Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Mattias Schyberg]

Mja, jag vet ju i alla fall att jag själv tycker att Suduirat är riktigt gott, och har både sultanrussin och saffran i tonerna, så även om sydafrikanerna gör det bra, så är det väl fransosen som sjunger i glaset?

Jodå, helt rätt. Sauternesen sjunger värsta godnattsagan just nu faktiskt. Har dock drucket bättre och mer utvecklade exemplar än just detta (känns lite ungt), men det är i alla fall bättre än Sanna Nielsen.

 

[Swedish]

Jag har inte skrivit något här tidigare, men någon gång ska ju vara den första. Och som syrahälskare, vad passar bättre än att första inlägget är om en riktigt bra Cote Rotie?

Jag botaniserade lite på Passagen häromveckan och fick bl.a. med mig två olika Rottisar från en firma jag inte har så mycket koll på sedan tidigare, Domaine Garon. Den första, Les Triotes, gick åt förra helgen. Elegant och ursprungstypisk, fin frukt med bra koncentration och lite florala toner (violer). 92 p. Men nu var det ju inte den jag skulle skriva om, utan om den jag dricker idag.

Les Rochins är mycket elegant och trevligt mörkfruktig och kryddig, med tydlig avsändaradress. Den har relativt lätt kropp jämfört med exempelvis Guigals toppcuveer, och även jämfört med Triotes, som är mer extraherad. För Rochins verkar de ha hållit igen kraftigt på pigeagen och överpumpningen, vilket har resulterat i ett vin med mycket elegans och nästan lite burgundiska drag. Björnbär, chark, peppar, violer, i fina nyanser. 94-95 p. Blir nog till att bära hem en handfull och lägga i källaren.

Tack för en mycket bra beskrivning som jag nästan helt håller med om. Triottes är en klockren inkörsport till côte-rôtie där man som provare känner sig duktig då det bara är att bocka av alla markörer enligt skolboken. Däremot känns den nästan som en karikatyr i sin övertydlighet. En lättsam och lättbegriplig côte-rôtie.
Rochins är för mig flera nummer större. Inte för att den är fylligare men för att den har en helt annan inneboende kraft, driv och energi. Vågar man sig på ordet mineralkaraktär? Mineralkaraktär har inte så mycket med aromer för mig att göra men med den hår svårdefinierbara munkänslan (Nu är jag ute på hal is...). Rankorna är relativt unga i båda fallen (Triottes: 25 år, Rochins 15 år) och vinifieringen är likartad.
Domaine Garon är relativt okända, sålde alla sina druvor till Guigal fram till 95.

 

[Mattias Schyberg]

Middagen igår bestod av en lagom blodig köttbit med bakpotatis dränkta i parmesan och västerbottenost. Till detta mozzarellasallad med tomat och rödlök. Av någon anledning så ville jag prova följande vin, vilket köptes in nyligen. Inte helt optimalt till maten skulle det visa sig...

2012 Barbera d'Alba Superiore (Gicomo Borgogno)

Trots sin ringa ålder så ångar vinet av stallighet och läder (brett). Utöver detta röda bär, körsbärskärna, hallon, ngt lingonris och ngt omoget blåbär. Ganska komplex arom, med både primär frukt och skitighet. I munnen är det fruktsyrligt, slankt, aningen vattnigt och metalliskt. Gott vin, med intressant arom, men i lättaste laget kan jag tycka. Kan tänka mig att de som föredrar lite lättare vin uppskattar det mer än jag. 85p

Till maten föll det aningen platt, vinet drunknade, vilket kanske inte är så konstigt då det var mustiga smaker på tallriken och mycket ost. Fredagens vin kändes dock desto bättre här och fick rädda upp situationen. Cd9:n levererade klart bäst, Prioraton hade tyvärr blivit för oxiderad för min smak: Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

 

[Mesnil]

Ska kolla mina flaskor hemma ikväll och se vad jag har också..

C-T blandar lite som det passar beroende på grundårgången. Den ligger i princip alltid runt 60/40 - 50/50 Jag har sett olika blandningar på olika baksidesetiketter.

 

[Skumpagne]

Krug Rose deg -07 halvflaska

Koppar/brons färgat
Karamell och smörkola honung och nästan som sirap. väldigt utvecklad och mogen.

