Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Vino fino]

.

Du som är en fantast av starkvin från Makronesien, jag tänkte sticka in en fråga till dig. Madeira är mitt sista outforskade klassiska storvinsdistrikt. Har kanske druckit ett 50-tal totalt under livet, varav en övervägande del har varit hyfsade men inte några fyrverkerier.

Min fråga blir då: var går gränsen mellan standard och premium? Hur många sedlar måste man daska upp för att få dricka världsklass? (Jag menar inte på plats, utan om man köper av handlare i EU)

 

[Daniel A]

Du som är en fantast av starkvin från Makronesien, jag tänkte sticka in en fråga till dig. Madeira är mitt sista outforskade klassiska storvinsdistrikt. Har kanske druckit ett 50-tal totalt under livet, varav en övervägande del har varit hyfsade men inte några fyrverkerier.

Min fråga blir då: var går gränsen mellan standard och premium? Hur många sedlar måste man daska upp för att få dricka världsklass? (Jag menar inte på plats, utan om man köper av handlare i EU)

Oh, bra fråga. Av mina erfarenheter från ön i sig och diverse drucket och inhandlat i London, så: över 500 kr börjar det hända saker. Över 1000 kr börjar det bli chans för magi. 2000 kr och uppåt simmar man runt på 1930-talet och äldre, med legender i sikte i var och varannan vik. Jag har en prislista från D'Oliveiras nuvarande sortiment (butiken på ön) som jag kan scanna och lägga upp när jag åter är i Uppsala. Sen är det bara att ta de priserna och lägga på 10-20 % om du är och handlar i övriga Europa där de vet vad vin är (och inte försöker lura folk bara för att vinerna är decennier gamla). Återkommer!

När jag hittat stor Madeira på glas (~5 cl) i London har jag betalat runt 20-30 pund för kvalité i världsklass.

Om det blir någon BYOB i Stockholmstrakten kan jag daska upp världsklass i utbyte mot annat smaskigt.

 

[tobbe81]

Semester och lördagskväll så förslag på vin till tacokryddad flintastek eller så får det blir en cdp med lite ålder

 

[Vino fino]

Duktigt varmt idag, läge för någonting lättsmält. Slängde ihop en Caesardressing för att gödsla en bra spansk tonfisk på en bädd av gröna blad. Riktigt exekverad Ceasardressing går att äta med sked. Usch vad gott.

Till detta en enkel Muscadet S&M (skön förkortning) på sin jästfällning från Gadais, 2014. De forummedlemmar som tycker att de dricks för mycket under 500 kr får nu en kollektiv infarkt när jag skriver om ett vin som kostar 79 bagis. Men då har de missuppfattat själva idén med jäst saft av vindruvor, och har helt missuppfattat hur vin konsumeras i vinproducerande länder där ingen dåre rycker upp femhundrakronorsflaskor till middagen varje dag. Det är en attityd som bara kan antas när man bor i ett ociviliserat land långt ifrån rankorna och den matlagning som rankornas förlovade barn ska paras ihop med.

Vinet har en fin ton av grön melon, salt bris, och lite digestivekex från jästen. 85 p. Det funkar som all Muscadet S&M alldeles fantastiskt till allt från havet, till och med till tonfisk på burk som stöttas av ansjovisen och parmesanosten i såsen. Föredömligt gott i all sin enkelhet.

 

[tobbe81]

2004 wow vilken cdp
Doftar ciggarrum och läderverkstad smakar kraftigt med viol och körsbär avslutas med bra bett och härligt och långa tanniner som aldrig vill sluta och försvinna ger den höga 97P kanske den bästa cdp jag någonsin har dragit korken ifrån.

 

[Helen]

I kväll njuter vi vår första middag på vår balkong och den går i temat Bourgogne och Bordeaux. Sniglar och Vosne Romanee samt svenska jordgubbar och Sauterne. Strålande goda viner. Trevlig lördag! !

 

[KimHartman]

Fick för mig att testa hypotesen om dekantering och valde tre Sauvignon Blanc (varav en vit Bdx, tack för tips vintomas) från tre olika regioner men delade flaskorna på sex glas med dekantering av hälften. Lät alltså halva innehållet i flaskan stå framme i 2,5 h i karaff därefter 0,5 h i kylen och resten i kylen hela tiden och igenkorkade. Serverade därefter första vinet i glas 1 och 6, vin 2 i glas 2 och 5 och dekanterade i de tre sista.
Även om viss misstänksamhet väcktes så lyckades ingen knäcka att det var samma viner.

