Il Padron 1926 har jag inte sett i någon affär i Sverige vet du någon som har dem till ett bra pris?
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
Il Padron 1926 har jag inte sett i någon affär i Sverige vet du någon som har dem till ett bra pris?
CCG
Medlem
Roberts Tobak på rörstrandsgatan släppte en del förra året, hör med han!
Tyvärr verkar de inte ha några enligt sidan.
Martin F
Medlem
Tack, det kanske är den bästa lösningen. Som sagt ingen storrökare men vore skönt att kunna ha ett par hemma när suget kommer snarare än att behöva köpa i anslutning till konsumtionen.
Daniel A
Administratör
Ingen aning tyvärr. Har enbart köpt Padron hos James J. Fox i London (och det egentligen enbart eftersom Berry Bros. & Rudd ligger precis bredvid).
Tack för tips!
När jag dricker sangiovese är det nästa uteslutande bdm, men skall testa denna.
buteljen
Medlem
6 vintages of Grange from the new Millenium
Jag tog tillfället i akt att beställa hem en flight med sex olika årgångar av Penfolds Grange i samband med ett 67 Pall Mall webinar med Peter Gago, Chief winemaker på Penfolds. Årgångarna var 02, 04, 06, 08, 10 och 12 - dvs alla superunga. Hade varit kul om de hade haft med några äldre årgångar, men han var lite rädd att det inte skulle funka att skeppa runt äldre årgångar i småflaskor. “Great Grange can be drunk very early”, tyckte han. Jo, visst kan man det … men tycker väl egentligen inte det finns någon som helst anledning att dricka dem före typ 25 års ålder. “Rule of thumb for Granges ageing capacity - even the lesser vintages will give you three decades.”
Provade halvblint och man ser en skillnad på färgen på vinerna om man ockulärbesiktigar dem. Kunde plocka ut 02an och 04an på att de blivit aningens teglade i kanten. Båda har dock fortfarande en djupt röd färg i coren. De yngre har fortfarande en mer lila/rosaaktig kant och är djupt, djupt röda/blåröda.
Visst kan man känna olikheter, men sammanfattningsvis så kan man väl säga att det är rätt svårt att känna några större skillnader på de yngsta vinerna. “It is very hard to spot the vintages of Grange blind.“ De känns tidlösa på något vis. Och det är väl det som är meningen: “This thing we call Grange, all we are trying to do is put together a blend that represent the BEST Shiraz we can make in a given year to the stylistic template, the house style, of what we call Grange. We don’t care where it comes from as long as it is the best we can get to fit the house style of Grange. So it is almost like a champagne house style model. How do we get that house style when we have so much to play with? We taste completely blind, we don’t know vineyard, volume or variety. This technique has been used for over 60 years. It keeps emotional and financial considerations out. Financially we would of course prefer that all fruit came from our own vineyards, but that rarely happens. We have a great number of growers going back generations. It might be 40-100 samples so we don’t know which fruit is going in the blend before hand.” Det här är ju precis tvärtemot Chapoutier, som säger: “I want to take pictures of the terroir! I don’t try to make the best wine possible, but the best picture of the terroir.”
I början är vinerna rätt knutna men efter 8 timmar i glaset (och en vecka i den lilla glasflaskan) öppnar de upp sig mer och mer.
Alla vinerna passar mer eller mindre in i samma beskrivning. De har en stor intensiv, tät, djup och komplex doft av mörka bär (välj själv svarta vinbär/mörka plommon/björnbär, mörka körsbär), mycket viol, lakrits, euchalyptus, kryddor, tjära, rostade toner, kaffe, mocha, choklad. Känner inte så mycket av charktonerna men de kanske kommer med ålder (fick lite charktoner i 02an).
Smaken är oerhört koncentrerad, tät och komplex, lager på lager känsla, kraft, mycket tanniner, bra syra, hög alkohol på pappret men den balanseras upp av allt annat som finns. Full bodied och de känns nästan tuggbara. Det jag kan känna är att finishen inte riktigt är så lång o komplex som midpalaten lovar. Men vad vet jag?
Det äldsta vinet i denna flight var alltså 18 år och det hade precis börjat få en aningens teglad kant. Primärfrukten är fortfarande dominerande men det har börjat få lite tertiära toner i form av tobak, kött, rök, soja, läder och mer avrundade tanniner. Men det känns fortfarande enormt ungt med massor med primäraromer och struktur kvar att runda av. Sjukt att det är ett 18 år gammalt vin. 04an var även den kanske lite mer avrundad i strukturen.
Jag hittade noter av järn, rost, torkat blod i två av vinerna (04, 10) och det visade sig vara de två årgångar som hade mest Cabernet i sig (4%). Vet inte om det bara är en slump eller om det är Cabernetdruvan som ger detta. Jag brukar hitta detta även i äldre Bordeauxer.
