Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Bastardo]

Tidigt i min vinkarriär uppfattade jag de tüska vinnamnen som omöjliga att varken minnas eller uttala. Det dröjde dock inte länge förrän vinerna från Helvetica erövrade förstaplatsen, trots spännande druvor och vinnamn från Grekland hela östeuropa. Att uttala vinernas namn är, tack och lov, inte lika viktigt som att njuta deras företräden i glaset och gommen.

Jag tycker att LBV ger mest valuta för pengarna och det finns några stycken att välja mellan även på bolis. Nu måste jag bara att försöka hitta ’bästa möjliga’ Stiltonost som går att hitta här i Medelpad. Om ni har några sorter som ni kan rekommendera, så vore himla kul. Jag föredrar just Late Bottled Vintage för ostar, det kanske finns andra sorter som duger också än bara Stilton?

 

[The Wall]

BYOB den 26 november i Sollentuna

På temat ”Gamla världen mot Nya Världen” samlades @petterkalle , @Gradin , @Fredrik L , @HerrMelin , @MagnusH70 , @Patrik Sellin och undertecknad hemma hos den nästsistnämnda den 26 november för en genomgång. Grundförutsättningen var att varje deltagare medtog ett vin från gamla världen och ett vin nya världen. Något krav på att det skulle vara samma typ på vinerna fanns inte så man kunde tex ta med en flaska Champagne och en eukalyptusbomb från Australien. Bonusviner uppskattas alltid och till allas stora glädje dök det upp ett bonusvin.

Blint som vanligt, såtillvida att den medhavda flaskan/-orna kamoufleras med aluminiumfolie eller motsvarande, namnmärktes (det gäller att hålla koll på vilket/vilka ens egna flaska/-or är) och därefter hälldes vinet i medhavda och framställda glas. De som hade sitt vin med i en omgång fick smyga ut medan de övriga hällde upp viner.

Mina Spiegelau Authensis White Wine small (eller helt enkelt ”Authensis lilla vitvinsglas”) fick som vanligt tjänstgöra som provningsglas medan jag tittade avundsjukt på den provare som hade med sig Gabriel StandArt

Sju provare med totalt 15 viner, 4 vita och 11 röda, att gå igenom, bara att köra igång.

Första vita vinet
Ljust gul till färgen. Tydliga toner av vindruvskärnor kombinerat med lite mineral, rök och krut. I munnen en liten eldighet, känns aningen slank. Vindruvskärnorna och den lätta rökigheten pekar för mig på en Chablis Premier cru. För min del ett trevligt vin som jag hade som näst bäst i omgången. Andra provare föreslår Australien, Nya Zeeland eller varför inte Sydafrika. Alla alternativ låter vettiga och det visade sig vara Nya Världen:

2017 Ten Minutes by Tractor Estate Chardonnay

En klart godkänd Chablis Premier cru från Australien.

Andra vita vinet
Mellangul till färgen. En ton av lätt fuktig halm och äpplemust. I bakgrunden tittar nyskalade potatisskal fram tillsammans med en besk ton som påminner om fuktiga rönnbär och maskrosblad. I munnen då? Äpplemust i smaken, ganska slank och aningen enkelt intryck, låg syra och lite jordnötter i eftersmaken. Senare dyker det faktiskt upp en liten eldighet. Den våta halmen pekar för mig mot chenin blanc från Loire, även om umph och syra saknades. Vinet var svårplacerat men vi hamnade i alla fall i gamla världen, vilket det också visade sig vara:

2011 Domaine Labet Les Varrons Chardonnay

Chardonnay från Jura-tiden. Eller i alla fall från Jura-appellationen.

Tredje vita vinet
Färgmässigt ljust gul med dragning åt det vitare hållet. Tydliga toner av petroleum, mineral, lite päronsplit, grillad citron, typisk känsla av bildäcket på en bilfärja. Det dyker även upp lite avfyrat krut i bakgrunden. I munnen en finfin syra som är, milt uttryckt, närvarande. Känns väldigt ung och lär vinna en hel del på några år av lugn och ro i källaren. Päronsplit går igen i smaken och framför allt i eftersmaken. Det finns en viss eldighet som hänger kvar i munnen en kort stund. Det här är utan tvivel mitt vin som jag skruvade upp vid 15-tiden, hällde på karaff och sedan tillbaka i flaskan igen i ett tappert försök att tämja vinet något. Det föreslogs Österrike och Tysk GG och någon enstaka chenin blanc tills @petterkalle klämde i med ”Det skulle kunna vara Grosset, men jag säger nog ändå Österrike” och han var ju helt rätt ute:

2018 Grosset Polish Hill Riesling

En ung Federspiel från Clare Valley? Ett vin för den som är utrustad med källarkvadratmetrar och tålamod.

Fjärde vita vinet
Punchen kommer! Nåja, vin som är punschfärgat. I näsan får vi smörkola, brynt smör, lite fat, oxidativa sherrytoner, lite mandarin. I munnen fortsätter smörkolan att regera tillsammans med lite hasselnötter. Vinet känns lite slankt och tomt i mitten, kroppen verkar ha gett sig av. För min del ger vinet ett övermoget intryck och det känns som en åldrad chardonnay, men från vilken del av världen? USA? En Bourgogne borde väl hålla ihop lite bättre än så här? Andra förslag som dyker upp är vit Rioja eller chenin blanc, men vi är ändå i gamla världen, vilket det visade sig vara.

1991 Régnard Chablis Grand Cru Les Preuses

Kul att prova, även om det inte riktigt är mitt glas vin.

Vi kunde konstatera att de flesta av oss var rätt ute om det var Gamla eller Nya Världen. Alla viner fick två bäst-röster, utom det första som bara fick en.

Vi går därefter rakt på den första omgången röda viner.

Första röda vinet
Klart tät röd till färgen. En lätt ton av mynta, följt av kakao, cederträ, några svarta vinbärsblad och en skvätt grönaktig ton. Så småningom kommer det lite badrumsrengöringsmedel i doften. I munnen lätt eldig och den gröna tonen kommer igen med lite kakao. Vi är nog i Nya Världen och jag velar mellan cabernet sauvignon från Australien eller USA. Det är ingen överväldigande eukalyptus, utan snarare en diskret mynta så det lutar mer åt USA. Gott och välgjort vin som kammar in sex bäst-röster. De flesta är inne på ungefär samma geografiska spår och vi var i alla fall i rätt land när det visade sig vara:

2014 Ridge Lytton Estate Syrah

94% syrah, 6% viognier och 14,5% alkohol. Klart trevligt vin som tyvärr inte finns i överflöd på butikshyllorna.

