Anders Landström
Medlem
SV: Idag dricker vi
En trevlig dryckeshelg som grumlades något av fyra korkade viner. Ingen av dem vär tvärkorkade men ändå tydligt korkade De viner som dog en ovärdig död var 1996 Billecart-Salmon Grande Cuvée, Selosse Inital (degad 2010) , 2002 Marguet Grand Cru, och Paul Dethune Rosé. Får en ju att börja funderar på om det verkligen inte finns bra alternativ till kork.
Blev lite andra viner som tur var:
2002 Pierre Péters Cuvée Spéciale Les Chétillons. Serverad på magnum. Märks att magnumen tar betydligt längre tid på sig att mogna. Där 75cl har varit öppen och förförisk så är magnumen mer sluten och faktiskt lite spretig. Inte alls samma sötma och exotiska frukter som den mindre flaskan visade upp utan mer stram, mineralisk. Bra struktur men återhållsamheten visar sig också i en kortare eftersmak. Bör ligga ett antal år till
2010 Etienne Sauzet Puligny-Montrachet 1er Cru La Garenne. Initalt lite återhållsam med med värme och luft kommer fina mineraltoner och ctrusfrukt. Koncentrerad vin. Kanske lite kort i eftersmaken men detta vin ska nog ligga nåt/några år till.Bra exempel på vit bourgogne.
1982 Billecart-Salmon Grande Cuvée. Börjar riktigt tråkigt, inte alls lika frisk som den flaskan jag drack på Operakällaren för ett tag sedan utan mer övermogen. Inget liv och vinet känns nästan lite kokt. Troligen inte lika perfekt lagrad. Tar sig efter ett tag och visar upp lite av den storhet som borde finnas. Smaken överträffar doften och vinet blir aldrig helt balanserat. Medan vi väntar och ser om det kommer utvecklas togs den andra Billecarten upp som visar sig vara korkad. Inget vin som kommer att gå till historien, tyvärr.
1996 Ruinart Dom Ruinart. Riktigt bra. Dom Ruinart har varit ett vin som ömsom levererar fantastiska upplevelser ömsom riktiga bottennapp. Denna flaska tillhör den första kategorin. Bra kritiadominerad doft som ineehåller en hel del honung, persika och solmogna citroner.. persika och honung följer upp smaken.Syran finns hela tiden där men dominerar inte vinet som med många andra 1996or Balanserat vin med lång längd.
1999 Delamotte. Oj, det här flaskan förvånade. Väldigt ungt , frisk mineralitet. Blint skulle jag nog mer gissat på 2002 än 1999. Har tyvärr inte provat Salon 1999 men om de är några nummer större än denna Delamotte så är det ett vin jag vill prova. Hittar inte de gunnitoner som jag ofta hittar i 1999or utan istället är det här mer likt Comtes 1998 med krutdoft och en frisk citrusdominerad chardonnayton. Fin krämig mousse och en bra syra. Känns väldigt torrt. Ett vin som kommer utvecklas ett antal år framåt i tiden.
2002 Marguet Grand Cru. Ganska bra men inte mycket ner än så. Köpt på plats. Med tanke på årgång och by borde det kunna leverar mer. Inget som är speciellt dåligt men heller inget som sticker ut. Ett korrekt vin men inte mycket mer.
2010 Parusso Barbera d'Alba Ornati. Känns som ganska modernt. Lättingängligt och epitetet grillvin passar väldigt bra på det. Hel del lakrits och röda bär tillsammans med en lätt vaniljton. Kraftig, mörkt vin som inte är överfatat utan lyckas leverera ett bra syra och tanniner som inte dominerar utan mer lyfter fram vinet. Drick nu till en grillad köttbit.
