag hade med Susanna Grassi var hon nöjd med årgången och det är långlivade viner. Deras vingårdar ligger ca 500 möh så säkerligen dragit nytta över det.

 

[StefanAkiko]

Visa bifogad bild 31700
2012 Clos Fourtet

Härlig frukt och sekundära aromer av finaste fat. Denna mellanfas kan ganska ofta vara jäkligt god för bordeaux. För även om jag verkligen gillar utvecklade tertiära aromer så hittar man sällan den där pirriga nerven och spänsten som finns i ett yngre vin. Så att variera sina bordeauxupplevelser är inte dumt. Bara jäkligt gott!

2012 är medelfyllig och saknar intensiteten som är i de stora årgångarna. Men inte mindre god för det. Jag gillar även dessa slanka årgångar. Som sagt variation är inte dumt.


2015 Château Fleur Cardinale

2015 är en varm och lite maffig årgång som lätt skapar obalans och lite för mycket av det goda. Men är man på humör för lite rajtantajtan-vin med alkohol och yppig frukt så kan de funka alldeles utmärkt.

Och 2015 Fleur Cardinale funkar! För trots att den är ganska endimensionell, fruktig och med påträngande fat så är den samtidigt oemotståndligt charmig.

Jag gillar verkligen båda dessa uttryck så egentligen svårt att säga att den ena skulle vara bättre än den andra. Två kanonviner!
Men kvalitetsmässigt tycker jag att Clos Fourtet är mer sofistikerad.

Oxfilé med potatismedaljonger och rödvinssås blir det på kvällens tallrik.

CF går normalt loss på drygt dubbla priset av CFC. Har bara haft mig en CF tidigare och den övertygade! Av CFC har jag konsumerat flera lådor av bred njutning.

Nu kommer 2 öre kendofestinspirerad ranting med tre nya FANTASTISKA blåmärken från kvällens träning:
Är helt med dig om den där pirriga nerven i yngre viner. Brukar ofta också finnas en underbar ådra av kall lingonsylt med smör… Går nästan av från sådana upplevelser… Den där fantastiska nerven tycker jag också återfinns i vassare (!) skick i Muscadet, Sancerre, Ribera del Duero, Toro, Roussillion, Languedoc, Minervois… etc. Jag är en sån där gammalmoding som alltid kommer föredra mina Bdx:ar som hur årgång 1975 levererar för närvarande…

Det är så in i bomben magnifikt!

Min högst personliga vinkel: Mogen Bdx slår alla andra viner på fingrarna.

Har fö en flaska av vardera 1980 (skitårgång) Latour och Comtesse Lalande som jag ser fram mot att knäcka inom det närmaste. Förväntar mig en tämligen trött Latour och en GENKI Comtesse - den årgångens stora vinnare.

Visst är det gott med unga 2001, 2005, 2008, 09, 10 Bdx, men inte i närheten av vad de Blir med lite mer tid…

Självklart är baken som smaken, och det är gott så.

@LeChat dricker så fantastiskt mycket underbart att man blir grön av avundskärlek. Keep it flowing!

 

[StefanAkiko]

Ribera del Duero.
Härom aftonen klunkades en ekplanka till lillebror. Och i afton klunkades storasyster.
Tempranillo ‍

2010 Bodega de Bardos Suprema 30 meses, 97p​

Ribera del Duera och Tempranillo gör här magi! Tom min kräsna Syrah-fokuserade hustru ger det 96p…

Sediment: försumbart.

Mörkrött utan tegling.
Stor fantastisk doft av väl avvägd ekhantering, stora bär, små bär, röda bär, mild kryddighet (ingen jävla dill) och allt det vackra som unga, mognande viner av högre kvalitet släpper ifrån sig. Mahognybåt, tobak, te, galna mängder 'sense of place' med våt sand, aommarregn på lera och otroliga mängder underbarheter ovanpå det. Bara för mycket vackert och bra!
I munnen är det ett vin som attackerar direkt. Milt, välkomnande, oförsonligt och enormt. Helt magiskt… på mid-palate är det brett, politikersmidigt, stort kyssvänligt och oerhört rikt, utan att vara overwhelming eller för mycket någonstans. Återhållet, ofantligt välgjort och ett sånt där vin som man bara alltför sällan får sig till livs…

Önskar jag hade iaf två lådor av detta. Lillebrorsan kan jag leva utan, men det här! Wow! Jakt påbörjad!


