Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Mattias Schyberg]

Det var nyss en kille på Cellartracker som blev mycket upprörd över att jag satt betyg 82 på ett vin och kombinerade det med ett positivt omdöme. Det känns som om många på CT använder en väldigt ihoptryckt skala där nästan alla viner betygsätts i intervallet 88-92, där 88 är "mediokert" och 92 är "jättebra". Allt över 92 är "ett av världens bästa viner" och allt under 88 är "odrickbart" ungefär. Jag envisas dock med att använda en betydligt bredare skala.

Själv gillar jag egentligen inte att sätta betyg men jag gör det motvilligt på CT sedan årsskiftet och (lite mindre motvilligt) när jag är med och provar månadens vin här på forumet.

Så är det, skalan är väldigt komprimerad. Men kvaliteten har ju också jämnats ut rejält med åren, dessutom så dricker ju många vinnördar mestadels vin av högre kvalitet, så den låga delen av skalan kommer sällan till användning. Själv så känner jag att jag ofta snålar med betyg över 95p, vilket känns onödigt. När tror jag att jag skall hitta de där vinerna som förtjänar 96-100p egentligen? Jag menar, det finns ju ingen anledning att snåla med utmärkelserna och hinna dö innan man får chansen att ge något full pott.

När det gäller betyg under 80p, så är det oerhört sällan jag stöter på vin som är mycket sämre.

Men visst, den femgradiga och klassiska skalan skulle funka oerhört bra för mig.

 

[Vino fino]

Så är det, skalan är väldigt komprimerad. Men kvaliteten har ju också jämnats ut rejält, dessutom så dricker ju många vinnördar mestadels vin av högre kvalitet, så den låga delen av skalan kommer sällan till användning. Själv så känner jag att jag ofta snålar med betyg över 95p, vilket känns onödigt. När tror jag att jag skall hitta de där vinerna som förtjänar 96-100p egentligen? Jag menar, det finns ju ingen anledning att snåla med utmärkelserna. De bästa vinerna man stöter på i dagsläget borde ju rimligtvis kunna få närmare ett maxbetyg, risken annars är att man aldrig nyttjar den delen av skalan.

När det gäller betyg under 80p, så är det oerhört sällan jag stöter på vin som är mycket sämre.

Men visst, den femgradiga och klassiska skalan skulle funka oerhört bra för mig.

+1

 

[Skaggs]

Kvällens: Laherte Freres - Brut Nature Blanc De Blanc Champagne N.V
Grillad citron, jäst äpple och kex. Trevlig syra och helt torr med en liten matvänlig beska. Det här dricker jag gärna igen. Brukar inte bry mig men är toksvag för den här etiketten.

 

[Gurto]

Men blindprovning är helt klart något jag vill pyssla med.

You know where to find me Ordnar gärna med lite viner blint. Kul med fler seriöst vinintresserade i stan. Det är inte jättegott om oss här skulle jag tyvärr säga.

 

[Elvis]

Själv så känner jag att jag ofta snålar med betyg över 95p, vilket känns onödigt. När tror jag att jag skall hitta de där vinerna som förtjänar 96-100p egentligen?

Jag la in 99-poängare och en 100-poängare i CT häromdagen just för att få spridning på mina poäng. Det blev Moët & Chandon 1964 på magnum (provad förra året) respektive Krug CdM 1985 (provad 2012).

 

[Mattias Schyberg]

Jag la in 99-poängare och en 100-poängare i CT häromdagen just för att få spridning på mina poäng. Det blev Moët & Chandon 1964 på magnum (provad förra året) respektive Krug CdM 1985 (provad 2012).

Härligt, det blir kanske inte bättre än så och då gör du ju rätt såklart! Jag väntar fortfarande på att jag skall hitta en enskild upplevelse som är så mycket bättre än allt annat. Har man väl börjat snåla så är det svårt att avbryta utan att bli inkonsekvent med de referenser man redan skaffat. Hade behövt en nystart, typ. Jag menar, om du bara dricker 1985 Krug CdM så hade ju din skala möjligen börjat på 99p, vilket hade inneburit en tvågradig skala.

 

[Emanuel]

Tordagsskumpa fick bli en Marguet 2008 gjord på 62% PN och 38% Chard.