2006 Ferdinando Principiano Barolo Boscareto. Också det här gjort i en modern stil. Ganska mogen mycket frukt och röda bär tillsammans med en hel del jordighet samt kryddor. Fortsatt mogen i smaken men det balanseras upp bra av tanniner och fruksyror vilket gör att jag tror att det här vinet har en ganska bra framtid framför sig
2002 La Mission Haut-Brion. Från en flaska som varit öppen ett tag. Har druckit det här vinet några gånger förut och det är en bordeux som jag verkligen gillar. Har allt det som en bordeux i den här klassen ska ha. Ett riktigt klassisk , välbalanserad vin som. Vet inte vad Parker anser om det här vinet men jag kan tänka mig att han inte håller det allt för högt. Det är alldeles för försynt men ger man det lite tid så finner man allt fler nyanser . Bra eftersmak. Gott är väl betyget
2005 David Leclapart l'Apôtre Från flaska som varit öppen ett dygn. Dagen innan ska vinet ha varit slutet och otillgängligt samt haft en lätt tvåldoft. Nu krämigt, mineralig doft och en söt balanserad smak som hänger kvar länge. Helt klart ett bra vin som behöver tid i källaren. Sparas ett antal år innan det rörs igen
2003 Deutz Amour de Deutz Amour de Deutz är ett av de viner som jag alltid undrar varför det görs. Har aldrig varit imponerat av vinet och det här är kanske det sämsta av de årgångar jag druckit. Hade varit öppet ett tag och som många 2003or, det klarar inte luft utan det blir riktigt dåligt. Unken, soptunnedoft med ett vin som känns avslaget. Lite samma tendenser som med DP 2003. Väldigt tveksam till den här årgången
Så lite konsumentupplysning. Collet Brut. 249 kronor på Systembolaget. Torrt, mycket friskt, fruktigt vin med inslag av kex, gröna äpplen och citrus, iallafall enligt beskrivningen. Vad som saknas i beskrivningen är att vinet formligen dryper av orena och artificiell smaker, stjälkar, krossade druvkärnor. Skulle faktisk ha mått bra av lite högra dosage för att dölja smaken. Dog väldigt snabbt i glaset. Absolut ett vin att undvika.
PS. Vill påpeka att vinerna intogs över en längre tid
En trevlig dryckeshelg som grumlades något av fyra korkade viner. Ingen av dem vär tvärkorkade men ändå tydligt korkade De viner som dog en ovärdig död var 1996 Billecart-Salmon Grande Cuvée, Selosse Inital (degad 2010) , 2002 Marguet Grand Cru, och Paul Dethune Rosé. Får en ju att börja funderar på om det verkligen inte finns bra alternativ till kork.
Blev lite andra viner som tur var:
2002 Pierre Péters Cuvée Spéciale Les Chétillons. Serverad på magnum. Märks att magnumen tar betydligt längre tid på sig att mogna. Där 75cl har varit öppen och förförisk så är magnumen mer sluten och faktiskt lite spretig. Inte alls samma sötma och exotiska frukter som den mindre flaskan visade upp utan mer stram, mineralisk. Bra struktur men återhållsamheten visar sig också i en kortare eftersmak. Bör ligga ett antal år till
2010 Etienne Sauzet Puligny-Montrachet 1er Cru La Garenne. Initalt lite återhållsam med med värme och luft kommer fina mineraltoner och ctrusfrukt. Koncentrerad vin. Kanske lite kort i eftersmaken men detta vin ska nog ligga nåt/några år till.Bra exempel på vit bourgogne.
1982 Billecart-Salmon Grande Cuvée. Börjar riktigt tråkigt, inte alls lika frisk som den flaskan jag drack på Operakällaren för ett tag sedan utan mer övermogen. Inget liv och vinet känns nästan lite kokt. Troligen inte lika perfekt lagrad. Tar sig efter ett tag och visar upp lite av den storhet som borde finnas. Smaken överträffar doften och vinet blir aldrig helt balanserat. Medan vi väntar och ser om det kommer utvecklas togs den andra Billecarten upp som visar sig vara korkad. Inget vin som kommer att gå till historien, tyvärr.