Denna örn-falk-hök är en av ett par. De är chokladbruna och cirkulerar i omgivningarna på sitt majestätiska sätt. En spanar på höjd, den andre jagar... De verkar jaga småfågel och inte fisk. Men, de jagar. Det gör jag också, men varken fisk eller småfågel: 30 Meses!

 

[IsKr]

Ribera del Duero.
Härom aftonen klunkades en ekplanka till lillebror. Och i afton klunkades storasyster.
Tempranillo ‍

Visa bifogad bild 31701
Visa bifogad bild 31702

2010 Bodega de Bardos Suprema 30 meses, 97p​

Ribera del Duera och Tempranillo gör här magi! Tom min kräsna Syrah-fokuserade hustru ger det 96p…

Sediment: försumbart.

Mörkrött utan tegling.
Stor fantastisk doft av väl avvägd ekhantering, stora bär, små bär, röda bär, mild kryddighet (ingen jävla dill) och allt det vackra som unga, mognande viner av högre kvalitet släpper ifrån sig. Mahognybåt, tobak, te, galna mängder 'sense of place' med våt sand, aommarregn på lera och otroliga mängder underbarheter ovanpå det. Bara för mycket vackert och bra!
I munnen är det ett vin som attackerar direkt. Milt, välkomnande, oförsonligt och enormt. Helt magiskt… på mid-palate är det brett, politikersmidigt, stort kyssvänligt och oerhört rikt, utan att vara overwhelming eller för mycket någonstans. Återhållet, ofantligt välgjort och ett sånt där vin som man bara alltför sällan får sig till livs…

Önskar jag hade iaf två lådor av detta. Lillebrorsan kan jag leva utan, men det här! Wow! Jakt påbörjad!

Visa bifogad bild 31703
Denna örn-falk-hök är en av ett par. De är chokladbruna och cirkulerar i omgivningarna på sitt majestätiska sätt. En spanar på höjd, den andre jagar... De verkar jaga småfågel och inte fisk. Men, de jagar. Det gör jag också, men varken fisk eller småfågel: 30 Meses!

Skulle säga vråk, fast lutar lite åt en brunglada också. Vingarna är kanske lite för breda för glada, men jag vet inte mer än så. Har dock ingen större koll på fåglar i Japan, så mer än så törs jag inte säga.

 

[mackan92]

Lynch-Bages 2012

Typiska Bdx noter men väldigt aromatisk på näsan vilket något som jag uppskattar.

Smaken är fortfarande väldigt ung, beskedliga tanniner men fortfarande polerat och fint utan att bli för mycket. Lång och komplex eftersmak.

2012 har något ändå för den som orkar vänta.

 

[StefanAkiko]

Skulle säga vråk, fast lutar lite åt en brunglada också. Vingarna är kanske lite för breda för glada, men jag vet inte mer än så. Har dock ingen större koll på fåglar i Japan, så mer än så törs jag inte säga.

Nördskap,är underbart
Här i Japan känner jag igen UGUISU (enligt Wikipedia är det en 'warbler'), KARASU (korp) och tycker om att titta på när skarv (UH) och andra fiskande fåglar decimerar fiskbestånden i den lilla bäcken vi rastar hundarana utefter. Ser sparvar, ärlor, änder i olika storlekar och utförande, men har svårt intressera mig. Tacka vet jag insekter! Här är min insektslåda från 2023. Den är liten, för jag jagar inte insekter. Trollsländan låg död utanför lägenheten en morgon. Mördargetingen fångade jag in och avlivade på kontoret…

Här är 2023 års fantastiskt vackra trollslända under preppingen.

