Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[StefanAkiko]

Hommage till min hädangångne far på hans 79-årsdag:

Cote Rotie var bäst, följt av den brännande handspriten med skumpan som solklar jumbo.

Nicolas Perrin Cote Rotie 2007 levererade en duktigt skitig Nordrhonsk Syrah som var onödigt kort. 87p

Handspriten hade vodkaaromatik men i munnen brände den rejält och avslutade med en rejäl beska från kräkmedelstillsatsen.

Skumpan: Citronvatten spetsat med batterisyra. Ett uselt vin. Hade hoppats på iaf några röda bär och lite koncentration. Men, nix pix...

 

[Sonderlese]

Hommage till min hädangångne far på hans 79-årsdag:
Visa bifogad bild 25954
Cote Rotie var bäst, följt av den brännande handspriten med skumpan som solklar jumbo.

Nicolas Perrin Cote Rotie 2007 levererade en duktigt skitig Nordrhonsk Syrah som var onödigt kort. 87p

Handspriten hade vodkaaromatik men i munnen brände den rejält och avslutade med en rejäl beska från kräkmedelstillsatsen.

Skumpan: Citronvatten spetsat med batterisyra. Ett uselt vin. Hade hoppats på iaf några röda bär och lite koncentration. Men, nix pix...

Alltså är det handspriten som innehar bästa kvalitet-till-pris utdelningen?! Skumpa har det inte lätt hos dig Stefan, ja, närmast omöjligt!

 

[buteljen]

Kul upplägg som ger mersmak!

Provades vinerna halv-, hel- eller oblint och gav ni själva poäng?

Vi visste endast att det var viner från vänstra stranden. Men när han som höll provningen inledde med "ja jag har ställt vinerna .." - så sa jag högt "STOPP vi vill ju inte veta ordningen..." ... varpå han tystnade. Men det var ändå uppenbart att han ställt dem i ordning med ökande poäng. Nej vi gav inte poäng själva officiellt. Men det stämde hyfsat tycker jag. Haut Bailly 2010 var dock bättre än Pape Clement 2012. Provningen kallades "Stairway to heaven" .

 

[Vingubben]

Wegeler, Geheimrat ”J”, Spätlese Trocken, 2013

Är ingen stor rieslingdrickare men i går blev det tysk sparris som behövde en tysk kompis. Citronkarameller och gummi i doften. Rätt skarp syra men vinet har en ordentligt fet kropp som står emot. Citron, päron, sockerärtor och honungsmelon. Fortfarande väldigt piggt. 91p

 

[buteljen]

2014 Domaine de la Côte Pinot Noir Sta. Rita Hills
Elegant, lättfotat, krispt och tight. Massor med underbar röd frukt, ljusa körsbär, fräscha jordgubbar, lite blommighet och kryddor förankrat i en tilltalande jordighet. Lång utmejslad finish. Väldigt gott. Känns otroligt rent och purt

 

[LeChat]

2009 Château Monbousquet
(60% Merlot, 30% Cabernet Franc och 10% Cabernet Sauvignon)

Mörkt blodröd färg är mycket passande till den stalliga och animaliska doften.

Var lite rädd för att denna skulle kunna vara något överextraherad, men nix. Underbar munkänsla och balans! Här visar årgång 2009 både maffig kraft och elegans. CF andelen är på hela 30% vilket klingar gott i mina öron, men de är faktiskt inte så värst framträdande utan blir övertrumfade av en majestätisk merlot.

Väldigt tillgänglig och väldigt god, med mognadstoner av bl.a läder, kaffe och mörk choklad.

Tycker egentligen inte att denna behöver mer lagring än så här. Nu var detta en ensam flaska men hade jag haft fler så hade jag nog druckit dessa inom 5 år.
Det är i stunder som denna som det är extra glädjande att ha gott om bordeaux i källaren.