Peter Gagos favorit i flighten var för dagen 2004. Han brukar gilla 2010 mest men den visade sig tydligen inte från sin allra bästa sida idag. Jag gillade nog 2002an bäst, just för att det hände lite mer med de tertiära tonerna (även om det inte var så himla mycket)
Lite julaftonskänsla att få möjlighet att testa dessa bredvid varandra. Fantastiska viner med en enorm komplexitet och historia!
Här kommer lite info jag transkriberade ner från webinariet om någon är intresserad (är rätt bra på att lyssna o skriva samtidigt
):
History Grange
The first vintage was an experimental Grange 1951, created by Max Schubert. It is only in the recent years it has been included in the complete collection. 1952 was officially the first vintage, but the 51 crept in over time in the collection.
What inspired Max Schuber to make Grange? Pre the 1950ies Penfolds made 80-90% fortified and only 10-20% dry wine (that has completely reversed over time). In 1950 Max Schubert made a trip to Spain/Jerez to look at fortified production and on the way back from that trip he went back through France and Bordeaux. There he looked at wines being stored in smaller oak and thought well if they can we can. In Australia at that time it was not that much Cabernet around, but quite a lot of Shiraz (Hermitage as we called it then). And he experimented with a Grange Hermitage/Shiraz.
It was completely the alien to the wines at the time. Most were aged in very large Australian foudres. This was a wine in 100% new oak. It was quite misunderstood and the company actually prohibited it after a few vintages - the hidden Granges. Max was forbidden to produce Grange but he continued making the wine 57, 58, 59. He could hide the barrels and he could hide the bottles, but he couldn’t hide invoices for new oak. So in 57 he used one year old oak from 56. In 58 two year old oak and in 59 three year old oak. So those three vintages are the only exceptions to not being 100% new oak for Grange.
1953 there was a regular Grange but also a Cabernet Grange (100% Block 42, the ancient Cabernet vineyard in Kalimna). We never continued calling it a Cabernet Grange because of the confusion.
Block 42 vineyard in Kalimna - The old Cabernet vineyard was planted in 1888. It is released as a single vineyard wine once in a blue moon and not too often. It went into 1953 Grange Cabernet, 1963 Bin 64, 1996 Block 42 , 2004 Block 42. The 4% Cabernet Sauvignon in Grange 2004 comes from this famous block 42 vineyard.
What does Cabernet brings to the blend? - We are not selecting shiraz or cabernet in the process - we are selecting Grange material. Muscular, full of all of the plummy character, soy, the licorice, the richness, the blackness. You don’t pick cabernet, rather what the cabernet will bring later. Structurally and in a flavour sense the cabernet does bounce back in the blend. But in the selection it is selected because it is Grange like, not because it is cabernet like.
The Blend
The sourcing changes from year to year, but in every vintage it will be predominantely fruit from the Barossa Valley. That has not always been the case. Some of the vintages contain McGill estate Shiraz but not all of them. Some have a bit of Mc Laren Vale fruit, some Clare Valley, some Adelaide Hills, some Coonowarra. Why that huge variation of sourcing?
That is because this thing we call Grange, all we are trying to do is put together a blend that represent the BEST Shiraz we can make in a given year to the stylistic template, the house style of what we call Grange. We don’t care what it comes from as long as it is the best we can get to fit the house style of Grange. So it is almost like a champagne house style model. How do we get that house style when we have so much to play with? We taste completely blind, we don’t know vineyard, volume or variety. This technique has been used for over 60 years. It keeps emotional and financial considerations out. Financially we would of course prefer that all fruit came from our own vineyards, but that rarely happens. We have a great number of growers going back generations. It might be 40-100 samples so we don’t know which fruit is going in the blend before hand.
Volume of Grange varies year to year because of that selection technique. Also % of Cabernet varies. 1993 it was 14% Cabernet, the highest ever.
There is nothing that says that Grange could not be from a single vineyard in a great vintage, if it were so majestically complete to the style. But what we found is by adding all those different flavours, colours and characters we end up with something much grander for this style of wine.
Grange matures as a blend in barrel, not in components in separate barrels.
In the classification: If it doesn’t go into Grange, where does it go? It goes into Baby Grange = Bin 389 or sometimes if it is very early into ferment it would go into RWT (if it is fruit from Barossa). If it is Marananga fruit, It could go into bin 150. Bin 150 Marananga is fermented both in American and French oak. So the smart person buys a lot more Bin 389 in a great year for Grange.
St Henri goes into the older, larger foudres. So it doesn’t get the barrel fermentation that Grange gets in 100% new oak. Grange is picked at a Grade 1 Shiraz level = the best of the best of the best. Sometimes St Henri gets a little bit of that, but its average sourcing component would be Grade 2 Shiraz level. The quality is a little bit behind that of Grange. On paper Grange should be better cos it gets better quality fruit, but in a great year the difference is almost non existent. 1971, 1990, 2010, 2016 are Peter Gagos four St Henri favourites across the last half century.
RWT Barossa Shiraz matured in French oak.
Bin 169 Cabernet all French oak.
Bin 407 half French oak, half American oak.
Mc Gill Estate Shiraz 2/3 French and 1/3 American
But Grange and 707 are 100% American oak.
