Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Pär Davidsson]

Massa Brett? Eller är det en dålig flaska jag öppnat? Lät glaset stå framme ett par timmar för att se hur det skulle utvecklas och nu är det totaldominans av kryddpeppar.

Något annan best dag två, dock fortfarande viss Brett och en skärpa som (i min fantasi iaf) pekar på att Bretten fermenterat ner de komplexa sockerarterna. Viss kryddpeppar, men inte lika överväldigande som i glaset som stod framme några timmar . Definitivt drickbart .

 

[Vingubben]

William Fevre, Vaillons Premier Cru, 2017

Citrus, honung, ylle, mandelkubb och limezest. Lite Chenin-känsla. Bra drickfönster och hoppar upp en liten bit över 90-strecket.

 

[Positively_Jurassic]

Marko Gure Arbasoak - Oxer Wines

Baskisk blanding bestående av Courbo stor samt liten och Petit Manseng.

Gult och lätt grumligt, bra syra och fräschör men med ett överlag ganska mjukt och fylligt intryck - väldigt tydlig karaktär av grillad citron och efter det lite jäst och våta stenar (eller är det vetskapen om att det är ett kustvin som spelar hjärnan ett spratt?)

Gott och kul vin, extrapoäng för kreativ flaska och etikett som vågar stå ut utan att kännas osmaklig

 

[JC:s Vintankar]

Visa bifogad bild 29566
2017 Querciabella Batàr (89p)
En italienare som gör ett försök att efterlikna ett av de stora vita vinerna i Bourgogne låter ju spännande!
50% Chardonnay, 50 % Pinot Blanc.
Nja, “Mycket bra”, men saknar idag komplexitet och finish för att komma upp i “Excellent”.
Har en flaska till så skall spara den och se om den kommer loss med lite ålder.

Ser att @LarsW skrivit en not om vinet för några år sedan. Någon annan som har provat det?

Ett kul vin så skickar med lite info from Jancis Robinson

Skrev så här 2019 om årgång 2011
2011 Batar, Querciabella
Detta är ett vin gjort på lika delar Chardonnay och Pinot Blanc. Druvorna jäses var för sig på franska ekfat, där dom också få ligga till sig i knappt ett år. Vinet blandas därefter och förs över till cementtankar, där det får mogna i sex månader innan det buteljeras.

Ett vin helt på topp. Kanske precis över, så du som har Batàr 2011 får rådet att öppna en flaska under 2019. Med detta sagt så tycker jag ändå att det finns en bra friskhet och samtidigt tydliga mognadstoner.

En ganska stor doft med gula stenfrukter, inslag av citrus och päron, tydliga grusiga mineraler och någon liten nätt ton av ek.

Vi kan känna smaken av persika, nektariner, gula plommon, lite citrus, några gula päron, liten nätt kryddighet och aningens ek. Eftersmaken är längre än medel med mera gula stenfrukter, mineraler och örter.
Betyg 4-

 

[buteljen]

Skrev så här 2019 om årgång 2011
2011 Batar, Querciabella
Detta är ett vin gjort på lika delar Chardonnay och Pinot Blanc. Druvorna jäses var för sig på franska ekfat, där dom också få ligga till sig i knappt ett år. Vinet blandas därefter och förs över till cementtankar, där det får mogna i sex månader innan det buteljeras.

Ett vin helt på topp. Kanske precis över, så du som har Batàr 2011 får rådet att öppna en flaska under 2019. Med detta sagt så tycker jag ändå att det finns en bra friskhet och samtidigt tydliga mognadstoner.

En ganska stor doft med gula stenfrukter, inslag av citrus och päron, tydliga grusiga mineraler och någon liten nätt ton av ek.

Vi kan känna smaken av persika, nektariner, gula plommon, lite citrus, några gula päron, liten nätt kryddighet och aningens ek. Eftersmaken är längre än medel med mera gula stenfrukter, mineraler och örter.
Betyg 4-

Toppen, tack! Då kanske det är så att 2017 behöver lite mer tid . Kan kanske även vara flaskvariation för Jancis tycker 2011’an kan drickas fram till 2028, dvs nästan 10 år längre än din flaska.