 

[Vingubben]

Vincent Paris, Cornas, La Geynale, 2020

Mörka bär, blåbär och slånbär. Blodapelsin, lite rotfrukt, fänkålssalami och peppar. Balanserad syra, sandpapperstanniner, men finare korn, typ 180. Härlig kraft men ändå elegant. Ungt men ändå det mesta på plats. Oj vad gott. 94p

 

[The Wall]

Visa bifogad bild 25968

Vincent Paris, Cornas, La Geynale, 2020

Mörka bär, blåbär och slånbär. Blodapelsin, lite rotfrukt, fänkålssalami och peppar. Balanserad syra, sandpapperstanniner, men finare korn, typ 180. Härlig kraft men ändå elegant. Ungt men ändå det mesta på plats. Oj vad gott. 94p

Ah, så underbart med en preciserad sandpapper-referens!

 

[v_skogh]

Visa bifogad bild 25968

Vincent Paris, Cornas, La Geynale, 2020

Mörka bär, blåbär och slånbär. Blodapelsin, lite rotfrukt, fänkålssalami och peppar. Balanserad syra, sandpapperstanniner, men finare korn, typ 180. Härlig kraft men ändå elegant. Ungt men ändå det mesta på plats. Oj vad gott. 94p

Generellt Norra Rhone -20? Bra grejjer?

 

[lukastollig]

Trimbach Cuvée Frédéric Emile 2010

I näsan är det citronsaft, citronfudge, smör och en sötma typ honungsmelon som hintar åt ett sött vin som vanligt.
I munnen är det både citronsaft och skal. Gnistrande torrt! Rostfritt stål och koppar. En smörig blommighet. Ingefära och honung. En sötma som inte är söt...
Låååång eftersmak, håller sig kvar i 5+ minuter.

Kanske kommer bli ett snäpp vassare med några år till, vi får se!
Mitt referensvin när det kommer till torr riesling. Har fortfarande aldrig blivit besviken även om det stiger i pris. Givet köp varje årgång.

Glad nu!


92(+)p

Visa bifogad bild 25894

Lustigt hur olika smaken är. Jag har alltid blivit besviken på detta vin och gett upp det för snart 10 år sedan.

 

[Vingubben]

Generellt Norra Rhone -20? Bra grejjer?

Har bara druckit två flaskor 2020, den andra var Coursodon St Joseph, så det statiska underlaget haltar. Bägge har varit grymt bra så jag kommer absolut att köpa mer. Jag gillar annars 2018 som det fortfarande finns en del kvar av på marknaden. Darnaud Dardouille är sjukt bra.

 

[StefanAkiko]

Alltså är det handspriten som innehar bästa kvalitet-till-pris utdelningen?! Skumpa har det inte lätt hos dig Stefan, ja, närmast omöjligt!

Handspriten är gratis, så den kan ju aldrig drabbas av att vara dåligt pang för pengen
Jag tyckte verkligen om den där skumpan ombord på flyget, men detta är tredje försöket sedan i höstas och tveklöst det sämsta bubbel jag någonsin sågat. Hoppas på att nästa har iaf lite grand av de där vackra röda bären…
Ger inte upp så där tvärenkelt…

 

[StefanAkiko]

Och Cigalus!

Cigalus är riktigt bra.
Le Viala är däremot ytterligare några våningar upp. Befinner sig i ett parallellt Universum och minst lika bra som Bdx toppslott, de bästa från Rhône, de bästa från Napa. Det är så inåt hillpittans knakelibrakigt att jag blir knäsvag av att bara se etiketten…
Den vackraste pärlan från Minervois…

 

[StefanAkiko]

Aftonens jobb slutade rätt sent, men vi hade liksom tänkt oss att fira med en flaska medelvin och knapra på några kex till ett avsnitt av This is us.

Ploppade en flaska:

2015 Poggio Le Volpi Tator Salento IGT (100% Primitivo = Zinfandel)
Korkskadad.
Men shitt!
Vi gav upp. Orkade inte utsätta mig för fler flaskor idag. Får bli något gott imorgon istället.

Fan också vad jag hatar kork…
Ett själlöst naturligt (=Organiskt men industriellt oförutsägbart) material som alltför ofta inte ens klarar av 20 års lagring och dessutom alldeles för ofta tillsätter TCA till mina grusade njutningar.
Skruvisar for President!

@LeChat gör fotograferingen så himla mycket bättre! Du får helt enkelt komma hit och fota-dricka-vara glad!

