Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Loui&Milton]

Börjar med Hermitage och sniglar

 

[Rasmus Åkesson]

Börjar med Hermitage och sniglar

Visa bifogad bild 24465

Fasiken vad gott med sniglar!

 

[buteljen]

ATM Didier Dagueneau Pur Sang 2017 vs Ganevat Les Grands Teppes VV 2014 . Vem vinner?

 

[The Wall]

Fasiken vad gott med sniglar!

Så underskattat!

 

[The Wall]

ATM Didier Dagueneau Pur Sang 2017 vs Ganevat Les Grands Teppes VV 2014 . Vem vinner? Visa bifogad bild 24466

Den vänstra ”nu” och den högra på upploppet om 3 timmar.

 

[The Wall]

2017 Giacomo Fenocchio Barolo

Direkt från flaskan ner i Zalto Bourgogne; nyponros, spearmint, klart tydlig doft. Munnen; viss eldighet (14,5%), besk och sträv, känns som att vinet behöver en hel del tid.

Samma procedur men ner i Riedel Sommeliers Burgundy GC; mer torkad oregano, utslätad doft, lite lite spearmint dyker upp. Mineraler? Munnen; inte lika sträv som i Zalto men beskan finns helt klart kvar. Känns lite utslätad. Inga tanniner?

Det verkar som att Riedel är glaset som gäller om man vill dricka vinet på en gång, eller om man i nuläget vill slippa alla klassiska markörer.
Visa bifogad bild 24435
Sugen på nyponsoppa med spearmint - Zalto Bourgogne. Sugen på att vänta - Sommeliers Burgundy GC

2003 Château Capbern Gasqueton

Direkt från flaskan ner i Zalto Bordeaux; det roliga är att direkt från flaskan ner i glaset dyker det upp nyavfyrad Kinapuff, men efter lite frisk köksluft övergår det till kakaotoner istället. Sen blir det kaffe och läder och en finfin doft. I munnen då? Lite slank, inga tanniner, lite grön paprika och viss beska, hyggligt harmoniskt, lite enkelt intryck, men upplevs ändå ok.

Samma procedur ner i Riedel Sommeliers Bordeaux; först lite diskmedelsdoft, viss kakao, mer flyktig doft, mer svårfångad, men det tar sig allteftersom under kvällen. Munnen, lite mer blyertspenna, slankt, inga tanniner, lite trist och muggig eftersmak, dock ger vinet ett lite lyxigt intryck ur Riedel-glaset. Väldigt lättklunkat, gissar att 12,5% underlättar.

Allteftersom kvällen går vinner Riedel mark och de känns som att Zalto Bx är bästa glaset i början av kvällen och Sommeliers lite bättre mot slutet av kvällen, eller i alla fall ju längre kvällen lider.

Visa bifogad bild 24436
Ont om tid? Zalto Bordeaux. Gott om tid? Sommeliers Bordeaux Grand Cru.

Uppdatering; Capbern, slank idag, vinner inte på ”fridge time”, men fullt drickbar.
Barolo; nyponros i doften och väldigt parfymerad smak idag. Ouch! På gränsen till en röd gewürztraminer.

 

[Loui&Milton]

Fasiken vad gott med sniglar!

 

[Loui&Milton]

Nu kommer nästa vi.

En av varje så klart! Nord mot Syd, en klassiker!

satan så god

 

[StefanAkiko]

Vad hände med sober october?

Du ser ju själv!
Har gjort nog med arbete för IOGT och NTO för i år. Livet är för kort. Karantänen drev mig till det. Offer för representation med Craft beer. För mycket gott vin hemma. Låg smärttröskel. Det bara föll sig så. På ålderns höst kan man vara lite flexibel.

...och en flaska 1980 Bertani Valpolicella della Recioto Amarone...

Det slank också ned ett glas eller tre av den fantastiska Segura Viudas Brut Reserva.

Inte kan man leva hur mycket och länge som helst utan vin. Väl?

