finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Öl är alltid bra
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Gjorde lunch på Yokohamas 3-stjärniga pang Alte Liebe (bara att de fortfarande saknar allt vad Michelins stjärnor och omnämnanden heter) och njöt storligen samtidigt som jag serverades en PHET skiva humple pie.
Vi hade med oss en flaska 2008 Troplong Mondot och hade tänkt oss att skynda oss vidare till avslutningen av veckans jobb osv. Inga möten kvar... Du vet! #Fridayfeeling
Men, sommelieren serverade ett helt menageri av överraskningar för oss. Han tom ploppade en ny flaska Eau de Vie Hors d'Age. Blev inte mycket jobb efter alla dessa njutningar. Ploppsan
Om vi börjar från början:
Även om Tokyos restauranger som Fleurelige, L'Effervescence och Joel Robuchon har högre anseende, lagar de inte bättre nouveau french än vad de gör på Alte Liebe. Michelinfolket besöker varje år Yokohama och delar styvmoderligt ut några glesa stjärnor samt "omnämnanden". Man bör komma ihåg att Yokohama har drygt tre gånger Stockholms befolkning och ca 10 ggr så många restauranger… Av någon mystisk anledning har Michelinfolket valt att aldrig besöka Alte Liebe.
Nu spelar det inte oss någon roll iom att vi är så pass erfarna att vi vet att uppskatta saker av hög kvalitet även om de saknar etiketter. Men, för kocken och hans enastående personal, skulle det naturligtvis göra stor skillnad.
Alla som besöker Tokyo, kommer vi släpa till Alte Liebe
Så här klassiskt underbart ser lunchdukningen ut.
Vi hade, som sagt, med oss en flaska:
2008 Château Troplong Mondot, 92 p.
Spretigt vin som har alla kvaliteter, men de är inte integrerade eller i harmoni med varandra. Vinet är tyvärr också lite ihåligt i slutet.
Förväntade mig mycket mer av denna flaska som nu kvalat in som den minst underbara av de Troplonger jag druckit hitintills. Finns betydligt mer plånboksvänliga viner i den här kvalitetsklassen.
Humble pie är alltid gott!
Vid förra besöket lämnade vi en skvätt av denna 1925 Banyuls Solera till sommelieren som hemläxa. Han kom fram till att det var en av de bättre porthusen och en vintage port från 60-talet någonstans. Han serverade det nu till mig. Blint. Coming back at ya!
Doft och smak klockrent underbar port!
Gott om fruktigt driv bland de mycket finstämda och vansinnigt välintegrerade mognadstonerna av fikon, teblad, tobak och vackra trämöbler. Ofantligt elegant vin. Självklart en Tawny! 30 eller 40 years och som buteljerats för rätt många år sedan. Det enda som inte stämde i ekvationen var färgen. Den skvallrar om att detta inte är en tawny. Gyllenbryn med mörkt center. Men, jag var renons på andra gissningar och vill fortsätta njuta.
Sommelieren skrattade vänligt och förklarade att det var mitt vin från förra gången.
Han hade också roat sig med att låta rätt många nördar smaka på det. Alla var rörande överens om att det var ett riktigt bra portvin.
Så kan det gå
Min första Eau de Vie Hors d'Age.
Prunelle Sauvage av Metté, Alsace (Vilda Slånbär)
Helt klar och transparent.
Vidunderlig doft av plommon, mörka körsbär och ett uns alkohol.
I munnen är detta magiskt! Om det inte vore för annat, hade jag gärna fått flaskan parkerad vid vårt bord.
(Ej uppskattad av hustrun.)
Behöver fler luncher här!
Vi hade med oss en flaska 2008 Troplong Mondot och hade tänkt oss att skynda oss vidare till avslutningen av veckans jobb osv. Inga möten kvar... Du vet! #Fridayfeeling
Men, sommelieren serverade ett helt menageri av överraskningar för oss. Han tom ploppade en ny flaska Eau de Vie Hors d'Age. Blev inte mycket jobb efter alla dessa njutningar. Ploppsan
Om vi börjar från början:
Även om Tokyos restauranger som Fleurelige, L'Effervescence och Joel Robuchon har högre anseende, lagar de inte bättre nouveau french än vad de gör på Alte Liebe. Michelinfolket besöker varje år Yokohama och delar styvmoderligt ut några glesa stjärnor samt "omnämnanden". Man bör komma ihåg att Yokohama har drygt tre gånger Stockholms befolkning och ca 10 ggr så många restauranger… Av någon mystisk anledning har Michelinfolket valt att aldrig besöka Alte Liebe.