Vi öppningen kom en fin brödighet och mogna päron som jag gillar men som frugan tyckte var i överkant, efter att vinet andats lite kom mer balans och även frun instämde till sist i att det faktiskt var en väldigt bra skumpa.
Jag inser att jag föredrar lite matigare Champagne som är viktade mot PN och jag inser också att 2008 är ett år att köpa på sig av precis som de vise champagnemännen på forumet brukar predika.

Vidare plockade jag upp en 2011 Renato Ratti Ocetti och en 2012 Coursodon L'olivaie från caviste, båda vinerna har väl legat något år i källaren och båda vinerna bjöd på rejäl kraft men ack så olika. Renato Ratti går på stor jordgubbsfrukt och är väl ett typiskt italienskt "powervin" medans L'olivaie bjöd på mycket mer finstämdhet och komplexitet som gjorde att Rattis Nebiolo kändes lite "vräkig" vid sidan om L'olivaie.
Som vanligt stående ovationer till Cavistegrabbarna som alltid hittar kul viner som sticker ut. Med detta sagt så
gillar jag Rattis viner också och 2011an framför 2012an, vi får väl se vad källaren kan göra åt den saken dock.

 

[Gurto]

Härligt, det blir kanske inte bättre än så och då gör du ju rätt såklart! Jag väntar fortfarande på att jag skall hitta en enskild upplevelse som är så mycket bättre än allt annat. Har man väl börjat snåla så är det svårt att avbryta utan att bli inkonsekvent med de referenser man redan skaffat. Hade behövt en nystart, typ. Jag menar, om du bara dricker 1985 Krug CdM så hade ju din skala möjligen börjat på 99p, vilket hade inneburit en tvågradig skala.

Ja, det här med betygsnålhet blir ju verkligen cementerat; gör precis likadant (är nog ännu snålare än dig - har gett ut 94p som mest (Krug -88)) med att jag aldrig gett ut de allra högsta poängen då jag föreställer mig att det finns ÄNNU bättre vinupplevelsen än de bästa jag prövat. Blir ju svårt att då ändra sin skala bara hux flux då de nyare betygen inte längre blir komparativa med de nya. Iofs så är det väl lite så redan nu - gav högre poäng i början av min betygsättarkarriär - men skulle bli än värre om jag medvetet ändrade hur jag betygsätter.

 

[Magnus L]

Ja, det här med betygsnålhet blir ju verkligen cementerat; gör precis likadant (är nog ännu snålare än dig - har gett ut 94p som mest (Krug -88)) med att jag aldrig gett ut de allra högsta poängen då jag föreställer mig att det finns ÄNNU bättre vinupplevelsen än de bästa jag prövat. Blir ju svårt att då ändra sin skala bara hux flux då de nyare betygen inte längre blir komparativa med de nya. Iofs så är det väl lite så redan nu - gav högre poäng i början av min betygsättarkarriär - men skulle bli än värre om jag medvetet ändrade hur jag betygsätter.

Blir ju också konstigt då vi använder en skala där vi inte vet hur toppen och även botten för den delen skall smaka. När jag tänker på det så blir det mer och mer löjligt egentligen. Hur vet jag vad 92P av 100p betyder om jag aldrig har smakat på 100P?

Men tänker nog fortsätta använda poäng ändå. Mest för att det är kul!

 

[Mattias Schyberg]

Blir ju också konstigt då vi använder en skala där vi inte vet hur toppen och även botten för den delen skall smaka. När jag tänker på det så blir det mer och mer löjligt egentligen. Hur vet jag vad 92P av 100p betyder om jag aldrig har smakat på 100P?

Men tänker nog fortsätta använda poäng ändå. Mest för att det är kul!

Jag ser inte problemet. Poängsättningen handlar mer för mig om att klustra ihop olika upplevelser och gradera dem. Först när man stöter på en upplevelse som är närmare botten eller toppen så utvidgas skalan för mig. Om två viner är snarlika ur ett kvalitetsperspektiv, så borde de också ha betyg som är snarlika. Ett perfekt vin borde vara 100p för övrigt, men finns dem?

Det är absolut kul med betyg, men det är ju knappast viktigt i denna mörka värld.

 

[Magnus L]

Jag ser inte problemet. Poängsättningen handlar mer för mig om att klustra ihop olika upplevelser och gradera dem. Först när man stöter på en upplevelse som är närmare botten eller toppen så utvidgas skalan för mig. Om två viner är snarlika ur ett kvalitetsperspektiv, så borde de också ha betyg som är snarlika. Ett perfekt vin borde vara 100p för övrigt, men finns dem?