Andra röda vinet
Röd till färgen. Doftar besk med lite sälta, knuten och svårplacerad. Doften blir bättre efter hand och det dyker upp rökt chark, lite svett, inrökt (av ved) fjällstuga, lite blåbär och hallonlakrits kombinerat med svart te. Senare dyker det även upp doft av Morteau-korv. I munnen besk, kartig och lite ogin. Svår/kärv och lite eldig. Det här var svårt att klura ut, jag lutar lite åt cabernet franc. Eller syrah? Andra provare är inne på syrah från norra Rhône och skojar lite om Den Urgamla Världen, dvs Georgien, och är faktiskt helt rätt ute när det visar sig vara:

2015 Satrapezo Saperavi

Ett vin som gjort för klagande qvevri-lanter, men inkasserade ändå en bäst-röst.

Tredje röda vinet
Röd till färgen, dock aningen ljusare ton än de tidigare vinerna. Första doftmässiga intrycket är ”det känns spanskt” och då får man vänta lite på att lokalisera intrycken som så småningom dyker upp i form av lite vanilj, lite salmiak, lite röda bär och brända örter.I munnen ganska slank med viss syra, låga tanniner. Jaha, kan det vara Priorat eller Ribeira? Den lite ljusare färgen och låga tanninerna pekar åt garnacha för min del, men det skulle även kunna vara en Châteauneuf-du-Pape. Vi hamnade i alla fall i Gamla världen och det visade sig vara rätt:

2018 Alto Moncayo Veraton

Jag missade att fota framsidan så ni får hålla till godo med en något suddig bild av baksidan.

Fjärde röda vinet
Klart röd till färgen. Doftmässigt besk med lite kattpiss. En röd sauvignon blanc? Sauvignon rouge, kanske? Lite kartigt intryck med stall och gödsel, blod och slaktbänk kombinerat med lite olivspad och Myrr. I munnen besk och kartig med lingonris och en viss strävhet. Lingonriset pekar mig åt Chile-hållet, kan det vara carmenère eller syrah? Vi hamnar lite här och där och det visar sig till slut vara.

2018 Pierre et Jérôme Coursodon Saint Joseph Silice

Trots de första negativa intrycken tar sig vinet till det betydligt bättre med frisk luft.

Femte röda vinet
Klart röd till färgen. I doften lite vanilj och vanlig kola samt lite saffran som övergår till marsipan. Det finns även toner av vattenbaserad målarfärg, plommon och björnbär. I munnen trevligt, dock med ett lite lätt syltigt intryck och aningen eldigt. Första intrycket är zinfandel från USA, även om det inte känns helt rätt. Andra provare är inne på att det känns som generiskt rödvin. Vi hamnar även i Brunello, Taurasi och Châteaneuf-du-Pape. Eller Ribeira. Gamla världen verkar det i alla fall vara och mycket riktigt:

2016 Ponce P. F Bobal

Bobal är en druva som uppenbarligen kan konsten att ge skilda intryck.

Efter en matpaus går vi loss på andra omgången röda viner:

Första röda vinet
Röd till färgen. Doftmässigt? Tja eukalyptus. Följt av eukalyptus och lite eukalyptus. Med lite tur hittar jag även ett intryck av ”frisk luft”. Eukalyptusen dominerar så fullständigt att det är svårt att identifiera några andra tydliga markörer, men jag tycker mig ändå lyckas hitta lite svarta vinbär och torkat läder. I munnen går eukalyptusen igen och inte mycket mer. Möjligen en skvätt björnbär om man anstränger sig. Ok, Australien är avsändare, men finns det någon dominerande druva? Cabernet sauvignon eller shiraz? Någon provare nämner Bx-blend och det är inte så dumt med tanke på att det visade sig vara:

2010 Paracombe The Reuben

Utöver eukalyptus finns det en klassisk Bx-blend som piffats upp med shiraz.

Andra röda vinet
Ljust röd till färgen. Elegant pinot noir-doft med lite multna löv, röda bär kombinerat med kryddighet. Det finns även lite bränt gummi och nyskalade potatisskal med i doftbilden. Så småningom dyker det upp omklädningsrum med fuktiga hockeyhandskar. I munnen finns det en lätt hallonspritz i början och senare blir det mer bränt gummi, smörkola och kryddighet. Jag korkade upp mitt vin vid 14-tiden på eftermiddagen för att kontrollera eventuell korkdefekt och fick då ungefär dessa intryck så jag gissade att det var mitt vin. Andra provare hamnade Nya världen, Sydafrika och eventuellt Australien och jag missade att notera om någon nämnde USA:

2018 Walter Hansel Pinot Noir Cuvée Alyce

Finfint vin som kammade hem sex bäst-röster.

Tredje röda vinet
Tät röd med dragning åt lila färg. I munnen väldigt knuten, dock hittas lite vanilj, kakao, lite grön ton och en diskret mynta. I munnen lite eldigt intryck med vissa björnbärstoner kombinerat med en grön ton och viss beska. Jaha? Väldigt bra vin som vi gissar på Nya Världen, kan det vara syrah? Men det ger ändå lite mer zinfandel-känsla ändå. Kanske en Ridge? Även Coonawarra från andra sidan jorden nämns och det visar sig vara finstämda 100% shiraz:

2018 Ben Glaetzer AMON-Ra

Håll ett öga på den här flaskan, den håller ett öga på dig.

Fjärde röda vinet
Ljust röd till färgen. Initialt elegant pinot noir-doft (igen!) med lite mer kryddighet än i omgångens andra vin. I munnen viss beska och lite sälta, vissa tanniner, lite eldigt. Mitt första intryck är att det är en pinot noir från Nya Världen, men var? Eller kan det vara en lite vresig Bourgogne? Efter ett tag dyker det upp lite toner av bittermandel och körsbär i doften med intryck av en Bx-blend och en supertoskanare eller andravin till en supertoskanare låter faktiskt fullt rimligt. Pinot från Oregon finns också som alternativ. Jag hade tänkt att finta bort alla med mitt vin, men fintade mest bort mig själv när det visade sig vara just mitt vin:

2017 Ziereisen Rhini

Från tydlig amerikansk fin PN från flaskan till en supertoskanare med några timmar i karaff. Nåja på den resan passeras i alla fall Tyskland om man navigerar lika bra som vi gjorde.

