StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
I lördags nät-tillsammans med @Mats och 10 flaskor söta underbaringar.
Mitt livs första 1980 röd bdx. Har alltid dissat 1980, för då jag växte upp ansågs 1975, 79 och 80 som rena styggelser. Om man vill vara snäll, är det ju inte så himla enkelt för här-och-nu-are att tänka på framtiden lite längre bort. Proffsen (som ju oftast konditionerar sig på unga viner) föredrar ju generellt sett tillgänglighet då de sätter sina betyg.
1980 Chateau Leoville Poyferré
Efter plopp:
Detta är ett paradexempel på regnutspätt vin som inte har några som helst meriter. Tunnt, tunnt, tunnt!
Positivt: Gott (men bara en svag viskning), balanserat (nåja) ej oxiderat.
Upplevs som en tunn Bourgueil med tydliga drag av loiresque CF.
Efter en massa timmar, slow-ox i flaskan:
Men, oj!
Svårt tro det är samma vin.
Alldeles för mycket är eljest nu, och enbart till det bättre!
Aromamässigt är det nu starkt och ett utpräglat Médoc-vin. CS har tagit över och det är ett ganska rikt, tätt vin med bra frukt, lite garvsyra, nästan balanserad syra (bär med liten kartighet) och en vacker varm boll av hemgjord kokande sylt.
Härlig!
Utdelningen för tålamod var i detta fallet öronbedövande överväldigande!
Från get (79p) till het (92p).
..det ploppas alldeles för många getter...
Mitt livs första 1980 röd bdx. Har alltid dissat 1980, för då jag växte upp ansågs 1975, 79 och 80 som rena styggelser. Om man vill vara snäll, är det ju inte så himla enkelt för här-och-nu-are att tänka på framtiden lite längre bort. Proffsen (som ju oftast konditionerar sig på unga viner) föredrar ju generellt sett tillgänglighet då de sätter sina betyg.
1980 Chateau Leoville Poyferré
Efter plopp:
Detta är ett paradexempel på regnutspätt vin som inte har några som helst meriter. Tunnt, tunnt, tunnt!
Positivt: Gott (men bara en svag viskning), balanserat (nåja) ej oxiderat.
Upplevs som en tunn Bourgueil med tydliga drag av loiresque CF.
Efter en massa timmar, slow-ox i flaskan:
Men, oj!
Svårt tro det är samma vin.
Alldeles för mycket är eljest nu, och enbart till det bättre!
Aromamässigt är det nu starkt och ett utpräglat Médoc-vin. CS har tagit över och det är ett ganska rikt, tätt vin med bra frukt, lite garvsyra, nästan balanserad syra (bär med liten kartighet) och en vacker varm boll av hemgjord kokande sylt.
Härlig!
Utdelningen för tålamod var i detta fallet öronbedövande överväldigande!
Från get (79p) till het (92p).
..det ploppas alldeles för många getter...