Det är absolut kul med betyg, men det är ju knappast viktigt i denna mörka värld.

Men om du inte vet om ett perfekt vin finns så kanske du redan har stött på det mest perfekta vinet, och det borde således ha fått 100P, och inte typ 93P.

Men visst, jag förstår vad du menar.

 

[magnum]

Men om du inte vet om ett perfekt vin finns så kanske du redan har stött på det mest perfekta vinet, och det borde således ha fått 100P, och inte typ 93P.

Men visst, jag förstår vad du menar.

Nä, om det inte finns något perfekt vin så kan inget vin få 100 p. Däremot kan ett 94 p vin inneha förstaplatsen!

 

[Mattias Schyberg]

Men om du inte vet om ett perfekt vin finns så kanske du redan har stött på det mest perfekta vinet, och det borde således ha fått 100P, och inte typ 93P.

Så är det och det är väl precis det jag märker mer och mer, dvs vinupplevelserna hamnar sällan på en nivå så att jag är beredd att ge dem mer än ca 95p och kanske kommer det alltid vara så. Problematiskt såklart, men man kan ju inte dela ut toppbetyg "bara för att" om de inte är bättre än vin man bedömt hårdare. Betygskalan fungerar helt enkelt som en referensbank över de viner man provat hittills. Så länge man upplever nya toppar eller dalar så utvidgas den. Hade jag satt maxbetyg redan på första vinet jag drack så hade det ju varit kört att använda skalan idag. Man behöver så att säga ha en skala att "växa med".

Men visst, vi kan ju alltid börja ge betyg med decimaler, typ 92,3p

 

[Magnus L]

Nä, om det inte finns något perfekt vin så kan inget vin få 100 p. Däremot kan ett 94 p vin inneha förstaplatsen!

Håller nog med dig, men en del av problemet ligger ju i att, och som vi tidigare har diskuterat, personer använder sig av samma skala fast med olika syn på vad den betyder.

 

[magnum]

Håller nog med dig, men en del av problemet ligger ju i att, och som vi tidigare har diskuterat, personer använder sig av samma skala fast med olika syn på vad den betyder.

Fast å andra sidan tänk vad lite inlägg vi skulle ha här om alla tyckte lika och vad tyst det skulle vara på alla vinträffar!

 

[Mattias Schyberg]

Håller nog med dig, men en del av problemet ligger ju i att, och som vi tidigare har diskuterat, personer använder sig av samma skala fast med olika syn på vad den betyder.

Detta samtidigt som jag upplever att vi vinnördar synkar oss väldigt bra mot varann. Jag känner ofta igen mig i andras betygsättning, dock långtifrån alla och inte nödvändigtvis inom alla vintyper, där vi förmodligen skiljer oss åt mest (vilket vi nog borde dessutom, då vi har olika preferenser).

 

[JakobS]

Jag och sambon drack Andre Jacquart bdb 2007 häromdagen.
Otroligt trevlig Champagne, med exotiska toner och inga inslag av citrus överhuvudtaget, vilket jag tycker är ovanligt (och riktigt trevligt!) för en bdb i denna prisklass.

Trevliga inslag av aprikos, apelsin, persika och lätt rostade toner.
Rekommenderar den till alla skumpafantaster, det är en riktigt bra bdb för 400kr!

 

[Magnus L]

Hoppas nu ingen blev kränkt och upprörd bara för att jag hittat en oäkta CdP som jag ändå anser vara minst lika bra som de bästa CdP:erna, trots modest prislapp och mindre "fin" härkomst.
Sådana fynd har ju (hur underligt det än kan verka) en tendens att uppröra...

Ingen som blev upprörd?

 

[chambertin]

Ingen som blev upprörd?

Är väl ingen här som blir upprörd när det Parker-bashas ?
Noterade dock att sagda C-d-R var ordentligt rosad och uppskriven av WA även den och inte bara den Gigondas som @StefanAkiko var så besviken på.

 

[Magnus L]

Är väl ingen här som blir upprörd när det Parker-bashas ?
Noterade dock att sagda C-d-R var ordentligt rosad och uppskriven av WA även den och inte bara den Gigondas som @StefanAkiko var så besviken på.

Nej, vart också lite förvånad över att Stefan skulle tro att det var något kontroversiellt han hade skrivit. Folk brukar ju prata om CdRs förnämlighet och som mini-CdPer mest hela tiden.