Femte röda vinet
Tydligt röd till färgen, dock lite tunnare än ”genomtät”. Först lite intryck, men sedan kommer doft av biltvättshall och vattenbaserad målarfärg, ungefär som en nymålad träplanka brukar dofta. Doftintrycken övergår sedan till bilverkstad. I munnen lite strävt och beskt med intryck av målarlåda. Svårplacerad så jag hamnar i Nya Världen med malbec från Argentina som idé. En annan provare uttryckte ”Bombastiskt” vilket rätt träffande. Nya Världen it is:

2013 Calera Ryan Vineyard Pinot Noir

Inte riktigt den eleganta amerikanska pinot noir jag förväntade mig. Fel på etiketten?

Femte röda vinet
Mörkt röd till färgen. En doft av björnbär och så småningom…lingonris? Det finns även vanilj och kakor kombinerat med brända björnbär och lite slånbär. I munnen ”buskig” och lite bråkig samt viss eldighet, smakmässigt lite bittermandel, körsbär och salmiak i eftersmaken. Även ett intryck av ny snö, ungefär som när man vurpade med snowracern och fick äta snö. Är vi i Italien? Châteauneuf-du-Pape? Grenache?

2018 Gallina de Piel Wines Roca del Crit

El Bullis sommelier 2000 – 2011 har varit involverad och drömt fram ”sitt eget” vin.

Som avslutning dök ett extravin upp som passar finfint till grillade köttbitar i sommarvärmen. Nåja, sommaren har visserligen passerat, men tydligen är vinet så pass köpvärt enligt @Patrik Sellin med flera här på forumet att det hamstras pallvis snarare än kartongvis. För de oinvigda halade kvällens värd fram en flaska snabbare än man hinner säga Raùl Perez.

2020 Raùl Pérez El Castro de Valtuille
Doft av nyskalade potatisskal och havegrynsgröt som även går igen lite i smaken. Det finns även med lite avfyrat krut och en grön ton med i bilden. Det blev lite väl kort och hastig not, men extravinet dök upp lite hastigt på. Dock, för 85 kr/flaska, frakt inkluderad är det ett svårslaget vin som lär passa finfint till grillade kossor på sommaren.

Bara att beställa pallvis, de går åt med en ryslig fart.

Stort tack till alla som släpade med sig viner och tilltugg och extra tack till @Patrik Sellin som, förutom att styra upp hela provningen, försåg oss med sin magiska oxsvansanrättning i halvtid.

 

[The Wall]

Enklare vin till Bœuf bourguignon?

Hustrun tyckte att det fanns anledning för oss att fira 20 år som par och ställde en lördag till med en enkel middag till vilken några vänner bjöds in. Vi skulle bli 13 personer totalt och eftersom det är lite väl pyssligt att administrera en perfekt kött- eller fiskbit till var och en fick maten bestå av gryta i form av Bœuf bourguignon. Men vad kan man dricka till det om man inte vill tömma källaren eller ruinera sig på nyinköp? Tja, det var bara att vada sig fram i 120-kronorsträsket och hälla upp direkt från flaskan ner i Gabriel StandArt.

2019 Domaine de Pasquiers Plan de Dieu; viss anonymitet i doften, dock kommer det fram lite krossad vitpeppar och chark. Munnen; helt ok, viss ton av röda bär hänger kvar, viss pepprighet. Kan vi ha en vinnare? (det här vinet provades i ren desperation sist av alla på onsdagen)

2020 Chapoutier Côtes-du-Rhône Belleruche; lätt muggigt och osunt intryck, vått bortglömt ris, och lite björnbär. Munnen; vissa peppartoner, eldig, röda bär och potatisskal. Nja.

2017 Château Courac Côtes du Rhône Villages Laudun; något spretig i doften, alkoholen känns lite, finns även röda bär och lite vitpeppar. Munnen; spretigheten går igen, dessutom hand i hand med eldighet. Visserligen ok, men nja.

2019 Delas Côtes-du-Rhône Saint-Esprit; lite anonym doft som senare öppnar upp med lite lagerblad och örter. I munnen; lätt eldig, viss beska, röda bär och…slånbär…? Nja.

2019 Château Mont-Rédon Côtes du Rhône; doft av blåbärspaj med vaniljsås, en del röda bär och alkohol (14,5%).I munnen; lätt eldig de röda bären går igen. Nja.

2020 Mein Klang Pinot Noir; fin PN-doft med kryddighet, men i munnen är det främst jordgubbssaft. Helt annorlunda än vad doften utlovar. Adjöss.

I första omgången hade vi köpt in Mont Redon, Belleruche, Delas och Mein Klang. Inget av vinerna tyckte vi passade riktigt bra så vi satte vårt hopp till Laudun istället. Bättre, men inte helt bra och köpte på onsdagen Pasquiers i ren desperation och det visade sig ge det bästa intrycket.

Vi var på jakt efter ett norra Rhône-intryck utan att göra av med en förmögenhet och det lustiga var att Pasquiers gav det mesta norra Rhône-intrycket av alla viner, trots 60% grenache och 30% syrah samt 10% mourvèdre. Vi rankade nog Courac Laudun som tvåa och Delas som trea i uppställningen.

Någon annan slutsats? Tja, vi försökte även med Veritas OW Syrah, men inte ens det kunde hjälpa upp vinerna. Det är bara att konstatera att inget av vinerna är något som man springer benen av sig för att köpa och det är utan tvivel värt att lägga på en hundralapp för en bättre upplevelse om man bara ska ha en flaska. Om man däremot ska ha tio flaskor fungerar i alla fall två-tre av vinerna helt ok. Nu gick det visserligen bara åt fyra flaskor Pasquiers, men det kunde vi inte förutspå så sex flaskor fick åka i retur till Systembolaget.

 

[The Wall]

Spontanöppning

Efter middagen kunde man sippa vidare på middagsvinet Pasquiers eller byta till 2019 Ricasoli Brolio Chianti Classico. Några som bytte pratade lite om viner och vi kom in på mogen Chianti Classico och som ett exempel på vad lite bättre kvalitet och några år i källaren gör för ett vin fiskade jag upp en 2010 Ricasoli Castello di Brolio som hälldes i såväl Gabriel Gold som Zalto Bordeaux. Möjligen lite väl brutalt att hälla direkt från källaren ner i karaff och sedan ner i glas, men vinet kunde kanske utvecklas i glasen? Jag tog inga omfattande noter, men kunde konstatera att det fanns kakao och tobak i doften och lite bittermandel och körsbärskärnor i smaken. Finfint vin som fungerade utmärkt att korka upp nu, men som skulle behövt lite tid på sig att vakna från sin källarslummer.

