Häromdagen provade
@Matlen Ambrosia från Trapiche, en av tre rena Malbec:er i deras s.k. Terroir-serie. Jag köpte alla tre och beslöt mig för att börja med Orellana de Escobar som odlas på 990 meters höjd i La Consulta. (Ambrosia växer på 1300 möh i Tupungato).
Jag har besökt Trapiche och inte varit så där överväldigad över vare sig firma eller produkter genom åren. Men efter en provning av Catenas toppviner i somras tyckte jag det var dags att ge Trapiche en chans med sin Terroir-serie. Här pratar vi förstås vinodling på steroider: fäblessen för att krypa uppåt i höjd med extremt många soltimmar (Mendoza är tekniskt sett en öken men smältvattnet håller dalen grön) i kombination med svinkalla nätter. Lägg på maximerad "hang time" och ganska robusta ingrepp från vinmakaren. Långt ifrån de minimalisttrender som man ser på andra håll...
Som referens öppnade vi en du Retout 2008. Har tjatat om slottet förut. 2008 tycker jag ju ger mycket valuta i Bdx. Det är en årgång med lite svalare frukt i klassisk stil (för den som gillar det) och inte kostar som '00, '05, '09, eller '10.
Lägg märke till flaskstorleken: Trapiche kör penisförlängare och ser ut (och väger) som en magnum jämfört med Bdx'en.
2010 Trapiche Finca Orellana de Escobar
Djup blålila. Typisk Malbec-snok med violer, rosor och mörk frukt. I munnen kommer sötman som lite av en chock, ett fylligt, fett vin med en halv lastbil full av frukt; plommon, björnbär, samt söt restsötma och/eller alkohol. Det finns också en fikonton som gör att hela baletten drar åt ung Vintage Port. Alkoholen är under de första klunkarna nästan överväldigande men jag domnar efter en stund... Bra slut med ganska hög syra och höga frukttoner.
Om man ska säga något positivt så har Trapiche övergivit de värsta malo-excesserna och vinerna verkar nu smaka mindre grädde och syran verkar mer intakt. Däremot skriker detta av en vinmakare som pressat ut hängtiden. Den där fikontonen och alkoholen gör att det blir lite övermäktigt. Bra vin, utan tvekan, men inte riktigt min favoritstil av Malbec. Det skall sägas att det skärpte till sig när det ställdes inför prima kött av kossa (som sig bör när vi pratar argentinsk Malbec). Annars hade det varit svårt att dricka mer än två glas.
90p. Tror inte den vinner på lagring längre än något år.
2008 Chateau du Retout
Bra, parfymerad doft, ganska mycket Petit Verdot i början, men sen vecklar Cab&Mer ut sig och det blir Vänstra Banken för hela slanten. Fin syra, fint röd frukt, i bakgrunden lite dammig Cab med het jord och svala svartvinbär. En av orsakerna till att jag håller du Retout så högt är att man verkligen känner druvkomponenterna: det finns en nyansrikedom med inhopp från alla spelare i laget. Detta vin ska nog ligga till sig en stund till och kommer att bli ännu bättre.
89p
Visa bifogad bild 2238
