SV: Idag dricker vi
Trevlig spontankväll på Grappe med bland annat Elvis, Andreas, 501 och Mesnil från forumet. Ni får gärna fylla på och kommentera. Endast champagne denna kväll vilket var ett tag sedan (förutom att vi avslutade med hamburgare och en öl på PA & co). Kvällens vin blev klart Winston 1996 följt av Krug 1998 och sedan Krug rosé
2003 Moët & Chandon Dom Pérignon. Upplevs på samma sätt som senast, Rostade toner med mycket citrus och citrus beska. Ganska låg syra, samma beska som blir mer tydlig med värme, Inte helt integrerad smak utan lite spretig och sötman flyter ovanpå som ett lager. Denna gång får vinet stå längre i glaset och det förvandlas på ett väldigt negativ sätt som jag aldrig upplevt av en så pass ung champagne. Vinet blir ett ganska smaklöst sockervatten, spänst, frukt försvinner och lämnar endast ett vattnigt intryckt. Doften är dock fortsatt bra. Jag blir väldigt tveksam till om det här vinet kommer överleva och än mer tveksam till hur det lyfts av vissa champagnekännare.
Denna kväll , upp mot ett antal kompetenta champagner så kommer DP 2003 ut som det svagaste vinet. Ni andra får gärna fylla på med synpunkter
1996 R. & L. Legras Cuvée St. Vincent. Smörig fin chardonnaynäsa. Jag tyckte den här var så tydligt mogen chardonnay som man bara kan få. Doftar av mogna äpplen med den medföljande sötman,, eller som en deltagare sa, fallfrukt, fuktigt gräs. Fortfarande en del mineral och från tiden på jäst ganska brödig. Vi drack alla viner blint och denna ska ha legat länge hos odlaren så blev lite lurad då näsan var väldigt mogen men smaken var mer syrarik. Smörig smak med kanske lite grov mousse.
Ett riktigt bra vin. Så här i efterhand och med facit från Winston 96 så är denna en tydlig 96a som jag tror kommer att få problem längre fram med allt för mogen ton och en syra som fortfarande hänger kvar. Idag och 2-3 år framåt så dricker den väldigt väldigt bra. Köpt direkt på huset med annorlunda etikett än de som såldes på SB
1998 Krug. Väntar på avbön från Elvis här
Elvis skrev:
Jag är inte särskilt imponerad av 98:an så min röst hamnar på 00:an utan att jag ens har provat den. Allt annat som Krug gör och har gjort är fantastiskt så jag betraktar 98:an som ett undantag från regeln. Dessutom tycker jag att de flesta 00
r varit trevliga redan som unga.
Drack denna senast i november 2011 och då jag stod i källaren för att välja dryck till kvällen så var det med Elvis citat i färskt minne som denna åkte ner i kassen (mitt andra val var Winston 96 vilket hade blivit intressant med två flaskor av denna i en blindprovning
) Jag måste säga att jag blir allt mer imponerad av detta vinet. Det utvecklas väldigt postivt och den chardonnaydominerade cuvéen blir allt mer integrerad och öppen. Jästigt fin ton som innehålller brioche , en hel del citrus , mandel och lite kryddor. Tar plats i munnen, bra balans. Lite ”fet” smak som säkert kommer från den smöriga ekade (postivt ekade) chardonnayinnehållet. Håller väldigt länge i glaset. Gott, gott vin. Se fram mot en trevligt 10-årig resa. Blir att köpa lite till källaren och prova mot bland annat 2000.
NV Cuvee Du Bonheur, Jeannine & Eric. Troligen gjord på sent 70-tals bas. Ingen riktig bedömmning av vinet görs . Väldigt oxiderad, inte otrevligt att dricka om det hade haft lite mousse. Var tyvärr helt borta, mörkt , mörkt vin, troligen inte helt korrekt lagrat men kul att ha druckit denna unika cuvee som inte gjorts i så stor utgåva. Blir att leta efter ett bättre exemplar.
1982 Perrier-Jouët Belle Epoque. Fin gyllende färg. Mycket mogen champagne på näsan , ingen oxidation utan mer honung, vanilj och smörat , rostat böd. Bra friskt smak för åldern. Var lite fel ute på det här vinet men då facit kom så var det en tydlig Belle Epoque. De tidigare Belle Epoque är oftast bra och med ett år som 82 är det ett säkert kort. Inte lika stark som 1985an men bra syra kopplat med en ganska frisk och bred bas levererade ett trevligt och bra vin
Krug Rosé. Gå på första känslan är väl alltid ett bra råd i blindprovning. Mitt första omdelbara känsla när jag doftade på vinet var Krug men sedan resonerade jag mig bort från det och hamnade i Aÿ hos Deutz. Det här var en tidig flaska av Krug Rosé men lite mer blyg än de jag druckit den senaste tiden. Fruktigt, bärig doft med exotiska undertoner. Ganska ljus färg, initalt lite vek i smaken (för att vara en Krug) men med värme så balanseras vinet upp, bra syra och smaken hänger kvar. En av provarna tyckte vinet var grovt vilket jag inte alls håller med om, istället är det elegant och har väldigt fin mousse med kittlande små bubblor. Väldigt bra men inte den starkaste av de äldre Krug rosé jag druckit. Nu är vi på finlir med väldigt höga krav dock
1996 Pol Roger Winston Churchill. Kvällens vin. Otroligt mineralitet i doften. Jag gör samma misstag som jag gjort med Bollinger RD, tror att vinet är chardonnaydominerat. Doften drar i viss mån åt Comtes , utan den lite påträngande sötman som Comtes kan ha, mer en av de moderna odlarna som levererar ett kristallklart vin. Brödigheten finns dock under de initiala lagren och mer och mer pinot kommer fram. Balansen i vinet är otroligt bra, syran , som är klart närvarande tar inte över och dominerar utan kombineras bra med frukten som fortfarande är mer tydlig än de initiala smakerna av mognad , vilka börjar skönjas med lite sötma, honung. Lång, lång eftersmak. Detta vin har en lång framtid framför sig.
1990 Veuve Clicquot Cave Privée. Hmm, för mig är det här vinet inte värt sitt pris. Det är inte nydegat utan har legat perfekt hos producenten.Först luktar vinet nästan ingenting men sen kommer lite sherrytoner i doften. Syran är påträngande och vinet verkar lida av de typiska 1990-problemen. Antingen är det i en ”tunnel” som en del hävdar att många viner från 1990 är eller så är det helt enkelt en årgång som leverera denna typ av viner. Grand Dame har dock levererat så jag tror på det senare, vissa viner från 1990 har inte klarat åren. Smaken innehåller en del brända toner, lite mer sherry, väldigt , väldigt torr smak med en del karamell. Har ett par flaskor till samt också några magnum så jag får anledning att återkomma om denna flaska var normen eller ett undantag. Vinet var inte dåligt, men speciellt och wow-faktorn saknades. Kanske är man färgad av de 88or som släpptes och hade för höga förväntningar.