Nu spelar det inte oss någon roll iom att vi är så pass erfarna att vi vet att uppskatta saker av hög kvalitet även om de saknar etiketter. Men, för kocken och hans enastående personal, skulle det naturligtvis göra stor skillnad.
Alla som besöker Tokyo, kommer vi släpa till Alte Liebe
Så här klassiskt underbart ser lunchdukningen ut.
Vi hade, som sagt, med oss en flaska:
2008 Château Troplong Mondot, 92 p.
Spretigt vin som har alla kvaliteter, men de är inte integrerade eller i harmoni med varandra. Vinet är tyvärr också lite ihåligt i slutet.
Förväntade mig mycket mer av denna flaska som nu kvalat in som den minst underbara av de Troplonger jag druckit hitintills. Finns betydligt mer plånboksvänliga viner i den här kvalitetsklassen.
Humble pie är alltid gott!
Vid förra besöket lämnade vi en skvätt av denna 1925 Banyuls Solera till sommelieren som hemläxa. Han kom fram till att det var en av de bättre porthusen och en vintage port från 60-talet någonstans. Han serverade det nu till mig. Blint. Coming back at ya!
Doft och smak klockrent underbar port!
Gott om fruktigt driv bland de mycket finstämda och vansinnigt välintegrerade mognadstonerna av fikon, teblad, tobak och vackra trämöbler. Ofantligt elegant vin. Självklart en Tawny! 30 eller 40 years och som buteljerats för rätt många år sedan. Det enda som inte stämde i ekvationen var färgen. Den skvallrar om att detta inte är en tawny. Gyllenbryn med mörkt center. Men, jag var renons på andra gissningar och vill fortsätta njuta.
Sommelieren skrattade vänligt och förklarade att det var mitt vin från förra gången.
Han hade också roat sig med att låta rätt många nördar smaka på det. Alla var rörande överens om att det var ett riktigt bra portvin.
Så kan det gå
Min första Eau de Vie Hors d'Age.
Prunelle Sauvage av Metté, Alsace (Vilda Slånbär)
Helt klar och transparent.
Vidunderlig doft av plommon, mörka körsbär och ett uns alkohol.
I munnen är detta magiskt! Om det inte vore för annat, hade jag gärna fått flaskan parkerad vid vårt bord.
(Ej uppskattad av hustrun.)
Behöver fler luncher här!
Jag begriper mig inte alls på 2008 som årgång, ibland blir det dikeskörningar ibland blir det fantastiska resultat. Mitt beslut är att vänta och se, en Pavie Maquin för ett halvår sen var urtrist. Gillar generellt Troplong Mondot och har en 2000 kvar, frågan om den kvalar upp i tresiffrigt.
Jos
Medlem
Ja det är intressant, har du några bra 2008? Kan själv rekommendera Haut Brions andravin och Pontet Canet tex
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
2008 är väl så nära en klassisk årgång man kan komma. Iaf upplever jag att årgången började bra, med Montrose som en klart lysande stjärna - som körde i diket senast jag ploppade en. Jag tror som du: att spara på 2008orna är just nu avsevärt bättre än att ploppa dem.
LarsW
Medlem
Les Charmes de Kirwan 2010
Syrliga körsbär, blyerts och läder i näsan. Hö och tobak.
I munnen är det polerat, inga skitiga stall. Körsbär, tobak och lite metall… typ blod. Fylligt och halvlång eftersmak.
Det checkar nästa alla boxar för typisk Bordeaux men missar ngt på upploppet. Bra vin men går inte igång på det.
86p
Château Bonnet Cuvée Divinus 2010
Drack denna för 4 år sen, tyckte då det var gott men inte spännande. Dags igen.
Tobak, stall och lapsang-te i näsan. Något jordigt och mustigt, nästan lite sträv (tanniner i näsan?) – gillar det! Körsbären är mer mogna än i Kirwan. Lite mandelmassa efter ett tag.
I munnen är det mogna körsbär, feta cigarrer och härligt integrerad ek. Rök, rostad tobak och mörk choklad. Längre eftersmak. Det vill visa allt på en gång och gör det bra! Inte överdrivet elegant men försöker inte vara det heller.
Gladvin!
90p
Lite insta-varning på bilden men var den plats med optimal temp jag hittade på tomten till sommarstugan så flaskorna fick vila där.
Syrliga körsbär, blyerts och läder i näsan. Hö och tobak.
I munnen är det polerat, inga skitiga stall. Körsbär, tobak och lite metall… typ blod. Fylligt och halvlång eftersmak.
Det checkar nästa alla boxar för typisk Bordeaux men missar ngt på upploppet. Bra vin men går inte igång på det.