 

[StefanAkiko]

Fasiken vad gott med sniglar!

Ssk om de serveras med ymnighetshorn av vitlök.

 

[Sebran]

Visa bifogad bild 24458
2012 Penfolds Shiraz St. Henri &
2015 Delas Frères Crozes-Hermitage Domaine des Grands Chemins

Ikväll blir det älgstek och tänkte då prova med ett par flaskor syrah.

St Henri är fylligt men har lagom med frukt. Inte bombastiskt på något vis. Syran är tydligt närvarande vilket ger ett bra och nödvändigt lyft. Smaken är komplex med bl.a. svarta vinbär, blåbär, en mix av mera rödfruktig karaktär, lite kola, sälta och kaffetoner. Härlig koncentration och långt slut. Den växer ytterligare med luft.

Doften hos Chemins är betydligt stramare och busigare. Helt annan karaktär än St Henri. Även i munnen skiljer de sig åt ganska rejält. Medelfylligt med en råare smakprofil men utan att bli brettigt. Munkänslan är härlig med riktigt bra bett av pulveriserade tanniner och stiliga syror.

St Henri var ju tänkt som lite huvudnummer och Chemins lite mer som ett andravin, som jag iofs tänkte skulle kunna matcha bra med sin yppiga 2015-frukt och vara intressant att ha med för att se likheter och skillnader. Men jag tycker nog nästan att de är jämbördiga kvalitetsmässigt. Kanske att Chemins visar upp mer av sina personliga drag i nu läget. St Henri är nog egentligen det större vinet men behöver nog mer tid för att riktigt kunna visa sin fulla komplexitet men ändå riktigt god idag med sin härliga koncentration och längd.
Visa bifogad bild 24459
Älgstek, kantareller, salladslök och rödvinssås.

Jag hade 3 flaskor Chemins 2015 som jag drack i olika faser, varav den sista för 3 månader sedan. Tyckte att den sista flaskan var överlägset bäst och hade kommit in i en helt perfekt drickas med sanslös balans och charm. Hade väldigt gärna haft 3 flaskor till att följa i 5 år till

 

[Pontus]

2015 Dönnhoff Hermannshöhle Riesling GG. Initialt stängd och intetsägande, behöver mycket luft för att vakna till liv. Doft av citrus, gröna äpplen och våta stenar. Smak av citrus, tropiska frukter och hav. Saknar, trots mängder med luft och högre temperatur, en del frukt och kraft i mitten vilket känns märkligt givet producent/årgång. Härlig mineralitet, hög syra och viss lager-på-lager-känsla i eftersmaken bådar gott inför framtiden. Vet inte om Dönnhoff justerat något(?), för denna känns ganska långt ifrån fläskiga 2009 av samma vin (borde vara relativt lik årgångsmässigt). Noterar även en del reduktiva toner jag inte uppfattat i tidigare årgångar. Om ni sitter på några flaskor, vänta några år. 91+++.
.

 

[StefanAkiko]

Det hände en del bra saker igår.:

1980 Bertani Recioto della Valpolicella Classico Superiore Amarone, 92p
Corvina blend from Valpolicella

It took this bottle a lot of time to not get into the swing. Cork was in poor shape and wine was towards thin at the get go. Mellowing out and becoming quite pleasant with time and food.

Prominent and sprawling acids.

Not really my cup of tea.

One BTL to go, I will let it rest.

 

[Sebran]

Visa bifogad bild 24473
2015 Dönnhoff Hermannshöhle Riesling GG. Initialt stängd och intetsägande, behöver mycket luft för att vakna till liv. Doft av citrus, gröna äpplen och våta stenar. Smak av citrus, tropiska frukter och hav. Saknar, trots mängder med luft och högre temperatur, en del frukt och kraft i mitten vilket känns märkligt givet producent/årgång. Härlig mineralitet, hög syra och viss lager-på-lager-känsla i eftersmaken bådar gott inför framtiden. Vet inte om Dönnhoff justerat något(?), för denna känns ganska långt ifrån fläskiga 2009 av samma vin (borde vara relativt lik årgångsmässigt). Noterar även en del reduktiva toner jag inte uppfattat i tidigare årgångar. Om ni sitter på några flaskor, vänta några år. 91+++.
.