 

[Oggy]

2012 Barbera d'Alba Superiore (Gicomo Borgogno)

Trots sin ringa ålder så ångar vinet av stallighet och läder (brett). Utöver detta röda bär, körsbärskärna, hallon, ngt lingonris och ngt omoget blåbär. Ganska komplex arom, med både primär frukt och skitighet. I munnen är det fruktsyrligt, slankt, aningen vattnigt och metalliskt. Gott vin, med intressant arom, men i lättaste laget kan jag tycka. Kan tänka mig att de som föredrar lite lättare vin uppskattar det mer än jag. 85p

Till maten föll det aningen platt, vinet drunknade, vilket kanske inte är så konstigt då det var mustiga smaker på tallriken och mycket ost. Fredagens vin kändes dock desto bättre här och fick rädda upp situationen. Cd9:n levererade klart bäst, Prioraton hade tyvärr blivit för oxiderad för min smak: Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Drack samma vin i fredags. Ingen storslagen barbera, men helt OK. Mycket fruktig, med druvtypisk syra. Matvänligt (men kanske inte förstahandsvalet till en blodig köttbit). Och framförallt, inte förstörd av för mycket ek. Personligen hatar jag ek och barbera i kombination (fick hålla god min och tvinga i mig dropparna när jag besökte La Spinetta häromåret och Manuela Rivetti serverade deras Gallina... i tre årgångar dessutom).

Märkte inte någon brett överhuvudtaget.

 

[Mattias Schyberg]

Drack samma vin i fredags. Ingen storslagen barbera, men helt OK. Mycket fruktig, med druvtypisk syra. Matvänligt (men kanske inte förstahandsvalet till en blodig köttbit). Och framförallt, inte förstörd av för mycket ek. Personligen hatar jag ek och barbera i kombination (fick hålla god min och tvinga i mig dropparna när jag besökte La Spinetta häromåret och Manuela Rivetti serverade deras Gallina... i tre årgångar dessutom).

Märkte inte någon brett överhuvudtaget.

Intressant att du inte kände brett, både jag och frugan reagerade direkt oberoende av varann. Jag både gillar brett och är känslig för tonen. Men visst var det ett hyfsat vin, för sin peng kan man inte begära mycket mer...

 

[Oggy]

Intressant att du inte kände brett, både jag och frugan reagerade direkt oberoende av varann. Jag både gillar brett och är känslig för tonen. Men visst var det ett hyfsat vin, för sin peng kan man inte begära mycket mer...

He, he... jag verkar vara känsligare för ek än brett i så fall.

 

[Mattias Schyberg]

He, he... jag verkar vara känsligare för ek än brett i så fall.

Håller med om att det var befriat från ek. Flaskvariation skall inte underskattas heller, även när det gäller brett.

 

[TEGE]

Enkel Barolo. Inställsam nästan tråkig. Men till en svamprisotto satt den som en sportmössa

 

[Anders Landström]

Krug Rosé på halvflaska. Kork märkt V722. Mörkt rosafärgad och trevligt mogen. Brödig doft, mogen, lite smörig, finns en hel del frukt kvar men tendenser till choklad och kaffe. Mogen smak men lite avstannande mousse som dock är fullt kännbar på tungan. Kola och knäck i smaken. Perfekt med plastglas. Med @johan1279 och @Skumpagne

Drack till viltpate, pata negra och anklever. Enkelt och gott

 

[Mattias Schyberg]

Krug Rosé på halvflaska. Kork märkt V722. Mörkt rosafärgad och trevligt mogen. Brödig doft, mogen, lite smörig, finns en hel del frukt kvar men tendenser till choklad och kaffe. Mogen smak men lite avstannande mousse som dock är fullt kännbar på tungan. Kola och knäck i smaken. Perfekt med plastglas. Med @johan1279 och @Skumpagne

Drack till viltpate, pata negra och anklever. Enkelt och gott

Varför plastglas, var ni på picknick?

 

[Skrutt]

Middagen igår bestod av en lagom blodig köttbit med bakpotatis dränkta i parmesan och västerbottenost. Till detta mozzarellasallad med tomat och rödlök. Av någon anledning så ville jag prova följande vin, vilket köptes in nyligen. Inte helt optimalt till maten skulle det visa sig...
Visa bifogad bild 760
2012 Barbera d'Alba Superiore (Gicomo Borgogno)

Trots sin ringa ålder så ångar vinet av stallighet och läder (brett). Utöver detta röda bär, körsbärskärna, hallon, ngt lingonris och ngt omoget blåbär. Ganska komplex arom, med både primär frukt och skitighet. I munnen är det fruktsyrligt, slankt, aningen vattnigt och metalliskt. Gott vin, med intressant arom, men i lättaste laget kan jag tycka. Kan tänka mig att de som föredrar lite lättare vin uppskattar det mer än jag. 85p

Till maten föll det aningen platt, vinet drunknade, vilket kanske inte är så konstigt då det var mustiga smaker på tallriken och mycket ost. Fredagens vin kändes dock desto bättre här och fick rädda upp situationen. Cd9:n levererade klart bäst, Prioraton hade tyvärr blivit för oxiderad för min smak: Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Jag har med nöje noterat hur snabbt du ger respons på nya grejor. Därför måste jag bjuda till nu när jag ser att jag faktiskt kommit lite längre vad gäller nya barberor - har testat såväl Borgognos barbera superiore 2012 som Vajras barbera superiore 2010 (=marsnyhet). Druvsorten är inte någon favorit så detta får betraktas som ett minitest. Jag tyckte att Borgognon var alltför mycket av en fruktkompott utan ryggrad, och helt utklassad av välstrukturerade Vajran och dess rena syror. Ålderskillnaden har kanske en viss betydelse, men man får isåfall fråga sig varför Borgognon redan har släppts på flaska. 84-90+ blir basketsiffrorna.