86p
Château Bonnet Cuvée Divinus 2010
Drack denna för 4 år sen, tyckte då det var gott men inte spännande. Dags igen.
Tobak, stall och lapsang-te i näsan. Något jordigt och mustigt, nästan lite sträv (tanniner i näsan?) – gillar det! Körsbären är mer mogna än i Kirwan. Lite mandelmassa efter ett tag.
I munnen är det mogna körsbär, feta cigarrer och härligt integrerad ek. Rök, rostad tobak och mörk choklad. Längre eftersmak. Det vill visa allt på en gång och gör det bra! Inte överdrivet elegant men försöker inte vara det heller.
Gladvin!
90p
Lite insta-varning på bilden men var den plats med optimal temp jag hittade på tomten till sommarstugan så flaskorna fick vila där.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
1982 Château Suduiraut, 97p
Detta remarkabla vin från en av Bdx mest omtalade årgångar är magiskt. Parker satte sina framgångar genom att hissa de röda vinerna med (förödande) resultat för hela distriktet. Och de söta vinerna anses som en av de sämsta årgångarna pga de tunga regnen som föll under hösten.
Men, Madame på Suduiraut var en smart kvinna! Hon lät skörda lite tidigt. Och Zlatan i gatan vilka fantastiska druvor hon förde in i musteriet. Tom så att hon lät skapa sin första Tête de Cuvee, Cuvée Madame.
Personligen föredrar jag nog originalet, då supercuvéen idag är mer åt hållet "elegant". Kanske lite tunn.
Kanderad caramel, kryddiga toner, superb integration av alla komponenter... Perfekta syror...
Ur en halv flaska, precis som första gången jag drack detta monster...
Detta remarkabla vin från en av Bdx mest omtalade årgångar är magiskt. Parker satte sina framgångar genom att hissa de röda vinerna med (förödande) resultat för hela distriktet. Och de söta vinerna anses som en av de sämsta årgångarna pga de tunga regnen som föll under hösten.
Men, Madame på Suduiraut var en smart kvinna! Hon lät skörda lite tidigt. Och Zlatan i gatan vilka fantastiska druvor hon förde in i musteriet. Tom så att hon lät skapa sin första Tête de Cuvee, Cuvée Madame.
Personligen föredrar jag nog originalet, då supercuvéen idag är mer åt hållet "elegant". Kanske lite tunn.
Kanderad caramel, kryddiga toner, superb integration av alla komponenter... Perfekta syror...
Ur en halv flaska, precis som första gången jag drack detta monster...
Patrik Sellin
fd Innertällmo Bryggeri
Pape Clément är den bästa jag har testat.
LeChat
Medlem
2018 Fontodi Chianti Classico
Drack 2016 av denna Fontodi för ett tag sedan och upplevde den som vresig och osocial. I alla fall första kvällen. Dagen efter var den betydligt mer tillgänglig.
2018 är klart trevligare i dagsläget och har egentligen inga skavanker.
Frisk, yppig, smarrig frukt med viss mognad och hyfsad elegans.
Det är den här sangiovesen som man vill ha till pizzan, pastan vid tavernabesök. Splendido!
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Läste precis just detta om en nördkollegas TN om PT '08 på CT. Ögonöppnare! Vill ploppa, men har ingen flaska… Ägde tidigare en låda LLC, men ångrar bittert att jag sålde den. #Överlevnad men nyfiken!
The nose was quite amazing, the moment Somm Justin Ho poured my Pontet-Canet 2008 into my glass at Cassis last night. The perfume of black fruits and flowers diffused into my senses, how beautiful it was! In fact, our other drinking buddies that evening including Mika got the same sensation too.
What I love most about this 2008 is how approachable it is, with light oak notes whilst giving a sense of power and sureness at the same time - This is a wonderful vintage, and as good as I remembered it back 3 months ago when we shared this with our boss.
There is an incredible dichotomy of softness and power at the same time, with luscious ripe cherries and plum, and a sophisticated layering of cassis, tobacco and earthy notes. I could just about feel and taste the Pontet-Canet terroir all bottled up in this 2008!
The tannic structure is firm but luscious, and gives a sense of precision as well as assurance that this is both a wine which can be enjoyed presently or in the next 15 years! Glad I still have 2 more bottles in the cellar, perhaps for 2029 and 2034?
The tannins are mouthwatering and seriously juicy, super lively and vibrant perhaps as a development and PC's evolution towards the creation of an "emotional" wine which was certainly achieved in the 2016 vintage.
Made from a blend of 65% Cab Sauv, 30% Merlot and 4% Cab Franc with a drop of 1% Petit Verdot.