 

[Vingubben]

Chateau Clinet 2010, Jules Desjourney Fleurie Sacre Graal 2015

Fick efter många försök tag på en flaska Desjourney som skall vara det bästa man kan få tag på från Beaujolais, och visst var den bra, till och med drickbar. Lite väl mycket banan och jordgubb, men tillräckligt stram för att funka. 88p. Fick tyvärr en svårt match mot Clinet som trotts sin ungdom är ett monstervin. Plommon, hallon och blåbär samsas med ädelträ, mineraler och en rejäl skopa tanniner. 95+ Nästa flaska öppnas 2030.

 

[StefanAkiko]

Firar att min vänstra Psoas (muskel) äntligen tillåter mig att förflytta mig mindre som en trasig robot som behövde oljas för 15 år sedan...

Först lite pizzavin i "tivoliflaska". (Tidigare avhandlad dialog. Är du nyfiken: sök!)

2016 Château de la Gardine, CdP, 87p

Flaskan tom vid fotograferingstillfället. Inget oskyldigt vin spilldes! Jag lovar!​

Från min not CT:
A muddy wine throughout with neither raspberries nor La Garrigue. We found no Brett/barnyard notes, as the previous taster reported.

Good acidic profile, ample fruit (still young) and well-made wine. Meaning it isn't that great. But, pleasurable enough with a Wednesday humpday pizza-delivery.


Sen en flaska riktig sommardunka-dunka för att resa firandet till rätt nivå:

NV Soler-Jove, Cava, 88p

Finns ej upplagd på CT och jag orkar inte.

Suveränt återhållen frukt med strama uttryck av vita blommor, lätta stänk av damparfym, vacker citrus och en magnifik transparens som tillåter den jordiga mineraliteren skina. Slank, sexig (jag menar såsom henningar ser på andra henningar, they-we-us) och elegant. Något kort för en högre poäng.

Men, tänk ändå vad stor njutning man får för en knapp hunka!

Vi avslutade med lite ost, typ två nypor, samman med kvällens nestor:

1951 Domaine Laetitia Banyuls, 96 p

Från min not på CT:
Have enjoyed this bottle over five months, and it has just kept getting better. Tonight's final glass was definitely at its zenith. Loads of flakes... There's actually half-a-glass left, but the amount of flakes in this glass makes me less inclined to try enjoying the last-last-half-glass...

A deep, intense dark-berried big bruiser that is yet balanced, well-contained and utterly, utterly delicious. Sweetness is at the lower end of this style (think: port that doesn't glue your lips) and the complexity and length are just phenomenal.

Skyscraping, it is.

I'd give it a higher score if complexity was more rich and if its richesse wasn't a bit towards: plump. But, yes, I am spoiled rotten by the too many btls I've enjoyed so far. And expect to keep getting spoiled more, and more

 

[StefanAkiko]

Visa bifogad bild 29578
Chateau Clinet 2010, Jules Desjourney Fleurie Sacre Graal 2015

Fick efter många försök tag på en flaska Desjourney som skall vara det bästa man kan få tag på från Beaujolais, och visst var den bra, till och med drickbar. Lite väl mycket banan och jordgubb, men tillräckligt stram för att funka. 88p. Fick tyvärr en svårt match mot Clinet som trotts sin ungdom är ett monstervin. Plommon, hallon och blåbär samsas med ädelträ, mineraler och en rejäl skopa tanniner. 95+ Nästa flaska öppnas 2030.

Har lyckats få i mig några riktigt bra vin-liknande Bojos i mitt liv. Och varje år kämpar jag vidare med både Bojo och Bgn. Någon gång kanske poletten ramlar ned? Pomerol har aldrig varit en utmaning att älska. Din Clinet låter bara för undebar!!!

Har du provat 1975: or från Pomerol? De är galet magiska! (●´ω｀●)

 

[StefanAkiko]

Fick tråkiga nyheter från UK. Ändlösa, bruna tegelbyggnader och regn utan sommarvärme…

Behöver lite sommarglädje

1975 Offley Porto Baron de Forrester Reserve, 96p​

Vet inte hur definiera detta portvin, förutom att det är sinnessjukt gott, komplext, mummigt och rikt. Långt som ett marathonlopp…

• LBV? Tawny? Annat? … Någon?

Fantastiskt!
Knakelibrakvin (Pellefant).
Galet långt, även om det är åt det lite sötare Grahams-hållet.

Är djupt imponerad, trots sötman…

 

[LeChat]

2012 Domaine de Chevalier

Ännu en bordeaux 2012 som man njuter fint nu. Förra helgens Rauzan Segla var nog snäppet bättre men denna är inte långt bakom. Det som främst skiljer dem åt är att Chevalier har lite mer fatkaraktär som skulle kunna integreras något mer för full pott, samt att Rauzan hade en lite elegantare finish.
Men som sagt, verkligen njutbar fas oavsett med bl.a. svarta vinbär, höstlöv, lakrits, choklad och läder.

