Att skriva lite sådär allmänt om tokaj leder ju såklart till att tankarna surrar kring tokaj även efter avslutade skriverier (och det är ju alltid lite värmade när någon (
@Elvis ) tar ens tips till hjärtat och pungar ut en dryg tusenlapp bara sådär. En av alla positiva saker med det här forumet
). Steget till att sedan gräva lite i garderoben, vänta lite på kylning, och BAM! (bokstavligt. Jävlar vilken svår kork att få ur), så står en tokaj utan kork framför näsan på en.
2000 Patricius Tokaji Aszú 5 puttonyos
Tredje gången jag dricker det här vinet på lika många år. Inga fler flaskor kvar nu, dock.
Har börjat få den där djupa gyllene färgen som drar åt brunt. Bruna nyanser i vita sötviner = mmmmm, mums.
Enorm botrytisnäsa, dominerande ljunghonung och marmeladaktig fruktighet (apelsin/aprikos/kvitten, kan inte riktigt bestämma mig). Lite kola-toner (tänk kokad kondenserad mjölk). Allt utom kolan följer med på tungan. Trots 15 år på nacken är syran genomträngande. Tänk vildäpplen. Sötman väger upp finfint, men nog kan den brottas med syran i ytterligare 15 år. Rysligt trevligt vin! För ~250 kr (köpt på grannmonopolet Alko, på Åland av alla ställen) är det oerhört mycket vin per krona, dessutom.
93p.
Andra saker har ju också hittat ner i strupen:
2010 Finca Allende - Rioja blanco
Nektariner, honung, lite vanilj. Rätt ordentligt med frukt! Frukten finns i smaken också, men inte alls i samma utsträckning som nosen lovar. En del oljestekt svamp på tungan, hint av sherrytoner. “Medium” syra och ett långt avslut. Rätt tungt vin, som passade fint till smörstekta kantareller, toast och grillad salsicca. Vinet känns som en märklig, men bra, blandning mellan traditionell och modern vit rioja. Många tummar upp.
89p.
Kul att läsa !
Är en sucker själv på Mencia av alla de slag och har handlat lite av varje från Deacantalo i Spanien men inte provat så mkt ännu.
Tycker det verkar som att vinerna behöver komma över en viss tröskel i koncentration innan dom visar upp sin rätta identitet även om jag inte provat ngn så alkoholstark Bierzo ännu som din ovan. Tycker också att Mencia i den här stilen ofta integrerar relativt mkt fat på ett bra och ganska snabbt sätt.
Andra Bierzo jag provat och gillat har varit bl.a:
Hombros från Casar de Burbia
Bem bi Bre från Dominio de Tares
Här några gamla noter med Mencia-viner:
http://www.finewines.se/threads/spanska-viner.118/page-13#post-77451
http://www.finewines.se/threads/spanska-viner.118/page-12#post-32289
http://www.finewines.se/threads/spanska-viner.118/page-2#post-11370
Kul med fler Menciá-pimplare! Läste igenom dina tidigare noter, och kan absolut hålla med om att det finns vissa likheter med tannat och ung cabernet franc. Dominio de Tares BemBiBre ligger högt upp på inköpslistan, så din rekommendation petade det nog till toppen! Är tom på Bierzo nu, nämnligen. Har hunnit med två till sedan Corullón-inlägget (blodad tand, osv).
2012 Raúl Pérez & César Márquez, La Vitoriana - Bierzo
Dracks utan större eftertanke. Len som silke (fast silke med tannin-bett. Fråga inte. Jag kanske bara var berusad). Mycket frukt, men begränsad komplexitet. Bra, men lite intetsägande.
86p.
2011 Dominio de Tares, Cepas Viejas - Bierzo
Djupt, tjockt röd färg. Djuriskt (jag vet vad jag menar med det här, men har svårt att beskriva termen), toner av stall/halm, björnbär och vanilj. Smakar mest tunga röda bär med lite vanilj på. Som väntat är tanninerna framträdande., alkoholen inte 100 % integrerad - mer eldigt än varmt -, men den kraftiga karaktären överlag väger väl upp några brister. Viss kryddighet (peppar) i eftersmaken. 2011 verkar vara en solid årgång i Bierzo. Trevligt!
89p.