På tal om Italien kom vi in på Piemonte och då var det dags att hämta en 2001 Gianni Voerzio Barolo La Serra från källaren och hantera på samma sätt; från källaren, ner i karaff och direkt vidare ner i Zalto Bourgogne. Initialt knuten och något av en besvikelse för min del, men det visade sig att det var en lite svårväckt flaska; efter någon timme kom spearminten flygandes i doften och nu var allt i sin ordning. Väldigt trevligt vin med hög klunkabilitet, även om en matbit sannolikt skulle lyfta vinet ytterligare. En av gästerna har fått ett nyfunnet intresse för vin och har främst Riedel Vinum Cabernet/Merlot hemma så jag passade på att hälla en skvätt i Veritas Cabernet/Merlot som jämförelse med Zalto Bourgognes vidare kupa. ”Vilken skillnad!” utbrast vår vän och insåg att storleken och formen har betydelse i vissa fall.

Andra druvor från Piemonte? Jo, barbera med ålder brukar faktiskt kunna slinka ner så jag hämtade upp en 2007 Gianni Voerzio Barbera d’Alba Ciabot della luna och hällde via karaff ner i Zalto Universal. Lite slånbärstoner fanns kvar, men tiden i källaren hade uppfostrat slånbären väl. Gott och kvalitetsmässigt bra vin, men ändå en bra bit bakom Barolon i upplevelse.

Lite mer utförliga noter hade inte skadat, men just den här gången fokuserade vi på att dricka viner snarare än att både prova och dricka.

Gott, gottigott, gottigottgottast.

 

[The Wall]

2010 Craggy Range Te Muna Road Vineyard Pinot Noir

I tisdags; från källaren, ner i karaff, vänta 5 minuter och sedan ner i glas.

Veritas NW PN; lite rökighet/krut och möjligen antydan till ekfat. Viss del bränt gummi dyker också upp. Mycket trevlig doft. I munnen kompakt med lite alkoholtouch, brända gummit hänger med lite eldighet (14%) i eftersmaken. Min gissning är att vinet behöver luftas längre än 5 minuter för att inte framstå som helt yrvaket.

Zalto Bourgogne; lite mer harmoni i doften än i Veritas, det brända gummit och eken är lite mer försiktigt framtonade. I munnen känns vinet lite spetsigare än i Veritas, och det typiska markörerna är på Zalto-vis tydliga var och en för sig.

Dag 2 i Veritas NW PN; brända gummit kvarstår, men brasan verkar ha pyrt ut då intrycket är mer dämpat än dagen innan. I munnen har gårdagens markörer somnat in och gett plats åt lite mer smak av nybilsdoft. Nja, det var helt klart bättre igår, framför allt efter någon timme i karaff/glas.

Vi har en del vin kvar så dag 4-5 är det kanske fråga om begagnad bil istället.

Vinner på lagring, men framför allt på luftning.

 

[LeChat]

2015 Domaine Gourt de Mautens Vaucluse Rouge

Lyx och balans! Gott och fokuserat vin som fortsätter att leverera på en jämn hög nivå. Gillar!

 

[The Wall]

2019 Poggerino Chianti Classico

Från flaskan direkt ner i Gabriel Gold; de vanliga misstänkta dyker upp; bittermandel, körsbärskärnor och pinjekärnor, men nu verkar de ha fått lite sällskap av marsipan och ljus nougat. Mycket fin doft som ger ett lovande intryck, det är onekligen lite svårt att behålla disciplinen och sniffa klart innan man vill smaka på vinet. Doften ger även intrycket av att när vinet väl hamnar i munnen kommer det att upplevas som medelfylligt med dragning åt det lättare hållet. Äh, lika bra att ge efter och klunka på; viss syrlighet, medelfylligt precis som doften utlovade, inte helt tanninbefriat och de tanniner som finns kvar är väldigt medgörliga. Det känns även som att det finns lite kakao i eftersmaken. Trots aning beska som dyker upp har vinet synnerligen hög klunkabilitet och av 14% alkohol märks intet. Det här känns verkligen som ett erbjudande det inte går att säga nej till, dels på egen hand, men gissningsvis även till mat. Faktiskt inte helt olikt I Fabbri Lamole Chianti Classico, men aningen beskare och lite lite strävare. Alltså, jag blinkar till och vips har tre glas försvunnit på ingen tid alls. Dags att fokusera på maten verkar det som.

Vinet är helt klart redo att konsumeras redan nu, men om man vill hitta något från Poggerino att spara till senare tillfälle ska man nog spara in Riservan istället.

När du öppnat gäller det att hålla disciplinen, om du inte har ytterligare en flaska i beredskap.

 

[The Wall]

2019 Poggerino Chianti Classico

Från flaskan direkt ner i Gabriel Gold; de vanliga misstänkta dyker upp; bittermandel, körsbärskärnor och pinjekärnor, men nu verkar de ha fått lite sällskap av marsipan och ljus nougat. Mycket fin doft som ger ett lovande intryck, det är onekligen lite svårt att behålla disciplinen och sniffa klart innan man vill smaka på vinet. Doften ger även intrycket av att när vinet väl hamnar i munnen kommer det att upplevas som medelfylligt med dragning åt det lättare hållet. Äh, lika bra att ge efter och klunka på; viss syrlighet, medelfylligt precis som doften utlovade, inte helt tanninbefriat och de tanniner som finns kvar är väldigt medgörliga. Det känns även som att det finns lite kakao i eftersmaken. Trots aning beska som dyker upp har vinet synnerligen hög klunkabilitet och av 14% alkohol märks intet. Det här känns verkligen som ett erbjudande det inte går att säga nej till, dels på egen hand, men gissningsvis även till mat. Faktiskt inte helt olikt I Fabbri Lamole Chianti Classico, men aningen beskare och lite lite strävare. Alltså, jag blinkar till och vips har tre glas försvunnit på ingen tid alls. Dags att fokusera på maten verkar det som.

Vinet är helt klart redo att konsumeras redan nu, men om man vill hitta något från Poggerino att spara till senare tillfälle ska man nog spara in Riservan istället.

Visa bifogad bild 24883
När du öppnat gäller det att hålla disciplinen, om du inte har ytterligare en flaska i beredskap.

Och hur blir det om man häller en skvätt i Zalto Universal? Jo, det blir mer anonymt och lite mer slätstruket. Doft och smak är helt klart tydligare i Gold än i Universal.

 

[StefanAkiko]

BYOB den 26 november i Sollentuna

På temat ”Gamla världen mot Nya Världen” samlades @petterkalle , @Gradin , @Fredrik L , @HerrMelin , @MagnusH70 , @Patrik Sellin och undertecknad hemma hos den nästsistnämnda den 26 november för en genomgång. Grundförutsättningen var att varje deltagare medtog ett vin från gamla världen och ett vin nya världen. Något krav på att det skulle vara samma typ på vinerna fanns inte så man kunde tex ta med en flaska Champagne och en eukalyptusbomb från Australien. Bonusviner uppskattas alltid och till allas stora glädje dök det upp ett bonusvin.