Vajras Barbera Superiore 2010, som alltså gav mig mest behållning, påminde om en lite ljusare Barolo Albe. Mycket positivt. Notabelt är att Galloni tror på lagring också.

 

[Skumpagne]

Varför plastglas, var ni på picknick?

Plast är ju det nya glas

 

[Mattias Schyberg]

Plast är ju det nya glas

Jag trodde det var BiB...

 

[StefanAkiko]

Bjuden på hemmamiddag hos självaste Pjaines (CT) i London med fantastisk hustru: Sandrine och en makalös afton: underbar mat, fantastiska viner och vänskap. Det är på detta vis man bygger fred mellan nationer!
CellarTrackers medlemmar borde nomineras till Nobels Fredspris!

Offline w/the current Mr and Mrs Jaines
London, UK
Tasted den 8 mars 2014 by StefanAkiko.

INTRODUCTION
An evening of great wines in the good company of warm friendship and happy discourse.
...and some mean cooking by Sandrine.

FLIGHT 1 - SPANISH NIBBLES AND SANDRINE'S PARMA HAM CREATION
A perfect start for a hedonistic evening

• 2011 Adegas Parente Garcia Ribeiro Quinta do Avelino 83 Points
  Spain, Galicia, Ribeiro
  Smiling, summery wine that opened up the evening in a happy fashion. Well balanced and completely clean with M+ acids, M body and some length.
  Post a Comment
  
  
• 2006 Domaine William Fèvre Chablis 1er Cru Montmains Flawed
  France, Burgundy, Chablis, Chablis 1er Cru
  Broken.
  Oxidized in a way that killed everything that once was attractive in this btl.
  Nevertheless, we finished most of it anyways
  Still quite drinkable, but did not at all drink like a Chablis.
  Post a Comment
  
  
• 2011 Jean Pabiot Pouilly-Fumé 90 Points
  France, Loire Valley, Upper Loire, Pouilly-Fumé
  A distinct Sauv blanc with that pure Loire expression of flinty minerality, leaves from black currant bush and restraint.
  Excellent mouth feel with acids somersaulting through to the end palate. Refined, pure and a wine to become even more enjoyable with some 10-15 years of maturity.
  Post a Comment
  
  
• 2011 Produttori del Barbaresco Barbaresco 91 Points
  Italy, Piedmont, Langhe, Barbaresco
  Not the richest or most complex Langhe Nebbiolo, but an exceptionally well structured example of Nebbiolo tannins made for early drinking. Structure is made for meat.
  Enhanced the current Mrs Jaines' absolutely fantastic meat plate.
  Post a Comment
  

FLIGHT 2 - MEAT Á LA SANDRINE
My slow eating made the hosts worried that I wasn't enjoying. But contemplating wine over great discourse simply means that some other things move on very slowly

• 2011 Il Poggione (Proprietá Franceschi) Rosso di Montalcino Flawed
  Italy, Tuscany, Montalcino, Rosso di Montalcino
  Insanely corked!
  My Swedish friends would have fainted...
  As this wine was poured down the drain, we had to aerate the kitchen.
  F O U L !
  Post a Comment
  
  
• 2004 Alain Voge Cornas Vieilles Vignes 93 Points
  France, Rhône, Northern Rhône, Cornas
  My favourite wine of the evening!
  Still young, just about starting to think about coming out of the closet. High class, veeery fine Cornas.
  
  As the evening went by, this one opened up in a most fantastic fashion. And the favt that it stood its ground so well with the evening's heavy punchers is one more proof in my life that Cornas, as a region, is on its way to the stars.
  
  Rich, mature Syrah w that Northern Rhône expression of restrained minerality that I always find "unmistakeable" when I drink it like the Swedish wine journalists, ie with the label in front of me.
  
  This is now mature enough to derive immense pleasures from, but will (of course) greatly reward keepers.
  
  A rich Northern expression (unmistakeable with smoked and raw meat, this wine also expressed sumi ink (black olives), sardines, dark spicy berries, cedar wood...
  
