Idag dricker vi

[Anders Landström]

SV: Idag dricker vi

Anders. Var det du som satt i baren under kvällen?. Vi gick vid 21.45

Yep, satt i stolen längst till höger (sett från dörren). Jag avvek väl ungeför samma tid som er.

 

[Anders Landström]

SV: Idag dricker vi

Har inte märkt ngn skillnad mellan vacuumkork och vanlig kork. Vill jag dela på en flaska så gör jag det direkt och fyller upp en 1/2-flaska, korkar igen och ställer mörkt och svalt. Sparar ett sådant vin en vecka eller två och aldrig om det har lite ålder.

Hade gärna sett ngn enklare plugg/kork+kvävgas för att kunna dricka bättre viner glasvis hemma. Är det ngn som känner till om det finns ngt sådant på marknaden ?

Tycker inte heller vacumkork är något att ha. Kör antingen med champagnestopper (sådana man brukar få av leverantörerna) och för stilla vin den vanliga korken.

Har inte sett några system för kvävgas som är prismässigt avpassade för hemmabruk. Körs väl mest av restauranger.

 

[jocke]

SV: Idag dricker vi

Yep, satt i stolen längst till höger (sett från dörren). Jag avvek väl ungeför samma tid som er.

Ok. Då har jag koll. Satt på din vänstra sida, längst in i hörnet

 

[Gurto]

SV: Idag dricker vi

Louis Jadot, Morey-Saint-Denis, 1997 (bryggarstek med vitlökshasselbackspotatis, svartvinbärsgelé och smörslungade morötter) Sirlig något vaniljsöt doft med ljusa körsbär, tranbär och lite syltade jordgubbar i bakgrunden, fruktmässigt. Men det är de sekundära dofterna som börjar dominera i form av ekfatsstoner, jordighet, multna höstlöv, kryddighet (på pinotvis), målarlåda och lite animalitet i form av köttbuljong. Smakmässigt är det ordentligt syrliga röda bär och det lite multna som dominerar med eken ständigt närvarande. Lite glest. Något träigt uttorkande och lite träig beska i avslutet.

Intressant vin och på många sätt rätt trevligt men det finns något som gör det något obalanserat - vet inte om det är syran (brukar iofs inte ha problem med hög syra) eller att det är för mycket träighet (för mycket ek eller helt enkelt för gammalt och frukten för uttorkad?). Största behållningen är doften där det finns mycket att gräva i. Smakmässigt är det lite för okoncentrerat och träigt. Lite svåranalyserat men det tyder ju i alla fall på viss komplexitet. Spännnande och intressant men också rätt gott. Kanske inte kan förvänta sig mer av en kommunbourgogne.

Sötman i maträttens sås och gelé gjorde dock att det inte passade så bra - fick syran att kännas för påträngande - bättre så här efteråt, utan något till.

Edit: vinet hälldes på karaff för drygt tre och en halv timme sen nu och jag kan konstatera att det har blivit mindre kantigt och mer mjukt men samtidigt tappat massor i doftintensitet och komplexitet. Ekens vaniljsötma och svag rödbärig doft ligger kvar. I munnen är det den ekiga kryddigheten som dominerar med, återigen, anonyma röda bär. Mindre saker som stör men också mindre saker som gör en intresserad - mer intetsägande alltså.

 

[CH]

SV: Idag dricker vi

En sak med Selosse Initale/Brut är väl att de kan vara lite ojämna. En av de bästa jag druckit och det var fler erfarna personer med var en degad 1999 som vi drack förra året. Vid samma tillfälle så provade vi en 1998 som inte alls nådde upp till samma klass.

Misstänker att vi fått dem från samma kanal och jag upplevde exakt samma sak och då testade vi 2 flaskor av varje.

 

[Sjödin]

SV: Idag dricker vi

En del gott och blandat...

Efter ett tag ramlade Sjödin med respektive in. Jag blev presenterad som "finewines du vet" och kan inte riktigt bedömma blicken jag fick, men det var nog inte beundran

;D
Närå...
Vår kväll fortsatte med ett par drinkar på Grand och Reisen förresten.

 

[Anders Landström]

SV: Idag dricker vi

;D
Närå...
Vår kväll fortsatte med ett par drinkar på Grand och Reisen förresten.

Du drack ju förresten en Initale, vad är din syn i debatten

 

[Sjödin]

SV: Idag dricker vi

Du drack ju förresten en Initale, vad är din syn i debatten

Jag har druckit alldeles för lite av den för att ha någon djupare åsikt i debatten, tyvärr. Spontant, baserat på glaset i helgen, skulle jag väl säga att det är ett trevligt vin, absolut. Skönt oxiderad ton och precis som du skriver rätt så rättframt och lätt att tycka om.
Den här "skitigheten" vette fan om jag håller med om... Ställd mot andra viner kanske jag upptäckt den, men som ensamt vin under aftonen tyckte jag inte det.
Men jag vet inte... jag saknar något.. för att det verkligen ska slå omkull mig.