Just Hermannshöhle är ett vin som verkligen behöver mycket tid, ännu mer än övriga GGs från Dönnhoff. Det förvånar mig inte att 2015 är i tunneln nu, kommer säkert befinna sig där i ett antal år till.

Har hört att de allra största GGs från riktigt bra årgångar kan vakna upp från tunneln i ett antal år för att sedan tunnla igen en andra gång. Sedan när de kommer ut från den andra tunneln når de sin allra högsta kapacitet, men det är först efter ca 15-20 år. Många 2001or dricker tydligen som allra bäst nu, men sedan var 2001 också den bästa årgången för tysk riesling sedan 1971.

 

[Pontus]

Just Hermannshöhle är ett vin som verkligen behöver mycket tid, ännu mer än övriga GGs från Dönnhoff. Det förvånar mig inte att 2015 är i tunneln nu, kommer säkert befinna sig där i ett antal år till.

Har hört att de allra största GGs från riktigt bra årgångar kan vakna upp från tunneln i ett antal år för att sedan tunnla igen en andra gång. Sedan när de kommer ut från den andra tunneln når de sin allra högsta kapacitet, men det är först efter ca 15-20 år. Många 2001or dricker tydligen som allra bäst nu, men sedan var 2001 också den bästa årgången för tysk riesling sedan 1971.

Det stämmer inte gällande Dönnhoff för mig. Har aldrig upplevt någon som helst otillgängliget i någon av de årgångar jag druckit av just denna (2004, 5, 6, 7, 9, 10, 11). Stilen har alltid varit generös och tillgänglig, till skillnad från flertalet andra producenter. Tunnlar är heller inget jag känner igen rent generellt trots 20 års pimplande av GG. Otillgängliga vid släpp, däremot, gäller många.

 

[Nyllet]

En ganska bra vinvecka går mot sitt slut. Skumpan är avrapporterad i avsedd tråd men det har också druckits lite annat som kanske kan vara värt att dela med sig av.

2015 Trimbach Riesling
Inköpt precis i början av det mer seriösa vinintresset med syfte att testa på några års lagring. Det gav verkligen fin utväxling. Petroleum i mängder, stenfrukter, citron och en del kryddor. Ganska vaxig och fin syra. Helt perfekt till jordärtskockssoppa.

2017 Clos du Moulin aux Moines Auxey-Duresses Moulin aux Moines
Igår var det väldigt rödfruktigt med lingon och tranbär, kryddor och läder. Hög syra, fräsch och lite spritsig. Spännande utveckling efter en natt i kylen. Ikväll var frukten mycket mörkare och det fanns lite gröna toner som jag inte hittade igår (hela klasar?). Kryddigheten finns kvar och ackompanjeras av lite ek. Väldigt integrerat och fortsatt hög syra. Tydliga naturvinsvibbar. Har aldrig tidigare varit med om att frukten ändrar karaktär så tydligt. Kanske inte hade skadat med lite mer sulfit?

2020 Wittmann Westhofener Riesling Trocken
AP 14. Stängd och väldigt neutral dag 1. Återbesök dag 4 och nu har det verkligen hänt grejer! Finfin doft med tropisk frukt (ananas?), citron och mineraler. Päron, tropisk frukt och citron i smaken. Hög syra och lätt skalbeska i avslutet. Kanontrevlig. Jag missade 2019 men är glad att det blev några flaskor 2020.

 

[Vingubben]

Domaine Barge, Côte-Rôtie, Côte Blonde 2016

Côte-Rôtie i den slankare skolan. Riktigt sniffarvin med cassis, bacon, örter och tuggtobak. Beskedliga tanniner och väldigt lättdrucket men lite anonym och kanske på väg in i tunneln. Drack en flaska för något år sedan som jag blev helt knockad av men tyvärr inte denna gång, även om det är bra. 92p idag och resterande flaskor ligga på rygg till tidigast 2026.

