Fredag kväll, ensam hemma, träffar på en Domaine de Courcel Pommard Grand Clos des Epenots 1996 i källaren som ligger där lika ensam som jag. Stek på lite anka, öppna flaska, häll upp i glas.
Fortfarande väldigt ung, hög syra, lite funkig muggig ton som lyckligtvis är flyktig. Därefter stram mörk frukt, en del tanniner, svamp, skog. Utan mat är den rätt tuff men med mat så lugnar vinet ner sig och parar ihop sig fantastiskt bra med ankan. När ankan är uppäten så har vinet öppnat sig så pass mycket att det är njutbart på egen hand och kvällen försvinner fort med ett så trevligt sällskap. Rätt tuff rackare gjord i en typisk kompromisslös Pommardstil. Hade jag fler flaskor skulle jag sparat minst 5 år till och det känns som den nog överlever de flesta här på forumet. Bourgogne är ju hur kul som helst men tålamod är en dygd.
Fortfarande väldigt ung, hög syra, lite funkig muggig ton som lyckligtvis är flyktig. Därefter stram mörk frukt, en del tanniner, svamp, skog. Utan mat är den rätt tuff men med mat så lugnar vinet ner sig och parar ihop sig fantastiskt bra med ankan. När ankan är uppäten så har vinet öppnat sig så pass mycket att det är njutbart på egen hand och kvällen försvinner fort med ett så trevligt sällskap. Rätt tuff rackare gjord i en typisk kompromisslös Pommardstil. Hade jag fler flaskor skulle jag sparat minst 5 år till och det känns som den nog överlever de flesta här på forumet. Bourgogne är ju hur kul som helst men tålamod är en dygd.