In my research of the 2008 weather, it seems it was rather challenging - There were problems with mold and mildew, and the cool temperature and rains caused problems to all growers as flowering was uneven and delayed. This was due to a cool and wet May month.
Then, the summer months were not helped by a wet cool June, July and August too. In fact, this was the case till the beginning of Sept. Interestingly, there was still plenty of sun during these months which gave some reprieve to our 2008 wines!
During the harvest of Sept, days were relatively warm whilst nights were cool. This meant that the growing season was modestly average, the growing season was long as was the harvest time.
With some understanding of the above conditions, I realised just how good a job the Pontet-Canet team did, from the vineyards to the winemaking, painstakingly crafting this amazing vintage. Cheers!
Cassis (3 months old fine-dining restaurant), Kuala Lumpur, Malaysia - 16 Aug 2022
The Wall
Medlem
Intressant! 2018 från Toscana har vi generellt uppfattat som knasvresig.
The Wall
Medlem
Ligger efter med noter och annat, men lägger in en akut varningsflagga:
2018 Domain Road Pinot Noir Rosé
Från kylen ner i Gabriel StandArt:
Doft; menlös.
Smak; om möjligt ännu mer intetsägande. Alkoholhalt 14%.
Kort sagt ett ointressant bottennapp. Varför fanns flaskan i källaren? Förmodligen pga ett emellanåt sviktande omdöme. Vinet är inte defekt (nåja, det är ett rosévin så redan här kan man ana oråd), men går att dricka som alkoholförstärkt rosa vatten för den som önskar.
2018 Domain Road Pinot Noir Rosé
Från kylen ner i Gabriel StandArt:
Doft; menlös.
Smak; om möjligt ännu mer intetsägande. Alkoholhalt 14%.
Kort sagt ett ointressant bottennapp. Varför fanns flaskan i källaren? Förmodligen pga ett emellanåt sviktande omdöme. Vinet är inte defekt (nåja, det är ett rosévin så redan här kan man ana oråd), men går att dricka som alkoholförstärkt rosa vatten för den som önskar.
LeChat
Medlem
Kan egentligen bara uttala mig om denna Fontodi och här är det den fina frukten med välbalanserad syra och ett angenämt tanningrepp som är utmärkande.
Läst lite om 2018 i Toscana:
…the watchwords seem to be silkiness, elegance and some surprising freshness. (JR)
The wines offer beautiful ripeness, great varietal purity, very good acidity and round, almost silky tannins.
…supple, charming wines. (WS)
Jag har kanske haft tur och du otur.
Men om din erfarenhet är att toscanska viner från 2018 är knasvresiga, vilka är det som du druckit?
The Wall
Medlem
LarsW
Medlem
Hum, är 2018 så illa också?
Har inte provat många 2018 ännu men desto fler 2017, både chianti och nu också brunello och har helt gett upp detta år i Toscana.
Har varit som att spela rysk roulette med patroner i samtliga kammare.
2019 däremot...
Boletus
Medlem
Håller helt med om det som sagts ovan om 2018 (överextraherad) och 2017 (svajig). 2019 däremot ja.... Rampolla och Monsantos bas-CC är de bästa jag druckit. Äntligen en årgång i klassisk stil! Ser fram emot riservorna.Hum, är 2018 så illa också?
Har inte provat många 2018 ännu men desto fler 2017, både chianti och nu också brunello och har helt gett upp detta år i Toscana.
Har varit som att spela rysk roulette med patroner i samtliga kammare.
2019 däremot...
The Wall
Medlem
2017 har jag upplevt som klart godkända av de vi druckit (främst Poliziano Vino Nobile, Nittardi, Fontodi och Poggerino), men 2018 har varit som din spot on beskrivning; "som att spela rysk roulette med patroner i samtliga kammare" (gapskratt). De kanske blir bättre med lagring och högre klass (som riserva) men jag känner mig för tveksam för att våga urarta inköpsmässigt.Hum, är 2018 så illa också?
Har inte provat många 2018 ännu men desto fler 2017, både chianti och nu också brunello och har helt gett upp detta år i Toscana.
Har varit som att spela rysk roulette med patroner i samtliga kammare.
2019 däremot...
LarsW
Medlem
Personligen har jag ingen brist på Toscana från 2015 och 2016 i min källare. Och när nu 2019 ser ut att bli ett kanon-år så kommer jag nog hoppa över 17/18 helt.
Känns inte värt det med så mycket annat gott vin man kan bunkra.
LarsW
Medlem
De Chiantis och Rosso di Montalcino jag druckit från 2019 har varit jättegoda och sen Guildalberto... jäklar där har vi ett vin redan är fantastiskt men som kommer sjunga opera om ngr år.