…och här är enda stora insekten jag aktivt avlivade under 2023. Mördarbålgetingen är inte att leka med. Dess sting räknas som ett av världens mest smärtsamma. Getingen har en längd om imponerande 7 cm.å, är massiv och flyger med ett ondskefullt brummande som gör att man fryser till is…

Aggressiv är den också. Fick nästan hjärtstopp då jag insåg att framför mig satt en japansk röd bålgeting. Inne på kontoret… Huh! Men, jag lyckades fånga den i en stor plastburk. Avlivade den med handsprit. Förmodligen en av de minst hemska sätten.

Hellre den än jag!

 

[Wintermute]

J-M Brocard Chablis Premier Cru Fourchaume 2018

hög syra, Ingrid Marie, tyroleräpplen, nashi-päron. Lång och balanserad eftersmak med sköna citron och zesttoner. Glädje i en flaska. 91p.

 

[Bastardo]

J-M Brocard Chablis Premier Cru Fourchaume 2018
Visa bifogad bild 31709
hög syra, Ingrid Marie, tyroleräpplen, nashi-päron. Lång och balanserad eftersmak med sköna citron och zesttoner. Glädje i en flaska. 91p.

Årgång 2022 är bra i Chablis. De vinerna kan man köpa och dricka sen när det känns befogad.
Och J M Brocard tillverkar goda viner i flera prisklasser. Jag rekommenderar särskilt Chablis Vieilles Vignes Sainte Claire J M Brocard 2022.

 

[Shallowbay]

Visa bifogad bild 31679
1995 Château Prieuré-Lichine

Bara dottern och jag hemma ikväll så ambitionsnivån gällande kvällens mat ligger någonstans runt varma mackor. Eller ganska exakt faktiskt.

Har druckit en flaska av denna tidigare. Men dåligt minne, dålig självtillit eller något annat, gör att jag ofta behöver dricka en flaska till för att klargöra vad jag egentligen tycker.

Fyllig komplex doft. Smakmässigt utvecklad men struktur och finish påminner lite om ett yngre vin. Att vinet har en ålder på nästan 30 år är faktiskt lite förvånande.

Elegant med aptitliga drag av jord och stall. Riktigt bra och färdig att njutas, men går fint att lagra vidare iallafall 5+ år till.

Fantastiskt vin! Jag drack detta på en Bordeaux 1995-provning förra året och den blev faktiskt WOTN framför bland annat Mouton Rothschild, Ducru-Beaucaillou och Calon-Segur.

 

[StefanAkiko]

Årgång 2022 är bra i Chablis. De vinerna kan man köpa och dricka sen när det känns befogad.
Och J M Brocard tillverkar goda viner i flera prisklasser. Jag rekommenderar särskilt Chablis Vieilles Vignes Sainte Claire J M Brocard 2022.

Varför rekommenderar du? Är det för att du druckit alla (applåder!) eller läst/hört om dem? Om det är löshört skulle det vara gott med källhänvisning.

 

[StefanAkiko]

Fantastiskt vin! Jag drack detta på en Bordeaux 1995-provning förra året och den blev faktiskt WOTN framför bland annat Mouton Rothschild, Ducru-Beaucaillou och Calon-Segur.

Antar att det var en blindprovning?

Vid ingen blindprovning jag varit med på har någonsin en 1er cru Bdx plockats ut som bästa vin. Det finner jag är fascinerande.

 

[Bastardo]

Varför rekommenderar du? Är det för att du druckit alla (applåder!) eller läst/hört om dem? Om det är löshört skulle det vara gott med källhänvisning.

Din fråga är lite oklart och jag vet inte exakt vad du vill veta, men källan för årgångar kommer från Vinlegender. En årgång före var det året 2014 som fick också fem stjärnor av Michel Jamais. Det här gällde alltså årgångar mellan 2000 till 2022.
Det är nog ingen som har druckit alla möjliga chablis som finns i världen eller ens de viner som Brocard har gjort.
Jag har druckit två flaskor av vinet och fann det alldeles utmärkt. Ett insidertips som jag vill behålla för mig själv. Man ska inte ge ut sina bästa källor för pålitlig information, för det gör nästan ingen annan heller.