 

[Vingubben]

G.D. Vajra, Bricco Delle Viole, 2016

Kunde inte hålla fingrarna borta och var beredd på en vresig tanninbomb, men ack vad jag hade fel. Med lite tid i karaffen är detta hur tillgängligt som helst. Tanninerna ligger på en bra nivå och vinet upplevs perfekt balanserat. Lätt rökigt, tallbarr, glasspinne, apelsinskal, champinjoner och nyponpulver. Visst kommer det att utvecklas men dricks väldigt bra redan idag. 93p

 

[teamOP]

Nicolas Potel, 2005 Charmes-Chambertain
Stor komplex doft med björnbär, hallon, kardemumma. Inledande tanniner som luftas bort i glaset, något mer linjär stilig smak med peppriga toner som matchar mat. Avslutning med hasselnöt, lång finstämd eftersmak. Går att lagra ytterligare men blir nog inte bättre. 94 p på stilighet men jag saknar ändå komplexitet i smak.

 

[LeChat]

2012 Château Brane-Cantenac

Har plockat fram ett tiotal ”lite bättre” bordeauxer från årgång 2012 som jag tänkt att prova under året, dels för att jag tror att dessa kommer vara goda att dricka nu, men även för att få en lägesrapport. En vill ju helst ha både rejält med mognadstoner och en härlig finish. Dock svårt! Så då får en försöka få så mycket mognad som finishen tillåter.

Elegant doft av bl.a. grön paprika, blommor och lite stall. I munnen ung och slank med en mix av bl.a. svarta vinbär, blåbär, grön paprika och tobak.

Bitarna börjar sitta ihop även om här sticker ute lite vanilj och kolatoner från faten. Bra munkänsla med läskande syra, milda tanniner och ett lite salt avslut.
God bordeaux! Nästa om ca 5 år.

 

[Magikern]

Peré & Fils Volnay Premier Cru Caillerets Ancienne Cuvée Carnot- 2011

Doft: Svag doft av jordgubbar och tranbär. Ung pinot utan tvekan.
Attack: Silkeslen men vresig. Man märker att druvmognaden inte är fullständig men lite tranbärstoner märks.
Mellansmak: Lite mer slånbär och silkeslena jordtoner. Lite tranbärsdominerad frukt också. Medelfylligt och syran kunde varit lite högre.
Eftersmak: Slånbär och kanske lite fikon. Rätt lång och trevlig.

90 minus idag men vänta 4 år till för optimal mognad.

 

[StefanAkiko]

Vad väljer man till en torsdagspizza? Varför inte ett första besök hos ett auktionsfynd:

2008 Ovello Produttori del Barbaresco 95p
Från CT:
Still a very young and barely drinkable classically cut Barbaresco. A bit like trying to drink barbed wire.

Light red.
Tightly knit nose.
In the mouth, it started out intense with high acidity and mouthpuckeringly drying tannins. Within a couple of hours, the intensity shows up. Aromas of (Italian) red berries, deep floral aromas, nips and a glorious "warm compote" in the finish.

The structure is fabulous.

Today, this is a rather harsh bottle, but there's very good evidence in its intensity and parts, that this wine will open up in splendid manners in the slightly distant future. I think 10 years-ish.

Very well made.
Fantastic!

Vi dricker alldeles för lite Barbaresco...

 

[The Wall]

Vad väljer man till en torsdagspizza? Varför inte ett första besök hos ett auktionsfynd:

Visa bifogad bild 25977

2008 Ovello Produttori del Barbaresco 95p
Från CT:
Still a very young and barely drinkable classically cut Barbaresco. A bit like trying to drink barbed wire.

Light red.
Tightly knit nose.
In the mouth, it started out intense with high acidity and mouthpuckeringly drying tannins. Within a couple of hours, the intensity shows up. Aromas of (Italian) red berries, deep floral aromas, nips and a glorious "warm compote" in the finish.

The structure is fabulous.

Today, this is a rather harsh bottle, but there's very good evidence in its intensity and parts, that this wine will open up in splendid manners in the slightly distant future. I think 10 years-ish.

Very well made.
Fantastic!

Vi dricker alldeles för lite Barbaresco...

Brukar fungera bra så länge det inte befinner sig alltför många skivor eldig salami på pizzan.