 

[buteljen]

I fredags besökte vi tvåstjärninga Silvio Nickol i Wien. Fantastisk god mat och ett extra stort plus för att den enorma vinlistan ligger ute på nätet så att man i lugn och ro kan välja ut det man vill dricka. Selosse är mycket väl representerad på listan (till typ mindre än halva priset än hos Frantzén) så det var ett givet val. Sen ville jag även dricka en riktigt bra Grüner Veltliner. Det blev Selosse Rosé deg 08/13 (tack @magnum) och 2013 Franz Hirtzberger Grüner Veltliner Smaragd Honivogl. Sommeliern hade inga invändningar mot mina förslag utan tyckte de skulle passa fint till maten. Vi körde båda glasen bredvid varandra hela middagen och det funkade ypperligt.

Tog inga direkta noter men det var väldigt kul att prova en äldre Selosse Rosé. De jag har druckit tidigare har inte varit degorgerade så länge. Lite blyg inledningsvis men växte till en gigant under kvällen. Kraftfullt och med ett härligt djup på ett sätt som jag inte känt i de yngre. Verkligen häftigt vin.

Hirtzberger GV var magisk. Oj vilken enorm kraft och densitet. Superbalanserat. Koncentrationen av alla aromer och smaker kombinerat med en tät, krämig textur gjorde att det nästan blev för mycket av det goda efter ett tag. Fast bara nästan.

Mycket nöjd med kvällens båda viner .

 

[StefanAkiko]

Just Hermannshöhle är ett vin som verkligen behöver mycket tid, ännu mer än övriga GGs från Dönnhoff. Det förvånar mig inte att 2015 är i tunneln nu, kommer säkert befinna sig där i ett antal år till.

Har hört att de allra största GGs från riktigt bra årgångar kan vakna upp från tunneln i ett antal år för att sedan tunnla igen en andra gång. Sedan när de kommer ut från den andra tunneln når de sin allra högsta kapacitet, men det är först efter ca 15-20 år. Många 2001or dricker tydligen som allra bäst nu, men sedan var 2001 också den bästa årgången för tysk riesling sedan 1971.

Kvalificerar inte 2001 till barnarovsänden av drickfönstren?

 

[StefanAkiko]

I fredags besökte vi tvåstjärninga Silvio Nickol i Wien. Fantastisk god mat och ett extra stort plus för att den enorma vinlistan ligger ute på nätet så att man i lugn och ro kan välja ut det man vill dricka. Selosse är mycket väl representerad på listan (till typ mindre än halva priset än hos Frantzén) så det var ett givet val. Sen ville jag även dricka en riktigt bra Grüner Veltliner. Det blev Selosse Rosé deg 08/13 (tack @magnum) och 2013 Franz Hirtzberger Grüner Veltliner Smaragd Honivogl. Sommeliern hade inga invändningar mot mina förslag utan tyckte de skulle passa fint till maten. Vi körde båda glasen bredvid varandra hela middagen och det funkade ypperligt.

Visa bifogad bild 24479

Tog inga direkta noter men det var väldigt kul att prova en äldre Selosse Rosé. De jag har druckit tidigare har inte varit degorgerade så länge. Lite blyg inledningsvis men växte till en gigant under kvällen. Kraftfullt och med ett härligt djup på ett sätt som jag inte känt i de yngre. Verkligen häftigt vin.

Hirtzberger GV var magisk. Oj vilken enorm kraft och densitet. Superbalanserat. Koncentrationen av alla aromer och smaker kombinerat med en tät, krämig textur gjorde att det nästan blev för mycket av det goda efter ett tag. Fast bara nästan.

Mycket nöjd med kvällens båda viner .

Visa bifogad bild 24480

Maten ser inte dum ut den heller...
Fantastiska kvällar är underbara