 

[Mina Vinare]

2009 Domaine Auguste Clape, Cornas har en klar och djupt purpurröd färg. Doften är stor och komplex med stall, häst och läder. Örtig med körsbär, oliver och skogiga aromer. Grillat kött, kaffe och en mineraldriven friskhet som ger ett elegant och superklassiskt intryck. Härligt!

Smaken är ren och frisk med tydlig syra som körsbär och tranbär men ändå solmogen och varm. Citrusskal med viss beska men samtidigt sval och elegant med en närmast ungdomlig framtoning. Läskande syra med en lång och fin eftersmak (96p).

Första smakprovet och ett klart positivt intryck. Allt som man kan förvänta av en Syrah från norra Rhône finns i vinet. Ibland har jag svårt för de lite snipiga och syrliga tonerna man finner i Cornas med ålder men inte den här gången. Troligen är det årgången som hjälper till, för det finns en varm och god känsla i vinet samtidigt med den svala och syrliga frukten. Känns moget och klart men håller länge än på den här nivån - så bråttom att dricka är det inte.

Jämfört med 2010an som jag provat många gånger tidigare, så känns det här delvis som ett het annat vin. Betydligt mer tillgängligt och drickfärdigt.

2008 K Vintners, Washington State – ”Royal City Syrah” har en mörk, tät och utvecklad djupröd färg. Doften är stor och expressiv med massor av smort läder, bacon, tapenade och oliver. Körsbär, viol, rosmarin och timjan. Cederträ och allmänt parfymerad ton med en närmast exotisk framtoning. Mer fruktighet efterhand som jordgubbar och blåbär. Fantastiska aromer!

Smaken är ren och frisk med solmogen fruktighet. Finmalda tanniner som salmiakpulver men också sötlakrits, violpastill, choklad och vanilj i den långa eftersmaken. Blåbär, aprikosmarmelad och ett sammetslent avslut som sitter i en rejäl stund – gott (98p).

Senaste flaskorna har varit extremt bra och glad att trenden håller i sig. Som ungt var det ett väldigt gott vin men sedan var det ett par flaskor som kändes väldigt märkliga men denna - som de senaste jag har i minnet - är riktigt bra och ett praktexempel på hur bra Syrah kan bli i nya världen. På topp nu och skulle inte chansa mer än fem år på resterande flaskor för att få ut det bästa av vinet.

 

[StefanAkiko]

Söndagsmiddagens viner:​

2018 Don Tomasi Cabernet & Nero d'Avola! 88p
Swullig och underbar sak till kött och grill för dem som gillar ungfrukt.
Tobak, rått gummi, lakrits, CS à la Napa och väl mycket sol.

2019 Château d'Angles, 81p
Sediment som stelnat till flagor i botten.
Låga syror, smakar som gles hallonsylt med en matsked tanniner.
Komplexitet saknas idag och ingenting tyder på att det är som en Carlsberg:
"Worth waiting for."
Ägaren har varit vinmakare på både Lafite Rothschild och Pétrus, men lyckas inte ssk bra här heller. La Clape är annars en fantastisk platå som tillåter Gerard Bertrand skapa magi och Château de la Négly skapa oändligheter. På CT är detta den tredje största hyllvärmaren från La Clape bland ca 85 producenter…

Ibland finns bara ettan och tvåan. Ser tyvärr onekligen ut som om La Clape är ett sådant område…

De två första på lostan från CT är stora vinmakare med magiska viner. Att redan nr tre på listan suger, känns lite murket, typ som St Estephe där redan nr fyra suger…

Muscadetten däremot… Galet underbar!

2019 La Tour Gallus, Muscadet de Sèvre et Maine sur lie Gorges, 94p (som Muscadet är detta nära perfektion!)
Mörkt ljusgul och gnistrande klar.

Vid plopp:
Solkiga äpplen och murriga toner av bruna frukter… *urkel* som inte utlovar varken njutning eller värt drickas…

…men efter lite luftning (dbl-dekantering med efterföljande flaskluftning med öppen kork under fyra timmar) klev allt vackert fram!
I nosen blev detta citrus, vått grus och fläderblom med inslag av vackra (milda) örter och en charmerande kvalitet av torkad tvätt som just plockats in.
I munnen erbjuder detta en öppen arkitektur av rang och klass som serverar en galet vacker mineralitet… Var tvungen hej-hej-hejda mig för att sommelieren på Pecorella skulle få sig några droppar. På önskelistan stod "mandel" men, trots ljus och guidad lykta fann vi ingen mandel öht.

