Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Larseman]

Intressant hur några år på rygg kan förändra även ett enklare vin till det bättre.

2010 Paso Creek Cabernet Sauvignon (87p)
Köpte två flaskor i början på 2013, 139kr i BS (idag 179 ). Trodde jag köpte 2009, men insåg idag att det har varit 2010 hela tiden.
Drack första flaskan för drygt två år sedan och upplevde den lite ogin med vassa syror och strama kantiga tanniner, inte alls i balans.
Igår öppnades den andra flaskan som dock fortfarande upplevdes lite kinkig. Men idag är det ett helt annat vin. Intensiv och stor doft av svarta vinbär, lakrits, torkad frukt och mynta. I munnen är syran fortfarande hög, men i mycket bättre balans med frukt och tanniner som för övrigt också är mycket mjukare och behagligare. Massor med söt mörk frukt. Kanske lite väl tama tanniner för en Nebbiolo-lover som jag .

Edit: 87p är nog egentligen ganska snålt när jag tänker närmare efter (sniffandes och sippandes på den sista slurken)

 

[Peder]

Jag fortsätter helgen i österrikiska tecken, så blir det när man tar med sig bilen till Österrike på semester. Det är samma producent som igår fast ett helt annat vin. Det är en ofiltrerad och spontanjäst Weissburgunder (Pinot Blanc) där fermentering sker i 500 liters tonneaux-fat (10 procent med skalkontakt) och det har fått ligga 16 månader på faten så det är en ordentlig skjuts av ek, men trots allt inte för mycket, kanske mycket för att man valt 500-liters fat. Gillar man Pinot Blanc så kommer man även gilla Gsellmann Pannobile Weissburgunder Goldberg 2012 som tyvärr är lite svårt att få tag på även via nätet, kanske på grund av det är så gott som slutsålt då det i Österrike är en mycket känd producent och vinet fick 93 poäng i Falstaff just denna årgång. Själv tror jag att jag fick betala cirka 18 euro på vingården för det i somras om jag inte fick någon liten rabatt. Själv skulle jag älska det här vinet till en riktigt bra torsk eller varför inte en marulk.

 

[Larseman]

i torsdags ordnade BraVin provning på temat "Hur smakar Pinot Noir" som vanligt trevligt ordnat av Anne Johanne Korsnes.

En insikt man tar med sig är hur otroligt svårt det är att sätta poäng när alla viner är av så hög kvalitet. Det är hyfsat enkelt att rangordna vinerna, men nästan omöjligt att hitta/välja nivån. Hur bra är egentligen det bästa vinet jämfört med alla andra man har druckit och inte bara kvällens viner? Kanske borde vinerna istället legat mellan 89 och 95 istället för 86 och 92 eller...? Men man lär sig väl så småningom

Flight 1:

2011 Alana Estate Pinot Noir (92p)
Komplex elegant doft av röda hallon, rosor, exotiska kryddor och kaffe. Lite gröna toner, men inget som stör. Hög syra med mjuka väl integrerade tanniner. Gott! Ett riktigt doftvin.

2011 Philipp Kuhn Laumersheimer Kirschgarten Spätburgunder Trocken "Vom Kalksteinfels" (88p)
Ganska intensiv och stor doft av solmogna jordgubbar, karamell, kaffe, vanilj och en del jordiga toner. Snälla väl integrerade tanniner och en mycket bra längd. Lite för syltig i min smak dock.

2012 Pisa Range Pinot Noir Black Poplar Block (89p)
Doft av mörka bär (blåbär) som efterhand går över till mer röda bär. Kryddig med kaffe och kokos. Inledningsvis ganska blyg men tar sig rejält med någon timme i glaset. Hög syra, strama tanniner, lång med en ganska sötfruktig stil.

2011 Louis Jadot Beaune 1er Cru Clos des Couchereaux Domaine des Héritiers Louis Jadot (86p)
Första intrycket är ett ganska tråkigt och lite platt och tomt vin. Efterhand tar det sig men inte till några avsevärda höjder. Domineras av röda bär och örtkryddor (timjan?). Markant stramare tanniner än övriga viner i flighten, även lite gröna och kartiga. Inte helt i balans.