 

[Per Stade]

SV: Idag dricker vi

Tycker inte heller vacumkork är något att ha. Kör antingen med champagnestopper (sådana man brukar få av leverantörerna) och för stilla vin den vanliga korken.

Har inte sett några system för kvävgas som är prismässigt avpassade för hemmabruk. Körs väl mest av restauranger.

Såg någon gång att VacuVin i själva verket utsatte vinet för mer syre genom att de inte håller tätt
utan släpper in ny luft.
Använder en vinstoppare från Georg Jensen, som fungerar ungefär som en gammal termospropp,
en gummiring expanderar när man skruvar på proppen.
Och nyligen skaffade jag en glaspropp från Orrefors som jag verkligen gillar.

 

[chambertin]

SV: Idag dricker vi

Några av helgens och förra veckans viner:
2002, Henriot:
Min första bekanstskap med Henriot millésime och definitivt inte min sista.
Doften är ganska intensiv med ung äpplighet, lime och lite krita. Efter mer luft och lite högre temperatur vandrar intrycken mer iväg mot rostade tonder (corn flakes) och lite smörkola.
I munnen känns den väldigt ung och syran är ganska vass men hela paketet är väldigt gott även om det inte riktigt sitter ihop i nuläget.
Lägger nog undan resterande buteljer ngt eller några år till och får ta itu med CdE -95 så länge i stället.

2001, Barolo Riserva Tabui, Gemma:
Inköpt för några månader sedan från Carlo Merolli så blev nu nyfikenheten för stor att prova på.
Gemma är ju en negociant i Serralunga d'Alba och vad jag kunde se så finns inte det här vinet kvar längre i deras portfölj.
Hade inga tidigare erfarenheter av Gemma så inköpet var helt avhängigt årgången, lite positiva blogg inlägg och det faktum att Merolli tar in den.
Dekanteringen gjorde inte speciellt stor skillnad (ca 2tim) på doften förutom att en lätt instäng fatton vädrades bort.
Doften presterar ngt som jag nog bara hittar i Barolo/Barbaresco och det är den där kombination av sprittande bärig frukt ihop med mognadstoner, åldrande fat och utanpå det sen en smak med härliga syror och massor av lite bråkiga tanniner. Många Nebbiolo-viner har just det sistnämnda i överflöd och tyvärr ingen bra frukt att backa upp med.
I det här fallet så finns det komponeneter som håller ihop det fint och i längden finns det inget att klaga på heller.
Att man sedan får ett vin så här (vad gäller mognad och utveckling) bara 10-12 år efter skörden är ju ett klart + tycker jag som gillar lite mognad hos mina röda.
Det är inget vin att sitta och kontemplera över utan ngt man bör ha mat till då syrorna och tanninerna obenhörligen är ordentligt markerade.
Det är kanske det här som gör att många som gillar röd Bourgogne också gillar Barolo/Barbaresco.

 

[Elvis]

SV: Idag dricker vi

Fattoria La Massa Giorgio Primo 2008 på restaurang D.O.C. igår. Jag hade hellre druckit champagne men min fru envisades med att vi skulle dricka rödvin för en gång skull. Ett ungt men trevligt vin.

 

[Håkan]

SV: Idag dricker vi

Det är kanske det här som gör att många som gillar röd Bourgogne också gillar Barolo/Barbaresco.

Precis, huvudet på spiken, just nu känns som resan går från Beaune mot Alba, mer för pengarna där.

 

[Anders Landström]

SV: Idag dricker vi

Det är kanske det här som gör att många som gillar röd Bourgogne också gillar Barolo/Barbaresco.

Tack för bra anteckningar som vanligt. Och som du konstaterat tidigare, Barolo/Barbaresco ligger inte allt för långt från Bourgogne vilket ju inte är helt uppenbart. Ju äldre de blir desto svårare att skilja dem åt. Var det inte Jos som tog med en 60-talare på en provning?

 

[Jos]

SV: Idag dricker vi

Tack för bra anteckningar som vanligt. Och som du konstaterat tidigare, Barolo/Barbaresco ligger inte allt för långt från Bourgogne vilket ju inte är helt uppenbart. Ju äldre de blir desto svårare att skilja dem åt. Var det inte Jos som tog med en 60-talare på en provning?

Jo och det var då jag gav "Kan ofta misstas för mogen Bourgogne..?" som ledtråd när du och några andra gissade blint på Bourgogne

 

[Jos]

SV: Idag dricker vi

Michel Laroche, Peyroli Chardonnay -00


Herrejösses... Måste omvärdera vinkällaren. Kostade 94 kronor år 2002. Om någon tvivlar så var jag spiknykter när jag öppnade den. Och fråga inte varför jag hade den i min ägo..