Hustrun dissade detta vin som tunnt (hon fnyser åt mineralitet) och menlöst med alltför hög syra, 70p.

Efter dialog kom vi fram till att hennes erfarenheter av Sancerre var så pass mycket större att … tja … jag får nog välja mellan min gamla flamma och min älskade hustru då vi har middagar tillsammans. Vad gör man inte.

Trollslända = トンボ = TOMBO​

Lyckades fö att för första gången fånga Japans speciella svarta trollslända på bild. Den flyger inte som andra trollsländor. Det är ett unikum till art.

På YouTube kan du se vad jag menar.
Ett exempel:

Annars kan du alltid söka på dess japanska namn: 神様トンボ、gudarnas trollslända.

 

[Bastardo]

Söndagsmiddagens viner:​

Visa bifogad bild 29602Visa bifogad bild 29603

2018 Don Tomasi Cabernet & Nero d'Avola! 88p
Swullig och underbar sak till kött och grill för dem som gillar ungfrukt.
Tobak, rått gummi, lakrits, CS à la Napa och väl mycket sol.

2019 Château d'Angles, 81p
Sediment som stelnat till flagor i botten.
Låga syror, smakar som gles hallonsylt med en matsked tanniner.
Komplexitet saknas idag och ingenting tyder på att det är som en Carlsberg:
"Worth waiting for."
Ägaren har varit vinmakare på både Lafite Rothschild och Pétrus, men lyckas inte ssk bra här heller. La Clape är annars en fantastisk platå som tillåter Gerard Bertrand skapa magi och Château de la Négly skapa oändligheter. På CT är detta den tredje största hyllvärmaren från La Clape bland ca 85 producenter…

Visa bifogad bild 29605

Ibland finns bara ettan och tvåan. Ser tyvärr onekligen ut som om La Clape är ett sådant område…

De två första på lostan från CT är stora vinmakare med magiska viner. Att redan nr tre på listan suger, känns lite murket, typ som St Estephe där redan nr fyra suger…

Muscadetten däremot… Galet underbar!

Visa bifogad bild 29606

2019 La Tour Gallus, Muscadet de Sèvre et Maine sur lie Gorges, 94p (som Muscadet är detta nära perfektion!)
Mörkt ljusgul och gnistrande klar.

Vid plopp:
Solkiga äpplen och murriga toner av bruna frukter… *urkel* som inte utlovar varken njutning eller värt drickas…

…men efter lite luftning (dbl-dekantering med efterföljande flaskluftning med öppen kork under fyra timmar) klev allt vackert fram!
I nosen blev detta citrus, vått grus och fläderblom med inslag av vackra (milda) örter och en charmerande kvalitet av torkad tvätt som just plockats in.
I munnen erbjuder detta en öppen arkitektur av rang och klass som serverar en galet vacker mineralitet… Var tvungen hej-hej-hejda mig för att sommelieren på Pecorella skulle få sig några droppar. På önskelistan stod "mandel" men, trots ljus och guidad lykta fann vi ingen mandel öht.

Hustrun dissade detta vin som tunnt (hon fnyser åt mineralitet) och menlöst med alltför hög syra, 70p.

Efter dialog kom vi fram till att hennes erfarenheter av Sancerre var så pass mycket större att … tja … jag får nog välja mellan min gamla flamma och min älskade hustru då vi har middagar tillsammans. Vad gör man inte.

Trollslända = トンボ = TOMBO​

Lyckades fö att för första gången fånga Japans speciella svarta trollslända på bild. Den flyger inte som andra trollsländor. Det är ett unikum till art.
Visa bifogad bild 29604
På YouTube kan du se vad jag menar.
Ett exempel:

Annars kan du alltid söka på dess japanska namn: 神様トンボ、gudarnas trollslända.

Jag förstår inte vad Sancerre har med Muscadet att göra … Kan du förklara lite?

 

[StefanAkiko]

Jag förstår inte vad Sancerre har med Muscadet att göra … Kan du förklara lite?

Samma flod och liknande kärlek. För mig är Muscadet vad jag föredrar under det varma halvåret. Men, då hustrun föredrar Sancerre alla dagar i veckan blir det Sancerre framgent då vi dricker vit Loire tillsammans.