Blev lite orolig efter avtäckning när jag inser att vi har detta vin i källaren, blev lugnare när det visar sig att det är 2012 som ligger där och som jag också har provat tidigare med betydligt bättre utfall.

Flight 2:

Ursäkta min uschla mobilkamera

2012 Valli Pinot Noir Gibbston Vineyard (90p)
Sval doft av blåbär med en del kryddighet och florala toner av viol eller ros. Mjuka välintegrerade tanniner. Varm, fyllig och balanserad smak med utmärkt längd.

2011 Philipp Kuhn Laumersheimer Kirschgarten Pinot Noir Großes Gewächs (92p)
Stor öppen doft av solmogna skogshallon, violer, kokos och blandade örtkryddor. Sötfruktig med mjuka, fina, försynta tanniner. Extremt bra längd. Mycket gott!

2012 Faiveley Chambolle-Musigny (88p)
Ganska blyg och sval doft som domineras av röda bär (smultron). En hel del kryddighet och lite mandel ackompanjerar. Mogna strama tanniner men en liten beska som stör i slutet. Absolut ett bra vin men lite torrt och anonymt.

2010 Dry River Pinot Noir (86p)
Det visade sig att detta var det dyraste vinet på hela provningen men för mig så hamnade det i botten. Doften drar åt svarta vinbär, plommon och torkad frukt. För mycket muskler för en PN tycker jag nog. Ganska grön och kartig i doften också. Överhuvudtaget ett ganska obalanserat vin som kanske (men jag tvivlar) så småningom lever upp till sitt pris.

WOTN blev Philippe Kuhn i båda flighterna även om jag satte Alana som bäst i flight 1.

Tilläggas ska att alla viner serverades blint även om det inte var någon högoddsare att Philippe Kuhn var med eftersom det är lite av BraVins stolthet.

 

[Peder]

2014 Heinrich Pinot Noir Dorflagen
Billigt från bolaget, men riktigt trevlig representant för billigare PN från Österrike. Ganska "skitig" i stilen, men fullproppad med körsbär, jordgubbar, blommor/florala toner. Okomplicerat, men i mina ögon ett kanonvin för pengarna.

20XX Loimer Pinot Noir (Hasel eller Terassen?)
Österrike igen. Betydligt mer ren och elegant i stilen, men inte riktigt lika rolig som den föregående. Troligtvis lite dyrare men fortfarande inte i en hög prisklass. Även här mängder med körsbär, hallon, jordgubbar, blommor och en schysst florsockrig vaniljsötma. Mycket gott, men det var något med "skitigheten" i det föregående vinet som tilltalade mig mer.

2013 Loimer Pinot Noir (Hasel eller Terassen?)
Slank och elegant, betydligt lättare i kroppen och med en schysst rödfruktighet som jag verkligen uppskattade efter någon timme i glaset. Mitt omedelbara intryck var att den här var mer "skitig" än Dorflagen så jag vet inte riktigt om vi pratar om samma toner... Att den var så öppet fruktig fick mig dock att tänka på USA så jag landade där borta. Milt irriterande förstås!

2014 Heinrich Pinot Noir Dorflagen
Provade inte mycket mer än ett litet glas av den här, men det kändes rätt enkelt och aningen ostrukturerat. Lite för klen i frukten, som dominerades av röda körsbär, hallon och lingon, men däremot med en uppfriskande syra som måhända tog över lite för mycket. 12% ABV var dock väl avvägt!

Kul att se hur olika smaken är för olika viner. Personligen gillar jag Loimer som producent av vita viner men tycker att röda viner väldigt sällan är intressanta från Niederösterreich. Pinot Noir passar bättre i Burgenland och även från innersta delen av Wien där man har strax under 1000 hektar vingårdar totalt, men det har tyvärr blivit en trend där man ekar dessa viner väldigt hårt nuförtiden. Det finns några undantag på riktigt spännande Pinot Noir:er från Steiermark, men tyvärr gör man alldeles för mycket Chardonnay (Morillon) och Sauvignon Blanc där som nästan är identiska med varandra i detta område. Heinrich som finns i Burgenland är för övrigt en riktigt duktig producent, men man kan behöva stiga upp lite mer i prisnivå än den som Systembolaget har för 129 kronor och som kostar 90 kronor om man köper den i Österrike för att få känna av kvalitén hos Heinrich.