 

[The Wall]

Årgång 2022 är bra i Chablis. De vinerna kan man köpa och dricka sen när det känns befogad.
Och J M Brocard tillverkar goda viner i flera prisklasser. Jag rekommenderar särskilt Chablis Vieilles Vignes Sainte Claire J M Brocard 2022.

Just Brocards Chablis VV Sainte Claire uppskattade vi mycket för ett par år sedan, tyckte att det hade en gnutta rökighet som fungerade bra med tex aioli och räkor på en bit kex, men de senare årgångarna har inte charmat oss nämnvärt vilket, i kombination med galopperande prishöjning, har gjort att vi inte klunkat i oss lika mycket av vinet som förut. Det kanske är dags för ett återbesök snart igen låter det som.

 

[Drucket]

Vilken "standardchampagne" är egentligen bäst?

Igår provade vi åtta non-vintage-champagner som alla är hyfsat lätta att få tag på. Provningen var blind och vinerna provades först för sig själva, och därefter till diverse tilltugg och maträtter. Alla viner ligger i ungefär samma prisintervall 500-600 kr, utom Clouet som är billigare, 350 kr, och den fula ankungen i detta sällskap, Krug, som kostar 1300 kr. Deltagarna kände inte till vilka champagner som ingick i provningen, och Krug:en var en slamkrypare, då den normalt spelar i en annan liga. Vinerna var:

NV André Clouet Champagne Grande Réserve Brut
NV Louis Roederer Champagne Collection 244
NV Pol Roger Champagne Brut Réserve
NV Veuve Clicquot Champagne Brut
NV Krug Champagne Brut Grande Cuvée
NV Bollinger Champagne Special Cuvée Brut
NV Taittinger Champagne Brut Réserve
NV Moët & Chandon Champagne Brut Impérial

Jag hoppar över detaljerade provningsanteckningar; eftersom det hela tog plats under en middag blev de ganska röriga. Men vi röstade om favoritviner och jumboplats. Resultatet var ganska överraskande:

På delad förstaplats: Moët & Chandon och Pol Roger, därefter Krug, och på en sorglig jumboplats hamnade Bollinger, som alla tyckte var svagast i uppställningen.

Överraskningen består i att när jag läste på lite inför provningen var de flesta recensenter ganska hårda i sin dom över Moët & Chandon, som här alltså hamnade på en delad förstaplats, och desto mer berömmande om Bollinger som hamnade sist. Jag har personligen alltid gillat NV Bollinger, men här var den helt klart en besvikelse. Nu kan ju även NV:er variera över åren och även flaskor kan variera, men vi var alla förvånade över Bollingers magplask. Att Pol Roger hamnade på prispallen var inte så förvånande, den gillas av recensenterna, men för Krug känns väl en tredjeplats som en nesa.

Hur som helst, en lärorik och kul middag. Det blir till att köpa mer Pol Roger och Moët i framtiden.

 

[Vingubben]

Vilken "standardchampagne" är egentligen bäst?

Igår provade vi åtta non-vintage-champagner som alla är hyfsat lätta att få tag på. Provningen var blind och vinerna provades först för sig själva, och därefter till diverse tilltugg och maträtter. Alla viner ligger i ungefär samma prisintervall 500-600 kr, utom Clouet som är billigare, 350 kr, och den fula ankungen i detta sällskap, Krug, som kostar 1300 kr. Deltagarna kände inte till vilka champagner som ingick i provningen, och Krug:en var en slamkrypare, då den normalt spelar i en annan liga. Vinerna var:

NV André Clouet Champagne Grande Réserve Brut
NV Louis Roederer Champagne Collection 244
NV Pol Roger Champagne Brut Réserve
NV Veuve Clicquot Champagne Brut
NV Krug Champagne Brut Grande Cuvée
NV Bollinger Champagne Special Cuvée Brut
NV Taittinger Champagne Brut Réserve
NV Moët & Chandon Champagne Brut Impérial

Visa bifogad bild 31710

Jag hoppar över detaljerade provningsanteckningar; eftersom det hela tog plats under en middag blev de ganska röriga. Men vi röstade om favoritviner och jumboplats. Resultatet var ganska överraskande:

På delad förstaplats: Moët & Chandon och Pol Roger, därefter Krug, och på en sorglig jumboplats hamnade Bollinger, som alla tyckte var svagast i uppställningen.