Blint som vanligt, såtillvida att den medhavda flaskan/-orna kamoufleras med aluminiumfolie eller motsvarande, namnmärktes (det gäller att hålla koll på vilket/vilka ens egna flaska/-or är) och därefter hälldes vinet i medhavda och framställda glas. De som hade sitt vin med i en omgång fick smyga ut medan de övriga hällde upp viner.

Mina Spiegelau Authensis White Wine small (eller helt enkelt ”Authensis lilla vitvinsglas”) fick som vanligt tjänstgöra som provningsglas medan jag tittade avundsjukt på den provare som hade med sig Gabriel StandArt

Sju provare med totalt 15 viner, 4 vita och 11 röda, att gå igenom, bara att köra igång.

Första vita vinet
Ljust gul till färgen. Tydliga toner av vindruvskärnor kombinerat med lite mineral, rök och krut. I munnen en liten eldighet, känns aningen slank. Vindruvskärnorna och den lätta rökigheten pekar för mig på en Chablis Premier cru. För min del ett trevligt vin som jag hade som näst bäst i omgången. Andra provare föreslår Australien, Nya Zeeland eller varför inte Sydafrika. Alla alternativ låter vettiga och det visade sig vara Nya Världen:

2017 Ten Minutes by Tractor Estate Chardonnay
Visa bifogad bild 24862
En klart godkänd Chablis Premier cru från Australien.

Andra vita vinet
Mellangul till färgen. En ton av lätt fuktig halm och äpplemust. I bakgrunden tittar nyskalade potatisskal fram tillsammans med en besk ton som påminner om fuktiga rönnbär och maskrosblad. I munnen då? Äpplemust i smaken, ganska slank och aningen enkelt intryck, låg syra och lite jordnötter i eftersmaken. Senare dyker det faktiskt upp en liten eldighet. Den våta halmen pekar för mig mot chenin blanc från Loire, även om umph och syra saknades. Vinet var svårplacerat men vi hamnade i alla fall i gamla världen, vilket det också visade sig vara:

2011 Domaine Labet Les Varrons Chardonnay
Visa bifogad bild 24863
Chardonnay från Jura-tiden. Eller i alla fall från Jura-appellationen.

Tredje vita vinet
Färgmässigt ljust gul med dragning åt det vitare hållet. Tydliga toner av petroleum, mineral, lite päronsplit, grillad citron, typisk känsla av bildäcket på en bilfärja. Det dyker även upp lite avfyrat krut i bakgrunden. I munnen en finfin syra som är, milt uttryckt, närvarande. Känns väldigt ung och lär vinna en hel del på några år av lugn och ro i källaren. Päronsplit går igen i smaken och framför allt i eftersmaken. Det finns en viss eldighet som hänger kvar i munnen en kort stund. Det här är utan tvivel mitt vin som jag skruvade upp vid 15-tiden, hällde på karaff och sedan tillbaka i flaskan igen i ett tappert försök att tämja vinet något. Det föreslogs Österrike och Tysk GG och någon enstaka chenin blanc tills @petterkalle klämde i med ”Det skulle kunna vara Grosset, men jag säger nog ändå Österrike” och han var ju helt rätt ute:

2018 Grosset Polish Hill Riesling
Visa bifogad bild 24864
En ung Federspiel från Clare Valley? Ett vin för den som är utrustad med källarkvadratmetrar och tålamod.

Fjärde vita vinet
Punchen kommer! Nåja, vin som är punschfärgat. I näsan får vi smörkola, brynt smör, lite fat, oxidativa sherrytoner, lite mandarin. I munnen fortsätter smörkolan att regera tillsammans med lite hasselnötter. Vinet känns lite slankt och tomt i mitten, kroppen verkar ha gett sig av. För min del ger vinet ett övermoget intryck och det känns som en åldrad chardonnay, men från vilken del av världen? USA? En Bourgogne borde väl hålla ihop lite bättre än så här? Andra förslag som dyker upp är vit Rioja eller chenin blanc, men vi är ändå i gamla världen, vilket det visade sig vara.

1991 Régnard Chablis Grand Cru Les Preuses
Visa bifogad bild 24865
Kul att prova, även om det inte riktigt är mitt glas vin.

Vi kunde konstatera att de flesta av oss var rätt ute om det var Gamla eller Nya Världen. Alla viner fick två bäst-röster, utom det första som bara fick en.

Vi går därefter rakt på den första omgången röda viner.

Första röda vinet
Klart tät röd till färgen. En lätt ton av mynta, följt av kakao, cederträ, några svarta vinbärsblad och en skvätt grönaktig ton. Så småningom kommer det lite badrumsrengöringsmedel i doften. I munnen lätt eldig och den gröna tonen kommer igen med lite kakao. Vi är nog i Nya Världen och jag velar mellan cabernet sauvignon från Australien eller USA. Det är ingen överväldigande eukalyptus, utan snarare en diskret mynta så det lutar mer åt USA. Gott och välgjort vin som kammar in sex bäst-röster. De flesta är inne på ungefär samma geografiska spår och vi var i alla fall i rätt land när det visade sig vara:

2014 Ridge Lytton Estate Syrah
Visa bifogad bild 24866
94% syrah, 6% viognier och 14,5% alkohol. Klart trevligt vin som tyvärr inte finns i överflöd på butikshyllorna.

Andra röda vinet
Röd till färgen. Doftar besk med lite sälta, knuten och svårplacerad. Doften blir bättre efter hand och det dyker upp rökt chark, lite svett, inrökt (av ved) fjällstuga, lite blåbär och hallonlakrits kombinerat med svart te. Senare dyker det även upp doft av Morteau-korv. I munnen besk, kartig och lite ogin. Svår/kärv och lite eldig. Det här var svårt att klura ut, jag lutar lite åt cabernet franc. Eller syrah? Andra provare är inne på syrah från norra Rhône och skojar lite om Den Urgamla Världen, dvs Georgien, och är faktiskt helt rätt ute när det visar sig vara:

2015 Satrapezo Saperavi
Visa bifogad bild 24867
Ett vin som gjort för klagande qvevri-lanter, men inkasserade ändå en bäst-röst.