  Taste is on the early maturity stage with the aromas from above and arrak to be added. Tannic structure is to die for and the acids behave in a perfectly integrated fashion. Its youth keeps it from expressing its layers in a way that are percievable by my blunt organs.
  Post a Comment
  
  
• 2004 Marc Sorrel Hermitage 92 Points
  France, Rhône, Northern Rhône, Hermitage
  Distinctly Northern Rhône (as I saw the label with a wink towards Bordeaux structure.
  
  Aromatic nose towards green mint and nepeta. Sumi ink and red fruits together with a healthy and generous dose of Brett keep this wine elevated in the classic fashion.
  Taste is superbly balanced, acids and tannins perfectly integrated with everything and has to be assumed to be at its plateau. Not made for the long haul, but exquisit pleasures today.
  What a wine!
  Post a Comment
  
  
• 2010 Dominio de Atauta Ribera del Duero 92 Points
  Spain, Castilla y León, Ribera del Duero
  This is an ultra elegant Tempranillo made from 200 yr old vines. It is quite the anti-thesis of Numanthia's head-crushing muscleman Tempranillos.
  
  Pure, distinct, elegant, youth that is no rascal, but an exceptionally well educated and soft spoken gentleman already.
  
  For the last btl, we will wait until ~2025.
  Post a Comment
  

FLIGHT 3 - CRÈME BRULÉE
What goes better to this classic than a Bulgarian PN?

• 2011 Edoardo Miroglio Pinot Noir Soli 84 Points
  Bulgaria, Nova Zagora, Elenovo
  A delicious wine. Better than the grand majority of Burgundies. Just like Pjaines says: would confuse quite a few burgh heads.
  
  Pale red.
  Nose of explicit PN spiciness and red berries. Not complex, but alluring.
  Light in the mouth with that hollow/watery structure that is sooo Burgundian. It also has a flirtatious character, betting on the drinker's preference being on attractive surface rather than on content.
  
  I find no contents (as I would in other wines) but it's damn delicious
  
  Would happily have again. And at THAT price point, it's even better priced than Yelow Tail Pinot Noir - that I find utterly amazing!
  Post a Comment
  

CLOSING
Got a fair ~2 hrs sleep on the couch before embarking on the return journey back home to Japan. Head pounding. Happy

 

[Swedish]

Voges Vieilles Fontaines (dom ännu äldre stockarna) från 2004 har jag många kära minnen av! Kul att lillebror också leverar!

 

[StefanAkiko]

Voges Vieilles Fontaines (dom ännu äldre stockarna) från 2004 har jag många kära minnen av! Kul att lillebror också leverar!

Det var 1a flaskan ur Pjaines' låda. Han kommer försöka dricka just sepass en per år. Men, jag vet ju hur han är. Här är fö (för dem som ännu inte stött på honom på CT) hans profilbild:

...trots detta en mycket vinkunnig man med fransk hustru vars föräldrar "tvingar" dem dricka mogna Haut Brion osv. Vi har kommit överens om att jag inte tar med syltiga viner om han inte tar med Beaujolais

 

[Zaphod]

Rochins är för mig flera nummer större. Inte för att den är fylligare men för att den har en helt annan inneboende kraft, driv och energi. Vågar man sig på ordet mineralkaraktär? Mineralkaraktär har inte så mycket med aromer för mig att göra men med den hår svårdefinierbara munkänslan

Ja, jag tycker nog att man kan säga att Rochins har en klar mineralkaraktär. Jag beskrev ju vinet som mycket elegant, jag tror att mineralkaraktären är en stor bidragande faktor till elegansen. Cote Rotie är ju inte så sällan både överextraherade och överekade, här tycker jag att producenten har lyckats bra med att spegla terroiren i slutresultatet.

 

[MartinE]

Helgens mest minnesvärda intag:

2003 Tarlant La Vigne d'Or (100 % pinot meunier): Fantastiskt mustig, fruktig och mogen doft med inslag av mogna päron, mogna äpplen, exotiska frukter, mandlar, trä och kalk. Utvecklad, frisk, parfymerad och aningen bitter smak. Passionsfrukt, physalis, röda äpplen, äppelskal och kalk. Medellång, torr och något bitter eftersmak. Mycket syra. Underbart naturlig! Starkt köp!

2004 Chartogne-Taillet Brut Millésime (60 % pinot noir, 40 % chardonnay): Blommig och parfymerad doft. Mineral, päron, pistage, körsbär och bröd. Efter hand rostade toner med inslag av rostat bröd, nougat och grädde. Frisk, fruktig, mycket torr och aningen bitter smak. Inslag av mineral, äpplen, körsbär och äppelskal. Medellång, torr eftersmak med inslag av citrusskal. En mycket bra champagne även om den inte når upp till samma nivå som ovanstående!