1996 Ruinart Dom Ruinart. Riktigt bra. Dom Ruinart har varit ett vin som ömsom levererar fantastiska upplevelser ömsom riktiga bottennapp. Denna flaska tillhör den första kategorin. Bra kritiadominerad doft som ineehåller en hel del honung, persika och solmogna citroner.. persika och honung följer upp smaken.Syran finns hela tiden där men dominerar inte vinet som med många andra 1996or Balanserat vin med lång längd.
1999 Delamotte. Oj, det här flaskan förvånade. Väldigt ungt , frisk mineralitet. Blint skulle jag nog mer gissat på 2002 än 1999. Har tyvärr inte provat Salon 1999 men om de är några nummer större än denna Delamotte så är det ett vin jag vill prova. Hittar inte de gunnitoner som jag ofta hittar i 1999or utan istället är det här mer likt Comtes 1998 med krutdoft och en frisk citrusdominerad chardonnayton. Fin krämig mousse och en bra syra. Känns väldigt torrt. Ett vin som kommer utvecklas ett antal år framåt i tiden.
2002 Marguet Grand Cru. Ganska bra men inte mycket ner än så. Köpt på plats. Med tanke på årgång och by borde det kunna leverar mer. Inget som är speciellt dåligt men heller inget som sticker ut. Ett korrekt vin men inte mycket mer.
2010 Parusso Barbera d'Alba Ornati. Känns som ganska modernt. Lättingängligt och epitetet grillvin passar väldigt bra på det. Hel del lakrits och röda bär tillsammans med en lätt vaniljton. Kraftig, mörkt vin som inte är överfatat utan lyckas leverera ett bra syra och tanniner som inte dominerar utan mer lyfter fram vinet. Drick nu till en grillad köttbit.
2006 Ferdinando Principiano Barolo Boscareto. Också det här gjort i en modern stil. Ganska mogen mycket frukt och röda bär tillsammans med en hel del jordighet samt kryddor. Fortsatt mogen i smaken men det balanseras upp bra av tanniner och fruksyror vilket gör att jag tror att det här vinet har en ganska bra framtid framför sig
2002 La Mission Haut-Brion. Från en flaska som varit öppen ett tag. Har druckit det här vinet några gånger förut och det är en bordeux som jag verkligen gillar. Har allt det som en bordeux i den här klassen ska ha. Ett riktigt klassisk , välbalanserad vin som. Vet inte vad Parker anser om det här vinet men jag kan tänka mig att han inte håller det allt för högt. Det är alldeles för försynt men ger man det lite tid så finner man allt fler nyanser . Bra eftersmak. Gott är väl betyget
2005 David Leclapart l'Apôtre Från flaska som varit öppen ett dygn. Dagen innan ska vinet ha varit slutet och otillgängligt samt haft en lätt tvåldoft. Nu krämigt, mineralig doft och en söt balanserad smak som hänger kvar länge. Helt klart ett bra vin som behöver tid i källaren. Sparas ett antal år innan det rörs igen
2003 Deutz Amour de Deutz Amour de Deutz är ett av de viner som jag alltid undrar varför det görs. Har aldrig varit imponerat av vinet och det här är kanske det sämsta av de årgångar jag druckit. Hade varit öppet ett tag och som många 2003or, det klarar inte luft utan det blir riktigt dåligt. Unken, soptunnedoft med ett vin som känns avslaget. Lite samma tendenser som med DP 2003. Väldigt tveksam till den här årgången
Så lite konsumentupplysning. Collet Brut. 249 kronor på Systembolaget. Torrt, mycket friskt, fruktigt vin med inslag av kex, gröna äpplen och citrus, iallafall enligt beskrivningen. Vad som saknas i beskrivningen är att vinet formligen dryper av orena och artificiell smaker, stjälkar, krossade druvkärnor. Skulle faktisk ha mått bra av lite högra dosage för att dölja smaken. Dog väldigt snabbt i glaset. Absolut ett vin att undvika.
PS. Vill påpeka att vinerna intogs över en längre tid
rna. Det är en strålande årgång för Leclapart och då menar jag inte bara l'Apôtre utan även Artiste och Amateur.