 

[ChristianB]

Kul att se hur olika smaken är för olika viner. Personligen gillar jag Loimer som producent av vita viner men tycker att röda viner väldigt sällan är intressanta från Niederösterreich. Pinot Noir passar bättre i Burgenland och även från innersta delen av Wien där man har strax under 1000 hektar vingårdar totalt, men det har tyvärr blivit en trend där man ekar dessa viner väldigt hårt nuförtiden. Det finns några undantag på riktigt spännande Pinot Noir:er från Steiermark, men tyvärr gör man alldeles för mycket Chardonnay (Morillon) och Sauvignon Blanc där som nästan är identiska med varandra i detta område. Heinrich som finns i Burgenland är för övrigt en riktigt duktig producent, men man kan behöva stiga upp lite mer i prisnivå än den som Systembolaget har för 129 kronor och som kostar 90 kronor om man köper den i Österrike för att få känna av kvalitén hos Heinrich.

Jag kan bara instämma; det var en schysst PN, men den saknade lite komplexitet kanske. Den framfusiga frukten tilltalade mig dock den här kvällen. Heinrich hade ju en Blaufränkish på SB förra året som jag tyckte bra om! Jag ska spana lite efter bättre varianter!

Det blev fortsatt österrikiskt igår faktiskt: 2014 Schloss Gobelsburg Ried Gaisberg Riesling Reserve. Enligt etiketten är Ried en enskild vingård som tillhör tre olika byar, med blandad gnejs och skiffer i jorden. Delar av vingården är tydligen bland de äldsta i området.
Allt detta märks faktiskt i vinet (jag läste etiketten idag söndag) för min första tanke igår kväll var att frukten hade bra djup och komplexitet, där finns både gröna äpplen, päron, vit persika, citron, honung, blommiga toner, samt en tydligt mineralisk profil med steniga toner. Och visst, det är knappast stenen i jordens förtjänst utan kanske snarare ett drag av reduktion, men ibland är det ju trevligt att drömma sig bort lite och tänka att man har en stenbit i glaset.
Jag gillar vinet skarpt i alla fall! Det är nog ett av småpartierna från de senare släppen men det saknade etikett och pris i butiken så jag bara tog flaskan på vinst och förlust! Riktigt trevligt ändå!

 

[grappa]

Blev bjuden på en back to basics blindprovning här om kvällen. Väldigt bra träning i synnerhet när trenden bland vännerna hittills har varit att överträffa varandra i svårighetsgrad och hitta viner som är omöjliga att känna igen.

• Hugel Riesling 2013, Alsace; Klassiska toner av tropisk frukt, citrus, gröna äpplen och en gnutta snäckskal. Hög syra och bra krispighet fick mig att gissa Riesling från Tyskland. Bra vin 87 p.
• Domaine de la Villaudière Sauvignon Blanc 2014, Sancerre; Mycket typisk Sauvignon Blanc med svarta vinbär, nässlor, katt, fläder med mera. Hör syra och riktigt krispig. Min gissning gick till Nya Zeeland på grund av tydligheten, jag brukar uppleva Loire som mer dämpad. Var inte helt övertygad om vinet, lite endimensionellt, men riktigt bra längd och höll i glaset. 84 p. Möjlige borde kvalitetspoängen var lite högre, 87 p?
• Hubert Beck Pinot Gris, 2014, Alsace; Lite guldgulare i färgen än övriga (de andrae tre vita var helt lika i färgen). Tropisk frukt, honung, blommighet i doft och smak. Låg syra men balans mellan syran och restsötman. Tveklöst en Pinot Gris från Alsace. Svag för PG så tycke och smak 88 p. Kvalitetspoäng 83 p?
• La Chablisienne Petit Chablis 2014; Det enda ekade vitet av de vita gav ledtråden Chardonnay. Svag doft av popcorn och vanilj initialt men som sedan togs över av tropisk frukt, äpplekaka och citrus. Smak med inslag av gröna äpple, tropisk frukt och en välbalanserad fatbeska. Landade i Chablis efter viss tvekan på grund av den höga syran. Gedigen Chablis men utan att blända, 84 p.
• Claudio Alario Barolo Sorano, 2009; Mörkt brunrött vin med hög opacitet. Tydlig vaniljton, körsbär och efter ett tag blomighet i doften. Smak av körsbär och fatbeska i kombination med mycket höga tanniner. Allt utom färgen talade för Nebbiolo så gissning gick till Piemonte. Riktigt bra vin om man (som jag) gillar tanniner och härlig doft 90 p. Förtjänar att lagras.