Tredje röda vinet
Röd till färgen, dock aningen ljusare ton än de tidigare vinerna. Första doftmässiga intrycket är ”det känns spanskt” och då får man vänta lite på att lokalisera intrycken som så småningom dyker upp i form av lite vanilj, lite salmiak, lite röda bär och brända örter.I munnen ganska slank med viss syra, låga tanniner. Jaha, kan det vara Priorat eller Ribeira? Den lite ljusare färgen och låga tanninerna pekar åt garnacha för min del, men det skulle även kunna vara en Châteauneuf-du-Pape. Vi hamnade i alla fall i Gamla världen och det visade sig vara rätt:

2018 Alto Moncayo Veraton
Visa bifogad bild 24868
Jag missade att fota framsidan så ni får hålla till godo med en något suddig bild av baksidan.

Fjärde röda vinet
Klart röd till färgen. Doftmässigt besk med lite kattpiss. En röd sauvignon blanc? Sauvignon rouge, kanske? Lite kartigt intryck med stall och gödsel, blod och slaktbänk kombinerat med lite olivspad och Myrr. I munnen besk och kartig med lingonris och en viss strävhet. Lingonriset pekar mig åt Chile-hållet, kan det vara carmenère eller syrah? Vi hamnar lite här och där och det visar sig till slut vara.

2018 Pierre et Jérôme Coursodon Saint Joseph Silice
Visa bifogad bild 24869
Trots de första negativa intrycken tar sig vinet till det betydligt bättre med frisk luft.

Femte röda vinet
Klart röd till färgen. I doften lite vanilj och vanlig kola samt lite saffran som övergår till marsipan. Det finns även toner av vattenbaserad målarfärg, plommon och björnbär. I munnen trevligt, dock med ett lite lätt syltigt intryck och aningen eldigt. Första intrycket är zinfandel från USA, även om det inte känns helt rätt. Andra provare är inne på att det känns som generiskt rödvin. Vi hamnar även i Brunello, Taurasi och Châteaneuf-du-Pape. Eller Ribeira. Gamla världen verkar det i alla fall vara och mycket riktigt:

2016 Ponce P. F Bobal
Visa bifogad bild 24870
Bobal är en druva som uppenbarligen kan konsten att ge skilda intryck.

Efter en matpaus går vi loss på andra omgången röda viner:

Första röda vinet
Röd till färgen. Doftmässigt? Tja eukalyptus. Följt av eukalyptus och lite eukalyptus. Med lite tur hittar jag även ett intryck av ”frisk luft”. Eukalyptusen dominerar så fullständigt att det är svårt att identifiera några andra tydliga markörer, men jag tycker mig ändå lyckas hitta lite svarta vinbär och torkat läder. I munnen går eukalyptusen igen och inte mycket mer. Möjligen en skvätt björnbär om man anstränger sig. Ok, Australien är avsändare, men finns det någon dominerande druva? Cabernet sauvignon eller shiraz? Någon provare nämner Bx-blend och det är inte så dumt med tanke på att det visade sig vara:

2010 Paracombe The Reuben
Visa bifogad bild 24871
Utöver eukalyptus finns det en klassisk Bx-blend som piffats upp med shiraz.

Andra röda vinet
Ljust röd till färgen. Elegant pinot noir-doft med lite multna löv, röda bär kombinerat med kryddighet. Det finns även lite bränt gummi och nyskalade potatisskal med i doftbilden. Så småningom dyker det upp omklädningsrum med fuktiga hockeyhandskar. I munnen finns det en lätt hallonspritz i början och senare blir det mer bränt gummi, smörkola och kryddighet. Jag korkade upp mitt vin vid 14-tiden på eftermiddagen för att kontrollera eventuell korkdefekt och fick då ungefär dessa intryck så jag gissade att det var mitt vin. Andra provare hamnade Nya världen, Sydafrika och eventuellt Australien och jag missade att notera om någon nämnde USA:

2018 Walter Hansel Pinot Noir Cuvée Alyce
Visa bifogad bild 24872
Finfint vin som kammade hem sex bäst-röster.

Tredje röda vinet
Tät röd med dragning åt lila färg. I munnen väldigt knuten, dock hittas lite vanilj, kakao, lite grön ton och en diskret mynta. I munnen lite eldigt intryck med vissa björnbärstoner kombinerat med en grön ton och viss beska. Jaha? Väldigt bra vin som vi gissar på Nya Världen, kan det vara syrah? Men det ger ändå lite mer zinfandel-känsla ändå. Kanske en Ridge? Även Coonawarra från andra sidan jorden nämns och det visar sig vara finstämda 100% shiraz:

2018 Ben Glaetzer AMON-Ra
Visa bifogad bild 24873
Håll ett öga på den här flaskan, den håller ett öga på dig.

Fjärde röda vinet
Ljust röd till färgen. Initialt elegant pinot noir-doft (igen!) med lite mer kryddighet än i omgångens andra vin. I munnen viss beska och lite sälta, vissa tanniner, lite eldigt. Mitt första intryck är att det är en pinot noir från Nya Världen, men var? Eller kan det vara en lite vresig Bourgogne? Efter ett tag dyker det upp lite toner av bittermandel och körsbär i doften med intryck av en Bx-blend och en supertoskanare eller andravin till en supertoskanare låter faktiskt fullt rimligt. Pinot från Oregon finns också som alternativ. Jag hade tänkt att finta bort alla med mitt vin, men fintade mest bort mig själv när det visade sig vara just mitt vin:

2017 Ziereisen Rhini
Visa bifogad bild 24874
Från tydlig amerikansk fin PN från flaskan till en supertoskanare med några timmar i karaff. Nåja på den resan passeras i alla fall Tyskland om man navigerar lika bra som vi gjorde.

Femte röda vinet
Tydligt röd till färgen, dock lite tunnare än ”genomtät”. Först lite intryck, men sedan kommer doft av biltvättshall och vattenbaserad målarfärg, ungefär som en nymålad träplanka brukar dofta. Doftintrycken övergår sedan till bilverkstad. I munnen lite strävt och beskt med intryck av målarlåda. Svårplacerad så jag hamnar i Nya Världen med malbec från Argentina som idé. En annan provare uttryckte ”Bombastiskt” vilket rätt träffande. Nya Världen it is:

2013 Calera Ryan Vineyard Pinot Noir
Visa bifogad bild 24875
Inte riktigt den eleganta amerikanska pinot noir jag förväntade mig. Fel på etiketten?

Femte röda vinet
Mörkt röd till färgen. En doft av björnbär och så småningom…lingonris? Det finns även vanilj och kakor kombinerat med brända björnbär och lite slånbär. I munnen ”buskig” och lite bråkig samt viss eldighet, smakmässigt lite bittermandel, körsbär och salmiak i eftersmaken. Även ett intryck av ny snö, ungefär som när man vurpade med snowracern och fick äta snö. Är vi i Italien? Châteauneuf-du-Pape? Grenache?