• Boulder Bank, Sauvignon Blanc 2013, Nya Zeeland: Odekanterad, typisk enklare Nya Zeelands Sauvignon Blanc med nässlor, fläder och svarta vinbär. Hög syra och krispig. 85 p Dekanterad, syran något dämpad, mer svarta vinbär och en gnutta fatton. 85 p
• Château Coucheroy, Pessac-Lognan, Bordeaux 2013, Frankrike: Odekanterad, mindre tydlig Sauvignon Blanc karaktär lite fläder men mer åt tropiska frukter och äpplen. Lägre syra och tydliga fattoner. 86 p Dekanterad, kom fatet mer fram och äpplena blev mognare. 87 p
• Les Baronnes, Sancerre 2012, Loire, Frankrike. Odekanterad, viss miniralitet/gräsighet, fläder, fat och bra syra. Lång behaglig eftersmak. Sluten i glaset i början. Riktigt bra! 89 p Dekanterad, tydligare doft och smak (största skillnaden) med mer fläder, svarta vinbär och mineraler, dvs typiska SB drag från Loire. 91 p

Som tröstvin till maten serverades

• Nuestro Bobal por Diana Garcia 2007, Utiel-Requena, Spanien. Ett härligt vin med stor frukt plommon, mörka bär, med mera samt tydlig fatton och bra tanniner. 90 p

Spännande ide, men så som upplägget ser ut lär det väl mest bli en studie i hur temperaturen påverkar hur ett vin uppfattas.

 

[KimHartman]

Minnet och gamla anteckningar är svårt att ha som referens vid jämförande analyser, då jag-variationen bidrar med för mycket brus. En känsla om hur det ligger till kan vi dock få men det är framförallt roligt att följa utvecklingen på ett personligt plan oavsett hur ovetenskapligt det blir.

Jag tror också starkt på "jag-variationen"!

Lösningen på problemet med att undersöka utvecklingen är att prova så ofta att den kan utläsas trots jag-variationen..

 

[KimHartman]

Galloni och Suckling uppfattar jag som "värre" än Parker. Bland övriga som ger hög poäng kan nämnas Jay Miller (på sin tid) och Jeb Dunnuck. Här i landet har vi bl.a. Per Bill, och så alla på Livets Goda när de recenserar viner från annonsörer.

Vinpoäng satta av olika provare på en absolut skala är mer eller mindre meningslösa sett i sin ensamhet eftersom provare knappast är överens om hur - eller ens vad - det är man sätter poäng på. Tricket för den som ändå vill använda sig av sådana poäng är att jämföra de enskilda provarnas poäng mot deras poäng av andra viner, gärna viner som man själv har en uppfattning om.

 

[grappa]

Spännande ide, men så som upplägget ser ut lär det väl mest bli en studie i hur temperaturen påverkar hur ett vin uppfattas.

Ställde in i kylen 30 min innan för att få samma temp på alla när de provades, men det fanns säkert skillnader.

 

[StefanAkiko]

Oh, bra fråga. Av mina erfarenheter från ön i sig och diverse drucket och inhandlat i London, så: över 500 kr börjar det hända saker. Över 1000 kr börjar det bli chans för magi. 2000 kr och uppåt simmar man runt på 1930-talet och äldre, med legender i sikte i var och varannan vik. Jag har en prislista från D'Oliveiras nuvarande sortiment (butiken på ön) som jag kan scanna och lägga upp när jag åter är i Uppsala. Sen är det bara att ta de priserna och lägga på 10-20 % om du är och handlar i övriga Europa där de vet vad vin är (och inte försöker lura folk bara för att vinerna är decennier gamla). Återkommer!

När jag hittat stor Madeira på glas (~5 cl) i London har jag betalat runt 20-30 pund för kvalité i världsklass.

Om det blir någon BYOB i Stockholmstrakten kan jag daska upp världsklass i utbyte mot annat smaskigt.

Jag kommer!!!

 

[StefanAkiko]

Duktigt varmt idag, läge för någonting lättsmält. Slängde ihop en Caesardressing för att gödsla en bra spansk tonfisk på en bädd av gröna blad. Riktigt exekverad Ceasardressing går att äta med sked. Usch vad gott.

Till detta en enkel Muscadet S&M (skön förkortning) på sin jästfällning från Gadais, 2014. De forummedlemmar som tycker att de dricks för mycket under 500 kr får nu en kollektiv infarkt när jag skriver om ett vin som kostar 79 bagis. Men då har de missuppfattat själva idén med jäst saft av vindruvor, och har helt missuppfattat hur vin konsumeras i vinproducerande länder där ingen dåre rycker upp femhundrakronorsflaskor till middagen varje dag. Det är en attityd som bara kan antas när man bor i ett ociviliserat land långt ifrån rankorna och den matlagning som rankornas förlovade barn ska paras ihop med.

Vinet har en fin ton av grön melon, salt bris, och lite digestivekex från jästen. 85 p. Det funkar som all Muscadet S&M alldeles fantastiskt till allt från havet, till och med till tonfisk på burk som stöttas av ansjovisen och parmesanosten i såsen. Föredömligt gott i all sin enkelhet.