Kul provning där vi satte all druvorna men fortstatt svårt att sätta Loire kontra Nya Zeeland på Sauvignon Blanc och Reingau kontra Alsace på Riesling.

 

[LeChat]

I fredags hade vi billiga räkor i Gbg (89:-/kg) och Champagne är man ju alltid sugen på. Det fick bli en nyligen inhandlad Gosset 2004. Väldigt drickbar nu men kändes också trevlig att ha i glaset om 5- 10 år.

 

[Mattias Schyberg]

Socialt samkväm med @vininfo.nu igår ihop med våra bättre halvor. Det blev ost och vin, både högt och lågt och höjdpunkterna denna kväll blev en "tawny" från Barossa och en fullständigt underbar Savennières. Läs mer nedan...

Först ut lite enkel Riesling som vi själva hade med oss som komplement till ostarna. 2013 Von Winning Win Win är en enkel och krispig Riesling med primärt gröna äpplen, lime och lite tropisk frisk frukt. Anslag av fläder kan anas. Bra citronsyra i munnen. Trevligt, men det kändes tunt och väl enkelt i sammanhanget. Möjligen är jag lite snål med poängen. 85p

Vin nummer två dracks blint, men det behövdes inte mer än någon minut för att naila vinet på regionsnivå (en del tur och resten god kännedom om värdens vinpreferenser möjligen). Chenin Blanc kan vara fullständigt underbart och just detta vin är ett sådant exempel. Tung CB med massiv koncentration och underbar viskös fetma. Mängder av smutsig honung, aprikos, persika och halm med lite härligt svampig mognadston med små delikata stråk av flinta. Arommässigt så kändes det nästan som en Tokaj, men upplevelsen i munnen är något helt annat. Syrarikt, silkeslent och fylligt, kanske med ett uns restsötma, men i stort sett heltorrt. Tänkte Clos du Papillion, vilket nog är en god gissning. Satan i gatan vilket underbart och läckert vin! 92p

Facit: 2007 Château Pierre-Bise Savennières Clos le Grand Beaupreau

Första röda var mitt egna. Pinot Noir inköpt på plats i Santa Barbara. 2009 Au Bon Climat Pinot Noir Talley Vineyard är absolut ett riktigt bra vin, men jag hade högre förväntningar. Krutiga fat, körsbär, rabarber, sandelträ, jord, rotfrukt och stall i näsan. Frikostig frukt i munnen med aningen charmig restsötma. Helt i balans och lite lagom moget. Lite av ett mellanting mellan Bourgogne och Kalifornien. Supertrevligt vin, men jag nöjer mig att sätta 90p. Saknar lite fokus och intensitet för högre höjder.

Fjärde vinet blev återigen blint och är det någon vinstil som är tacksam att få så är det en rejält pepprig Syrah från norra Rhône. Det är liksom ingen tvekan om ursprung. Svarta oliver, björnbär, chark, peppar och fat med hög fruktkoncentration. Lite fylligare än en typisk Crozes-Hermitage, tänkte därför "Guigal" snarare än "Graillot" med tanke på den tillgängliga stilen med generösa fat och mycket frukt. Helt klart my type of stuff, men nog hade det lyft med lite mer komplexitet. 89p

Facit: 2012 Domaine des Lises St. Joseph Equis

Avslutade kvällen med lite underbar chokladmousse och ytterligare ett blindvin. Massivt koncentrerat med mängder av fat, tobak, torkad frukt, fikon, vedbrasa, läder och choklad. Eldigt och intensivt med monstruös längd. Gissade såklart på portvin och tawny, tänkte en tioårig ungefär. Supergott som avslutning och om jag hade känt mig trygg att betygsätta (har dåliga referenser när det gäller starkvin) så hade jag nog med lätthet hamnat en bra bit över 90-strecket. Grymt starkvin och en fröjd att testa!