Överraskningen består i att när jag läste på lite inför provningen var de flesta recensenter ganska hårda i sin dom över Moët & Chandon, som här alltså hamnade på en delad förstaplats, och desto mer berömmande om Bollinger som hamnade sist. Jag har personligen alltid gillat NV Bollinger, men här var den helt klart en besvikelse. Nu kan ju även NV:er variera över åren och även flaskor kan variera, men vi var alla förvånade över Bollingers magplask. Att Pol Roger hamnade på prispallen var inte så förvånande, den gillas av recensenterna, men för Krug känns väl en tredjeplats som en nesa.

Hur som helst, en lärorik och kul middag. Det blir till att köpa mer Pol Roger och Moët i framtiden.

Låter som att du har en bra kran om du kan få tag på Krug för 1300 kr

 

[stevie22002]

Låter som att du har en bra kran om du kan få tag på Krug för 1300 kr

Halvflaska?

 

[Drucket]

Låter som att du har en bra kran om du kan få tag på Krug för 1300 kr

Du har helt rätt, 2600 kr ska det vara. 1300 är priset för en halvflaska. Vi provade halvflaskor, men jag angav priser för helflaskor ovan, utom för Krug. Sorry.

 

[LeChat]

2019 Piedrasassi Syrah Bien Nacido Vineyard

Fräsch och elegant syrah från Kalifornien! Välgjord, slank i en något fruktig stil som kan påminna något om bl.a François Villards viner från norra Rhone.

Är ju lätt att man tänker stora alkoholstinna viner när man tänker Kalifornien, men det här är raka motsatsen med sina 12,5%. Lättdrucken, läskande och rysligt god!

Ikväll ska det bli grillad fläskkarré och baconlindad kycklingfilé tillsammans med fransk potatissallad. Smask!

 

[StefanAkiko]

Spansk njutning! Ännu en kväll med Ribera del Duero i glaset. Inte lika upplyftande som lördagens magi. Men riktigt bra ändå. Vi dinerade på standardhaket: Pecorella och avslutade med deras vita vårpizza.

2018 Légon Reserva, 93p
Hustrun och jag eniga om poängen då detta är ett intensivt kraftpaket i sina yngre dagar som har potential framgent. 100% Tempranillo från över 50 år gamla stockar och just under 1000 möh.

Massor av röda, svarta och lila frukter, rivjärnstanniner, finstämd kryddighet, spänstiga syror och längd. Bra komplexitet och superb balans.

Avslutningspizzan med räkor, raps mm:

 

[Foley]

Just Brocards Chablis VV Sainte Claire uppskattade vi mycket för ett par år sedan, tyckte att det hade en gnutta rökighet som fungerade bra med tex aioli och räkor på en bit kex, men de senare årgångarna har inte charmat oss nämnvärt vilket, i kombination med galopperande prishöjning, har gjort att vi inte klunkat i oss lika mycket av vinet som förut. Det kanske är dags för ett återbesök snart igen låter det som.

Jag testade ett glas häromveckan av Brocard Chablis VV Sainte Clair 2022 och blev imponerad. Resten av sällskapet föredrog den sen mot Joseph Drouhin Pouilly-Vinzelles 2019, som jag annars har som mitt vita favoritvin (i prisklassen). Framförallt drack jag en Brocard Chablis VV Sainte Clair 1997 förra sommaren, på en vinbar i Båstad, som var grym. Decanter listade 2022 även som bästa värdeköp i deras genomgång av Chablis årgång 2022.