Visa bifogad bild 4418

Drack själv en 2010 av denna i fjol. Levererade bra, men fortfarande för ung för att explodera underbarheter. Visst blir de magiskt bra efter 6-8 år, dessa underskattade och ständigt rätt prissatta underverk från Loire. (Förstår om prislappen kan verka avskräckande för etikettisterna, men för oss andra, är detta vardag de luxe.)

 

[StefanAkiko]

Efter träningen och enorma mängder hostattacker, så var det så dags för mitt livs första kendo-vin!

Notera att på bilden håller modellen i svärdet på ett sätt som gör att man misstänker ett vin just under 60p. Hela jag får obehagskänslor av den felaktiga nybörjarhållningen som bara en wannabe utan tränare kan ha. Men, vinet var bra mckt bättre.

2014 Invivo Sauvignon Blanc Log Zipangu, 84p
Marlborough, NZ
A typically vegetal NZ SB that is not too acidic for us.
More gooseberries and kiwi than cat's pee and black currant leaves on both nose and palate.
Rich aroma therapy, impossible to miss that there is an opened btl in the wine cellar.
Taste is intense, fresh, summery and delicious. As we adore the freschness of vegetal aromas in the summer time, this wine made us happy. Not complex, but a fine step above the bulk level.
Wife 83p.

 

[StefanAkiko]

Med tanke på Log Zipangu och dess horribla etikett, så konstaterar jag ändå glatt att det alltid är trevligt med viner som är BÄTTRE än etiketten
Inte ofta man får vara med om en sådan ynnest.

 

[Gurto]

Domaine William Fèvre Chablis Grand Cru Bougros 2008 (ugnsbakad bergtunga med purjolök, pommes duchesse och musselvitvinssås)
Doftar gula mogna äpplen, kvitten, söta päron, skirat smör med en liten champinjon i, mineraliteten är metalliskt med ostronskal inblandat med stålet.
I munnen: Hyggligt koncentrerad med fet, mogen frukt åt gula äpplen och lite tropiska frukter, ganska ekig och smörig, metalliskt, frisk syra.

Det är väldigt gott och balanserat på alla sätt och vis men enligt mig borde Grand Cru leverera mer koncentration i doft och smak. Lite för enkel, relativt sätt. Tveksam till att lagring kommer leda till någon förbättring. 89p

Passade mycket bra till maten.

 

[StefanAkiko]

Domaine William Fèvre Chablis Grand Cru Bougros 2008 (ugnsbakad bergtunga med purjolök, pommes duchesse och musselvitvinssås)
Doftar gula mogna äpplen, kvitten, söta päron, skirat smör med en liten champinjon i, mineraliteten är metalliskt med ostronskal inblandat med stålet.
I munnen: Hyggligt koncentrerad med fet, mogen frukt åt gula äpplen och lite tropiska frukter, ganska ekig och smörig, metalliskt, frisk syra.

Det är väldigt gott och balanserat på alla sätt och vis men enligt mig borde Grand Cru leverera mer koncentration i doft och smak. Lite för enkel, relativt sätt. Tveksam till att lagring kommer leda till någon förbättring. 89p

Passade mycket bra till maten.

Och 500 lökar för denna mediokra upplevelse . . . ? ? ?
( ...då NZ, Napa, Oz, Washington, Jura, Österrike, Rhine mfl regioner och producenter också finns... )

Är själv (också?) barnsligt förtjust i DWF:s viner men har en hustru som inte alls fördrager Chablis öht. Drack denna 07:a tidigare i år och samma '04 i fjol. Båda landade på 90p, (väsentligt lägre för hustrun) och oändligt långt från prisvärt... Jag menar, vem kan inte producera ett torrt vitt 90+ vin för 550kr flaskan? ;-)

 

[Mattias Schyberg]

Hade lite miniprovning av fino igår.

Kände det var dags att ta Tio Pepe Fino En Rama (95314) på pulsen ordentligt genom att jämföra den med den vanliga finon Tio Pepe Fino (8225) av samma sherry-hus i Systembolagets standardsortiment. Givetvis så bad jag min fru blinda, men redan på färgen så blev det uppenbart vilket som handlade om det ofiltrerade vinet. Svarta glas hade varit ett bättre val, men nåväl.

Visst tusan var det väldigt stora skillnader. En Rama visar helt klart upp större muskler med en längd som referensen inte ens är i närheten av. Mycket mer extrakt och nyansrikedom. Själva karaktären på dem är dock väldigt lika, nästintill samma smakbeskrivning kan i princip användas på båda, men intensiteten på upplevelsen är helt klart minst ett par pinnar högre på En Raman.