 

[Sonderlese]

Samma flod och liknande kärlek. För mig är Muscadet vad jag föredrar under det varma halvåret. Men, då hustrun föredrar Sancerre alla dagar i veckan blir det Sancerre framgent då vi dricker vit Loire tillsammans.

Jag har varit sugen på en Muscadet i ett tag nu, och nu har vi bestämt ångkokta musslor till helgen och då blir det muscadet!
Tack och lov har jag inte skämt bort hustrun med Sancerre!

 

[Oscaro]

Ett par viner från helgen
Raveneau Chablis 1er cru Butteaux 2019

Honung, päron,persikor, citron, lyxig ek, vita blommor, mandel, ostronskal. Helt otrolig doft som jag gärna sniffar på hela dagen.
I munnen är det lite wax/olja, fint integrerad ek och oerhört strukturerat. Stenfrukter, meyer citron, persika. Otroligt bra 94++

Chateau Beychevelle 1989

Mängder med blyerts, cassis, grön paprika, multna löv, tobak, tjära. Klassiskt och otrolig härlig mogen bdx-näsa
I munnen är det fullt av mörka bär, tanniner finns kvar och en markerad syra som håller ihop allt. I en väldigt fin dricksfas men kommer inte försämras på långt tid.
Det är något speciellt med mogen bdx! 93+

 

[LeChat]

2019 Paul Jaboulet Aîné Crozes-Hermitage Domaine de Thalabert

Alkohol som sticker ut på ett märkbart sätt i doft och/ eller smak är enbart negativt vilket jag tror att de flesta tycker. Men fylligheten som den ger kan ibland ge vinet en snygg och exklusiv finish. 2019 är en otypisk årgång för Thalabert med en alkoholhalt på 15% men är i mitt tycke ett bra exempel på just detta. Dock en något annorlunda nordrhônsk karaktär som faktiskt nästan känns mer som ett vin från de södra delarna trots att den bara innehåller syrah. Oavsett associationer så är det ett gott och mäktigt vin om man klarar av lite kralligare viner.
Gott är också fransk potatissallad och chorizo som hamnar på tallriken lite senare.

 

[Vingubben]

Wegeler Geheimrat ”J” 2013

Riesling med lite ålder är alltid trevligt på sommarkvisten, nästan som att äta smågodis. Clementiner, honungsmelon, citrus och päron. Bra syra och kropp. 92p

 

[Vingubben]

Chateau Cantemerle, 2009

Fin balans, det mesta ligger rätt. Förutom de vanliga Bdx-markörena finns det lite salmiak som piffar upp. 93p idag och har många år kvar till sin topp. Bra årgång, köp Cantemerle.

 

[matage]

Testkörde nya grillen med en chimichurri-grillad cowboy steak och fick lust att testa en lite äldre flaska - trots att utomhuskonsumtion i frisk vind kanske inte är optimalt för mer finstämda noter.

Valet föll på Domaine du Pegau Cuvée Laurence 2001 som jag köpte för nåt år sen via nån vinförmedling.

Perfekt kork utan tecken på läckage och i glaset är det lätt oklart och långt gånget på den brunare skalan av tegelrött. Långt brunare än på bilden.
På näsan får jag körsbärskärnor, jord/brett, harts och bränt eneträ uppbackat av funkiga animaliska noter, rått kött och en touch volatil mint/lösningmedel. Skrev "Phenolic" i notiserna.

I munnen bjuder det på körsbär/björnbär, läder, sandelträ och orientaliska kryddor insvept i animaliska toner, rått kött och "Bongs köttsoppa" och en touch tjära. Frukten finns där och balanserar upp det hela men den är helt klart ganska långt gången.
Polerade men distinkta tanniner med drag av borstad mocka och kryddor.

Helt klart ett mycket bra vin men trots att jag gillar mogna viner känns detta som om det är i nedförsbacke. Skulle gissa att det säkert finns de som skulle klassa det som defekt men det är bara "gammalt" .
Knappt halva flaskan kvar som får testas vidare ikväll.

Jag är väldigt förtjust i Pegau rent generellt men börjar komma till insikt att jag föredrar att hedonistiskt dricka dem på frukten när de är peak stökiga och högljudda jämfört med mer mogna och finstämda (om man ens kan använda det ordet om Pegau).

Glas: Riedel Vinum OW Syrah (ute), Riedel Veloce Syrah (inne).