2018 Gallina de Piel Wines Roca del Crit
Visa bifogad bild 24876
El Bullis sommelier 2000 – 2011 har varit involverad och drömt fram ”sitt eget” vin.

Som avslutning dök ett extravin upp som passar finfint till grillade köttbitar i sommarvärmen. Nåja, sommaren har visserligen passerat, men tydligen är vinet så pass köpvärt enligt @Patrik Sellin med flera här på forumet att det hamstras pallvis snarare än kartongvis. För de oinvigda halade kvällens värd fram en flaska snabbare än man hinner säga Raùl Perez.

2020 Raùl Pérez El Castro de Valtuille
Doft av nyskalade potatisskal och havegrynsgröt som även går igen lite i smaken. Det finns även med lite avfyrat krut och en grön ton med i bilden. Det blev lite väl kort och hastig not, men extravinet dök upp lite hastigt på. Dock, för 85 kr/flaska, frakt inkluderad är det ett svårslaget vin som lär passa finfint till grillade kossor på sommaren.

Visa bifogad bild 24877
Bara att beställa pallvis, de går åt med en ryslig fart.

Stort tack till alla som släpade med sig viner och tilltugg och extra tack till @Patrik Sellin som, förutom att styra upp hela provningen, försåg oss med sin magiska oxsvansanrättning i halvtid.

Supertrevligt referat!

 

[The Wall]

Supertrevligt referat!

Tack!

 

[StefanAkiko]

Jag tycker att LBV ger mest valuta för pengarna och det finns några stycken att välja mellan även på bolis. Nu måste jag bara att försöka hitta ’bästa möjliga’ Stiltonost som går att hitta här i Medelpad. Om ni har några sorter som ni kan rekommendera, så vore himla kul. Jag föredrar just Late Bottled Vintage för ostar, det kanske finns andra sorter som duger också än bara Stilton?

LBV är bra. Huvudsaken med portvin är att det har så hög ålder som det bara är möjligt, sparas under kork ett par månader (minst) efter man druckit det första glaset. Allt bra med Port händer efter vilooxidationstiden!
...och sedan avnjuter det till goda ostar.
Stilton är inte lltid bäst. Maasdam kan också funka kanonbra, liksom vällagrad Präst, Cheddar eller andra blå och gröna ostar.
Enda dåliga combon är de där salta matlagningsostarna som tex många typer av Roquefort och Gorgonzola...

 

[StefanAkiko]

Har förberett söndagens middagsdrycker och de båda är kvalitetssäkrade mot korkskador och andra defekter. Förhandsbesked: ssk den fr Bdx är rävligt bra!
2000 Château Grand-Puy-Lacoste
2019 Domaine Martin Muscadet de Sèvre-et-Maine sur lie Vielles Vignes Le Saint Versant

 

[buteljen]

Den här lilla flaskan fick följa med mig hem efter Cristalprovningen hos @buteljen. Spännande!
Visa bifogad bild 24860

????, ???
Mörkt röd, med inslag av brunt/lila.
Otroligt expressiv direkt, mängder av mörka bär (björnbär i spetsen), svårdefinierbar kryddighet (gammal svartpeppar?), svarta oliver, lite lakrits, lite ceder (och/eller läder?), varm sand. Efter ett tag även kött och plommon. Riktigt härlig och kompakt doft! I munnen är det kraftig frukt, mörka bär, oliver, kryddigt, pyttelite vanilj. Det är en märklig munkänsla, på ett positivt sätt; tanninerna är tämligen mjuka, men de sätter sig samtidigt i gommen och snörper till; det känns polerat redan samtidigt som det har mycket ungdomlig kraft i form av frukten. Syran är fint balanserad med resten, men blev aldrig klok på om den är hög eller låg. Avslutet är riktigt långt. Ungt men ändå vidöppet? Landar någonstans runt 94-95p. Grymt vin!

Jag vet inte riktigt vad det är. Min spontana tanke var en nordrhônare, men tycker inte det stämmer riktigt; oliver och kött leder mig dit, men tycker inte resten känns så syrahigt. Kanske en riktigt fet spanjor med ålder, men brukar ofta vara mer vanilj/ek då? Jag vet inte! Vad är det jag har druckit @buteljen?

Hahaha, det är Barca Velha 2011 du har druckit . Hade helt missat detta inlägg. Ville att du skulle få prova det eftersom det är så speciellt och du missade senaste BYOB!!!

 

[Hampe]

2013 Azelia Barolo



Helgens begivenhet. Suboptimalt ljus men såg röd/tegel-färgad ut. Något utvecklad fruktig och kryddig doft med inslag av körsbär, viol, kaffe, läder, choklad och en touch av mint. Liknande smak. Frisk syra och tanninerna fanns där. Medelfylligt. Lång smak. CT 91.

 

[Bastardo]

LBV är bra. Huvudsaken med portvin är att det har så hög ålder som det bara är möjligt, sparas under kork ett par månader (minst) efter man druckit det första glaset.

Jag är lite osäker på vad du menar med den här meningen: ”sparas under kork ett par månader (minst) efter man druckit det första glaset”, då Vintage Port och LBV är känsliga för syre och de bör drickas inom sju till nio dagar på ett ungefär när man har öppnat flaskan.
”Hållbarhet efter öppnad: 1–2 dagar.” nämns också, men det tycker jag är lite snålt.
”LBV och Vintage Port är känsliga för syre och håller bara i en vecka när man har öppnat flaskan.”
Så om du kan förtydliga lite vad du menar? De flesta källor som jag har sett säger ungefär samma sak.
P.S. Kul att läsa dina recensioner på CT, för vi verkar ha ungefär likadan uppfattning om vinbetyget i många fall.

 

[zippan]

Jag är lite osäker på vad du menar med den här meningen: ”sparas under kork ett par månader (minst) efter man druckit det första glaset”, då Vintage Port och LBV är känsliga för syre och de bör drickas inom sju till nio dagar på ett ungefär när man har öppnat flaskan.
”Hållbarhet efter öppnad: 1–2 dagar.” nämns också, men det tycker jag är lite snålt.
”LBV och Vintage Port är känsliga för syre och håller bara i en vecka när man har öppnat flaskan.”
Så om du kan förtydliga lite vad du menar? De flesta källor som jag har sett säger ungefär samma sak.
P.S. Kul att läsa dina recensioner på CT, för vi verkar ha ungefär likadan uppfattning om vinbetyget i många fall.

Jag har haft flaskor öppnade i flera månader i kylen, till stor fördel. Gäller alla söta hemma hos mig.

Är det något du bara har läst eller har du själv erfarenhet av att vinet blivit sämre?