 

[Anders Landström]

SV: Idag dricker vi

Michel Laroche, Peyroli Chardonnay -00


Herrejösses... Måste omvärdera vinkällaren. Kostade 94 kronor år 2002. Om någon tvivlar så var jag spiknykter när jag öppnade den. Och fråga inte varför jag hade den i min ägo..

Tolkar det som att den var god

När jag hittar den typen av vin i källaren så brukar det vara saker som jag fått som present

 

[Jos]

SV: Idag dricker vi

Tolkar det som att den var god

När jag hittar den typen av vin i källaren så brukar det vara saker som jag fått som present

Long story men öppnade den i tron om att jag skulle behöva hälla ut den och så är den så bra så jag trodde jag öppnat fel vin(läs bättre dyyyr Bourgogne). Ringde in Keen för att få ett andrahandsutlåtande men jag tror han tyckte samma.

 

[Anders Landström]

SV: Idag dricker vi

Long story men öppnade den i tron om att jag skulle behöva hälla ut den och så är den så bra så jag trodde jag öppnat fel vin(läs bättre dyyyr Bourgogne). Ringde in Keen för att få ett andrahandsutlåtande men jag tror han tyckte samma.

Eller så var han bara glad att någon bjöd in honom.

 

[Silenos]

SV: Idag dricker vi

Louis Jadot, Morey-Saint-Denis, 1997

Tack för utförlig rapport, jag har en liggandes som nog ska korkas snart.

Ett mäktigt vin fick sätta livet till igår. 1998 Les-St.-Georges (Nuits) ifrån Henri Gouges. En märklig upplevelse. Färgen är mörk men inte bleckig, kanten har antydan till brandgult. Om tanniner kan lukta, så gör de det här. Vinet är inte särskilt aromatiskt, men det finns ett sug i glaset som är speciellt. Det är som att titta ner i ett svart bottenlöst hål. När jag efter en stund, lite räddhågset, får in juicen i munnen så börjar det syrligt och med någon slags svart frukt, eller... jag vet inte om frukt är rätt ord, men svart är det. Här finns inga fjäskiga jordgubbar eller annat fluff. Snart så exploderar en tanninbomb som inte missar någon del av munhålan. Tanninerna är ofattbart många, men absolut inte klumpiga, bittra eller några andra invektiv. Kombinationen av hög syra, svart (frukt), tanniner[sup]10[/sup] och en distinkt mineralitet gör att det blir som att dricka nedsmält urberg eller nåt ( :). Det är tufft, jobbigt, mycket fascinerande och trots allt gott. Eftersmaken fortsätter i princip tills man äter eller dricker något annat. Senare på kvällen märker jag att jag faktiskt har lite ont i munnen. Siket sjukt tjut...

Jag har två flarror kvar av detta och dem kommer jag nog dricka när som helst andan faller på. Det känns som att ytterligare lagring är meningslöst, det här vinet är otämjbart. Inget för den med smak för engelsk mognad alltså och knappast något jag vill dricka särskilt ofta, men jag ser ändå fram emot återbesöket.

 

[Anders Landström]

SV: Idag dricker vi

Tack för utförlig rapport, jag har en liggandes som nog ska korkas snart.

Ett mäktigt vin fick sätta livet till igår. 1998 Les-St.-Georges (Nuits) ifrån Henri Gouges. En märklig upplevelse. Färgen är mörk men inte bleckig, kanten har antydan till brandgult. Om tanniner kan lukta, så gör de det här. Vinet är inte särskilt aromatiskt, men det finns ett sug i glaset som är speciellt. Det är som att titta ner i ett svart bottenlöst hål. När jag efter en stund, lite räddhågset, får in juicen i munnen så börjar det syrligt och med någon slags svart frukt, eller... jag vet inte om frukt är rätt ord, men svart är det. Här finns inga fjäskiga jordgubbar eller annat fluff. Snart så exploderar en tanninbomb som inte missar någon del av munhålan. Tanninerna är ofattbart många, men absolut inte klumpiga, bittra eller några andra invektiv. Kombinationen av hög syra, svart (frukt), tanniner[sup]10[/sup] och en distinkt mineralitet gör att det blir som att dricka nedsmält urberg eller nåt ( :). Det är tufft, jobbigt, mycket fascinerande och trots allt gott. Eftersmaken fortsätter i princip tills man äter eller dricker något annat. Senare på kvällen märker jag att jag faktiskt har lite ont i munnen. Siket sjukt tjut...

Jag har två flarror kvar av detta och dem kommer jag nog dricka när som helst andan faller på. Det känns som att ytterligare lagring är meningslöst, det här vinet är otämjbart. Inget för den med smak för engelsk mognad alltså och knappast något jag vill dricka särskilt ofta, men jag ser ändå fram emot återbesöket.

Kul beskrivning av ett sådant vin. Man skulle ju kunna tänka sig att med 14 års lagring att tanninerna börjar mjukna, iallafall något. Du vår väl vänta en 20 år till eller så låter det som