Facit: N.V. Dutschke The Tawny 22 Year Old

Man får tacka som tusan för en underbart trevlig vinkväll med några riktigt roliga utropstecken!

 

[ARhedin]

Provade en cremant D'Alsace, från min favoritproducent Francois Baur, underbar, lagom med sötma, små fina bubblor. Sedan till laxrullar en Rudesheim Berg Rottland, spätlese Riesling,från 2002, härliga plastbolltoner. Och till grillade angusburgare en Cerro Gallina, druva bobal från Utiel-Requena, härlig med doft av röda bär, örter och lakrits.

 

[LeChat]

Beychevelle 2008 gör jobbet till ryggbiffen men känns ungt. Bordeauxmarkörerna finns där och det är ett elegant vin men samtidigt lite ihåligt. Behöver några år till i källaren för att riktigt komma till sin rätt.

 

[Peder]

Tredje dagen i rad med österrikiska viner, måste bli något från Tyskland eller Frankrike nästa helg så att det inte börja växa lederhosen på mig och jag börjar joddla. Men jag slutade söndagen med ett väldigt roligt vin. Det är vingården Artisan Wines i Halbturn (Burgenland) med 5 hektar totalt. Från skörden 2012 så gick inte all Sauvignon Blanc åt som skulle vara i en cuvée och barriquen glömdes bort i källaren (mer eller mindre) och efter att ha legat i över två år på fatet så buteljerades denna Sauvignon Blanc som självfiltrerat sig och eken har dragit sig tillbaka så det upplevs inte sönderekat. Sammanlagt så fylldes strax över 200 flaskor och det mesta var give-aways till bra kunder, men i somras köpte jag några flaskor under semestern och http://www.artisanwines.at/shop/ har ett fåtal till försäljning i sin webbshop om vingårdens lagersaldo stämmer. Ett riktigt kul vin och detta för bara 15 euro.

Årgång 2012 - Ofiltrerad Sauvignon Blanc och Årgång 2013 - Ofiltrerad Rosé så det är alltid olika sorters vin beroende på årgång.

 

[Mattias Schyberg]

Visa bifogad bild 5083

Helt platt och dött. Går tillbaka med flaskan idag och hoppas att det enbart var flaskan som var kass och inte vinet i sig...

Nytt försök idag med ny flaska. Åts ihop med lite söndagsentretcôte...

2003 Vina Tondonia Reserva (91808)

Klart bättre och helt klart inte defekt som sist, men jag är inte imponerad ändå. Aningen trött frukt med drag av potatisavkok, dill, läder, fänkål, rotfrukt och soltorkade tomater. Bra syra, heltorrt men aningen tunt. Borde nog ha druckits för längesen, men det är lite mysigt ändå på något sätt. Ingen rekommendation oavsett, köp hellre Faustino I Gran Reserva för nästintill halva priset och något snäpp upp i kvalitet. 87p

 

[Daniel A]

Nytt försök idag med ny flaska. Åts ihop med lite söndagsentretcôte...

2003 Vina Tondonia Reserva (91808)

Visa bifogad bild 5106

Klart bättre och helt klart inte defekt som sist, men jag är inte imponerad ändå. Aningen trött frukt med drag av potatisavkok, dill, läder, fänkål, rotfrukt och soltorkade tomater. Bra syra, heltorrt men aningen tunt. Borde nog ha druckits för längesen, men det är lite mysigt ändå på något sätt. Ingen rekommendation oavsett, köp hellre Faustino I Gran Reserva för nästintill halva priset och något snäpp upp i kvalitet. 87p

Kan inte säga något om vinet (tycker reservorna skiftar lite i kvalité mellan åren), men det är ändå lite kul att du säger att den borde ha druckits för länge sedan. För att vara en López de Heredia så är den ju purung, och släpptes på marknaden först i år. Det finns inga yngre Tondonia reservor just nu.