Vi snackar komplexitet i mängder! Drag av bokna gröna äpplen, betong, gröna oliver, fänkål och kamomill direkt vid start som följs upp av lite drag av aceton, sågspån, nötter, lut, jäst, fräscht mögel och havssalt. Heltorrt. Den enklare finon känns mer vattnig och dör helt i direkt jämförelse, men är verkligen inte dålig, bara snällare och mer utspädd.

En Rama ~92p och lillebror får nöja sig med ~89p (har svårt att sätta betyg på starkvin då jag dricker det lite för sällan, så se mer betygen som en jämförelse än absoluta tal).

 

[Gurto]

Och 500 lökar för denna mediokra upplevelse . . . ? ? ?
( ...då NZ, Napa, Oz, Washington, Jura, Österrike, Rhine mfl regioner och producenter också finns... )

Är själv (också?) barnsligt förtjust i DWF:s viner men har en hustru som inte alls fördrager Chablis öht. Drack denna 07:a tidigare i år och samma '04 i fjol. Båda landade på 90p, (väsentligt lägre för hustrun) och oändligt långt från prisvärt... Jag menar, vem kan inte producera ett torrt vitt 90+ vin för 550kr flaskan? ;-)

Nu är inte 89p mediokert enligt mig utan ett väldigt bra vin. För de 495 spenderade kronorna hade jag dock förväntar mig mer, det är sant.

 

[mnor]

Helgens viner hittills:

NV André Clouet Silver Brut Nature
Doft: Grönt äpple och lime
Smak: grönt omoget äpple, lime med citron avslut

En champagne med riktigt mycket syra i, som funkade bra i värmen igår och även till räkorna sedan på kvällen. Bra champagne som växte med värme i glaset, de gröna äpplena gick från omogna till mogna och den relativt långa eftersmaken av citrus blev aningen mjukare. Denna flaska skulle enligt mitt tycke behöva ett år eller två i källaren. Jag förstår att denna champagne ligger högt på listan över "prisvärda" champagner bland "odlarskumpafantasterna" och kan helt klart själv tänka mig att dricka Silver Brut Nature igen.

2012 Achaval-Ferrer Quimera
Doft: Björnbär, mörka bär, ceder
Smak: Björnbär, svarta vinbär, körsbär, plommon, hallon och ceder

Första smaken för tanken till drottningssylt, dock så finns det så mycket syra i vinet så det blir inte svulstigt i munnen utan mer som en syrlig drottningsyltssaft. I eftersmaken framträder syntetisk hallonsmak (resorb med hallonsmak eller dextrosol), och det är bland det värsta jag vet i vin. Ett vin med mycket frukt och en hel del syra och visst finns det tanniner i vinet, men jag tycker inte att tanninerna balanserar upp frukten och syran. Flygplansvinsvarning, har högre förväntningar på ett vin för 300 sek.

Drack vinet över 2 dagar och tyvärr så utvecklades det inte i rätt riktning. Inget jag kommer att köpa igen och jag kommer inte riskera att köpa Achaval-Ferrers malbec som kom ut i senaste släppet heller.

 

[Mattias Schyberg]

Helgens viner hittills:
Visa bifogad bild 4432
NV André Clouet Silver Brut Nature
Doft: Grönt äpple och lime
Smak: grönt omoget äpple, lime med citron avslut

En champagne med riktigt mycket syra i, som funkade bra i värmen igår och även till räkorna sedan på kvällen. Bra champagne som växte med värme i glaset, de gröna äpplena gick från omogna till mogna och den relativt långa eftersmaken av citrus blev aningen mjukare. Denna flaska skulle enligt mitt tycke behöva ett år eller två i källaren. Jag förstår att denna champagne ligger högt på listan över "prisvärda" champagner bland "odlarskumpafantasterna" och kan helt klart själv tänka mig att dricka Silver Brut Nature igen.

2012 Achaval-Ferrer Quimera
Doft: Björnbär, mörka bär, ceder
Smak: Björnbär, svarta vinbär, körsbär, plommon, hallon och ceder

Första smaken för tanken till drottningssylt, dock så finns det så mycket syra i vinet så det blir inte svulstigt i munnen utan mer som en syrlig drottningsyltssaft. I eftersmaken framträder syntetisk hallonsmak (resorb med hallonsmak eller dextrosol), och det är bland det värsta jag vet i vin. Ett vin med mycket frukt och en hel del syra och visst finns det tanniner i vinet, men jag tycker inte att tanninerna balanserar upp frukten och syran. Flygplansvinsvarning, har högre förväntningar på ett vin för 300 sek.

Drack vinet över 2 dagar och tyvärr så utvecklades det inte i rätt riktning. Inget jag kommer att köpa igen och jag kommer inte riskera att köpa Achaval-Ferrers malbec som kom ut i senaste släppet heller.

Tack för bra rapport och lite varningens ord angående Malbecen.