 

[StefanAkiko]

Jag är lite osäker på vad du menar med den här meningen: ”sparas under kork ett par månader (minst) efter man druckit det första glaset”, då Vintage Port och LBV är känsliga för syre och de bör drickas inom sju till nio dagar på ett ungefär när man har öppnat flaskan.
”Hållbarhet efter öppnad: 1–2 dagar.” nämns också, men det tycker jag är lite snålt.
”LBV och Vintage Port är känsliga för syre och håller bara i en vecka när man har öppnat flaskan.”
Så om du kan förtydliga lite vad du menar? De flesta källor som jag har sett säger ungefär samma sak.
P.S. Kul att läsa dina recensioner på CT, för vi verkar ha ungefär likadan uppfattning om vinbetyget i många fall.

Nu behöver du experimentera empiriskt!
Jag hävdar:
De som säger att hållbarheten är kort för portviner är galet ute och cyklar i Trumpdiket. Inte sant någonstans. Vinerna blir bara bättre, dessutom under flera månader! Har aldrig varit med om att en port tappat vid lagring-under-kork-ståendes-i-rumstemperatur. Inte ens sådana från 30-talet. Enbart det motsatta.

• Vilka källor har du till dessa underliga "åsikter"?

Tag inte mitt ord för det, här är iaf ett förslag på handlingsplan för att bilda dig en egen uppfattning:

1. Köp hem en Grådask eller något liknande
2. Öppna och njut i dig ett glas
3. ...eller tre
4. Låt stå under kork i biblioteket under två-tre månader
5. Ploppa i dig flera fler glas
6. Bedöm själv.
7. Ha skoj

...extra skoj om du samtidigt ploppar också en Moscatel de Setubal, en 5 Puttonyos, en Sauternes och en Auslese. Antingen bränner du pengarna för det du inte drack, eller så kommer du göra som jag (och många med mig) alltid hålla ett gäng olika söta/förstärkta viner under kork. Redo att drickas då ostdietsandan faller på.

Coravin är för mespruppar

 

[Silex]

Nu behöver du experimentera empiriskt!
Jag hävdar:
De som säger att hållbarheten är kort för portviner är galet ute och cyklar i Trumpdiket. Inte sant någonstans. Vinerna blir bara bättre, dessutom under flera månader! Har aldrig varit med om att en port tappat vid lagring-under-kork-ståendes-i-rumstemperatur. Inte ens sådana från 30-talet. Enbart det motsatta.

• Vilka källor har du till dessa underliga "åsikter"?

Tag inte mitt ord för det, här är iaf ett förslag på handlingsplan för att bilda dig en egen uppfattning:

1. Köp hem en Grådask eller något liknande
2. Öppna och njut i dig ett glas
3. ...eller tre
4. Låt stå under kork i biblioteket under två-tre månader
5. Ploppa i dig flera fler glas
6. Bedöm själv.
7. Ha skoj

...extra skoj om du samtidigt ploppar också en Moscatel de Setubal, en 5 Puttonyos, en Sauternes och en Auslese. Antingen bränner du pengarna för det du inte drack, eller så kommer du göra som jag (och många med mig) alltid hålla ett gäng olika söta/förstärkta viner under kork. Redo att drickas då ostdietsandan faller på.

Coravin är för mespruppar

Det är väl en ganska vedertagen "sanning" (läs står i massor av vinböcker och internetsidor) att Vintage Port bör konsumeras relativt omgående (läs inom någon vecka), medan andra former av port (tawny, colheita) kan vara öppna väldigt länge. Själv vet jag ingenting om detta av egen erfarenhet då mina vintage port alltid verkar ta slut väldigt snabbt efter de öppnas

 

[m_trobeck]

Nu behöver du experimentera empiriskt!
Jag hävdar:
De som säger att hållbarheten är kort för portviner är galet ute och cyklar i Trumpdiket. Inte sant någonstans. Vinerna blir bara bättre, dessutom under flera månader! Har aldrig varit med om att en port tappat vid lagring-under-kork-ståendes-i-rumstemperatur. Inte ens sådana från 30-talet. Enbart det motsatta.

• Vilka källor har du till dessa underliga "åsikter"?

Tag inte mitt ord för det, här är iaf ett förslag på handlingsplan för att bilda dig en egen uppfattning:

1. Köp hem en Grådask eller något liknande
2. Öppna och njut i dig ett glas
3. ...eller tre
4. Låt stå under kork i biblioteket under två-tre månader
5. Ploppa i dig flera fler glas
6. Bedöm själv.
7. Ha skoj

...extra skoj om du samtidigt ploppar också en Moscatel de Setubal, en 5 Puttonyos, en Sauternes och en Auslese. Antingen bränner du pengarna för det du inte drack, eller så kommer du göra som jag (och många med mig) alltid hålla ett gäng olika söta/förstärkta viner under kork. Redo att drickas då ostdietsandan faller på.

Coravin är för mespruppar

Vad lämpligt att jag öppnade en 1/2-flaska Churchills LBV -12 i fredags. Efter det (de?) glas(en) har den stått under kork i kylskåpet. Kanske dags att smaka av och ställa utanför kylskåpet. Återkommer med bedömning om något spektakulärt händer

 

[Patrik Sellin]

Gårdagens måndagsprovning med temat Bordeaux 1994:

1994 Château Batailley: Rätt mycket krut och rök, bra frukt, men inte typisk vare sig för slottet eller Pauillac. Fick tre sämstaröster, men var ändå inte så långt efter de andra.
1994 Clos du Marquis: hallon, körsbär, stall och svarta vinbär. Polerad och elegant med snälla fat och tanniner. Kvällens vinnare med fyra bästa och en sämstaröst.
1994 Château Gruaud Larose: Tryffel, svarta vinbär och gödselstack. Rätt så lik Clos du Marquis, men lite skitigare och bråkigare och inte lika polerad. Sista slatten i karaffen var dock mycket bra. En sämstaröst.
1994 Château La Gaffelière: Bläck, lakrits, svarta vinbär, kanel och ingefära. Moget med koncentrerad frukt, rejäla tanniner och en hel del fat. En bästaröst.
1994 Château Feytit Clinet: Lätt, med plommon, hallon, grönt gräs och blomjord. Bra, sval frukt och mycket snälla tanniner. En sämstaröst.
1994 Château L'Eglise-Clinet: Bläck, svarta vinbär, lingon, plommon och rönnbär. Stram, komplex och tuff med rejäla tanniner. Två bästa och en sämstaröst.
Slutsatsen var att 1994 är klart bättre än sitt rykte. Inget av de här vinerna behövde skämmas för sig. Klart inne i drickfönstret, men inte i nedförsbacken.