 

[Mattias Schyberg]

Kan inte säga något om vinet (tycker reservorna skiftar lite i kvalité mellan åren), men det är ändå lite kul att du säger att den borde ha druckits för länge sedan. För att vara en López de Heredia så är den ju purung, och släpptes på marknaden först i år. Det finns inga yngre Tondonia reservor just nu.

Kanske hade det mått bra av fler år, lite som fågeln Fenix så kanske det kan resa sig från askan och vakna upp på nytt.

 

[Kekfrankos]

Klart bättre och helt klart inte defekt som sist, men jag är inte imponerad ändå. Aningen trött frukt med drag av potatisavkok, dill, läder, fänkål, rotfrukt och soltorkade tomater. Bra syra, heltorrt men aningen tunt. Borde nog ha druckits för längesen, men det är lite mysigt ändå på något sätt. Ingen rekommendation oavsett, köp hellre Faustino I Gran Reserva för nästintill halva priset och något snäpp upp i kvalitet. 87p

Kanske mer värt 155 kronor (16,32€) än 259 kronor som Systembolaget tar för vinet. http://www.finewineshop.com/de/vina-tondonia-red-reserva

 

[Håkan]

Till i fredags kväll hade det inköpts rejäla hängmörade Entrecoter som grillades (vad skönt det är att ha träkolsgrillen precis utanför köket) och till det behövdes det ett passande vin. Har hört lite si och så om 2003 i Bordeaux, så det är dags att prova. Fram med en Chateaa Giscours 2003, en Margaux som borde vara på väg åt de sälla jaktmarkerna enligt många. Nåväl, vad fanns i glaset? En fantastikt klassisk Medoc, full med cassis, kött, skog. Fortfarande alldeles för ung, jag väntar på nästa flaska minst 5 år. Nog den bästa Giscours jag provat, kanske att 2000 slår den i längden men i fredags regerade denna. Och nej inga tillstymmelser till kokta brända toner, oerhört klassisk och stram. 95 p.

 

[Segol]

Till i fredags kväll hade det inköpts rejäla hängmörade Entrecoter som grillades (vad skönt det är att ha träkolsgrillen precis utanför köket) och till det behövdes det ett passande vin. Har hört lite si och så om 2003 i Bordeaux, så det är dags att prova. Fram med en Chateaa Giscours 2003, en Margaux som borde vara på väg åt de sälla jaktmarkerna enligt många. Nåväl, vad fanns i glaset? En fantastikt klassisk Medoc, full med cassis, kött, skog. Fortfarande alldeles för ung, jag väntar på nästa flaska minst 5 år. Nog den bästa Giscours jag provat, kanske att 2000 slår den i längden men i fredags regerade denna. Och nej inga tillstymmelser till kokta brända toner, oerhört klassisk och stram. 95 p.

Är du helt hundra på att det var Giscours?
http://www.finewines.se/threads/ida...ngar-och-diskussioner.2030/page-24#post-51262

 

[Håkan]

Är du helt hundra på att det var Giscours?

Japp, fast det stavades L-a-t-o-u-r, och det stod lite siffror också, 1-9-8-2.

 

[Segol]

Haha
Jag har varit nära att göra samma sak själv, etiketterna är obehagligt lika

 

[Elvis]

2003 Vina Tondonia Reserva (91808)

Klart bättre och helt klart inte defekt som sist, men jag är inte imponerad ändå. Aningen trött frukt med drag av potatisavkok, dill, läder, fänkål, rotfrukt och soltorkade tomater. Bra syra, heltorrt men aningen tunt. Borde nog ha druckits för längesen, men det är lite mysigt ändå på något sätt. Ingen rekommendation oavsett, köp hellre Faustino I Gran Reserva för nästintill halva priset och något snäpp upp i kvalitet. 87p

Jag har inte provat 2003:an än men jag har provat några årgångar av röda Reservan och aldrig varit särskilt imponerad heller. Gran Reservan är bättre men framför allt älskar jag de vita vinerna, både Reservan och Gran Reservan. Plus att rosén är den bästa (stilla) rosén jag druckit.