Organic/biodynamic - we used to have vineyards in Clare valley certified as biodynamic but we are not so much into that certification anymore. Some of our growers are biodynamic. But we do not spray that much anyway, its South Australia and the climate is clean and green anyway. That is why we have these old vines. But we are not religious about not spraying. We will spray if we have to. A lot of our processes are truly organic but not without exception. It is a bit like irrigation, if the vines are gonna die we do irrigate.
Jag tog tillfället i akt att beställa hem en flight med sex olika årgångar av Penfolds Grange i samband med ett 67 Pall Mall webinar med Peter Gago, Chief winemaker på Penfolds. Årgångarna var 02, 04, 06, 08, 10 och 12 - dvs alla superunga. Hade varit kul om de hade haft med några äldre årgångar, men han var lite rädd att det inte skulle funka att skeppa runt äldre årgångar i småflaskor. “Great Grange can be drunk very early”, tyckte han. Jo, visst kan man det … men tycker väl egentligen inte det finns någon som helst anledning att dricka dem före typ 25 års ålder. “Rule of thumb for Granges ageing capacity - even the lesser vintages will give you three decades.”
Provade halvblint och man ser en skillnad på färgen på vinerna om man ockulärbesiktigar dem. Kunde plocka ut 02an och 04an på att de blivit aningens teglade i kanten. Båda har dock fortfarande en djupt röd färg i coren. De yngre har fortfarande en mer lila/rosaaktig kant och är djupt, djupt röda/blåröda.
Visst kan man känna olikheter, men sammanfattningsvis så kan man väl säga att det är rätt svårt att känna några större skillnader på de yngsta vinerna. “It is very hard to spot the vintages of Grange blind.“ De känns tidlösa på något vis. Och det är väl det som är meningen: “This thing we call Grange, all we are trying to do is put together a blend that represent the BEST Shiraz we can make in a given year to the stylistic template, the house style, of what we call Grange. We don’t care where it comes from as long as it is the best we can get to fit the house style of Grange. So it is almost like a champagne house style model. How do we get that house style when we have so much to play with? We taste completely blind, we don’t know vineyard, volume or variety. This technique has been used for over 60 years. It keeps emotional and financial considerations out. Financially we would of course prefer that all fruit came from our own vineyards, but that rarely happens. We have a great number of growers going back generations. It might be 40-100 samples so we don’t know which fruit is going in the blend before hand.” Det här är ju precis tvärtemot Chapoutier, som säger: “I want to take pictures of the terroir! I don’t try to make the best wine possible, but the best picture of the terroir.”
I början är vinerna rätt knutna men efter 8 timmar i glaset (och en vecka i den lilla glasflaskan) öppnar de upp sig mer och mer.
Alla vinerna passar mer eller mindre in i samma beskrivning. De har en stor intensiv, tät, djup och komplex doft av mörka bär (välj själv svarta vinbär/mörka plommon/björnbär, mörka körsbär), mycket viol, lakrits, euchalyptus, kryddor, tjära, rostade toner, kaffe, mocha, choklad. Känner inte så mycket av charktonerna men de kanske kommer med ålder (fick lite charktoner i 02an).
Smaken är oerhört koncentrerad, tät och komplex, lager på lager känsla, kraft, mycket tanniner, bra syra, hög alkohol på pappret men den balanseras upp av allt annat som finns. Full bodied och de känns nästan tuggbara. Det jag kan känna är att finishen inte riktigt är så lång o komplex som midpalaten lovar. Men vad vet jag?
Det äldsta vinet i denna flight var alltså 18 år och det hade precis börjat få en aningens teglad kant. Primärfrukten är fortfarande dominerande men det har börjat få lite tertiära toner i form av tobak, kött, rök, soja, läder och mer avrundade tanniner. Men det känns fortfarande enormt ungt med massor med primäraromer och struktur kvar att runda av. Sjukt att det är ett 18 år gammalt vin. 04an var även den kanske lite mer avrundad i strukturen.
Jag hittade noter av järn, rost, torkat blod i två av vinerna (04, 10) och det visade sig vara de två årgångar som hade mest Cabernet i sig (4%). Vet inte om det bara är en slump eller om det är Cabernetdruvan som ger detta. Jag brukar hitta detta även i äldre Bordeauxer.
Peter Gagos favorit i flighten var för dagen 2004. Han brukar gilla 2010 mest men den visade sig tydligen inte från sin allra bästa sida idag. Jag gillade nog 2002an bäst, just för att det hände lite mer med de tertiära tonerna (även om det inte var så himla mycket)
Lite julaftonskänsla att få möjlighet att testa dessa bredvid varandra. Fantastiska viner med en enorm komplexitet och historia!
Här kommer lite info jag transkriberade ner från webinariet om någon är intresserad (är rätt bra på att lyssna o skriva samtidigt
):History Grange
The first vintage was an experimental Grange 1951, created by Max Schubert. It is only in the recent years it has been included in the complete collection. 1952 was officially the first vintage, but the 51 crept in over time in the collection.
What inspired Max Schuber to make Grange? Pre the 1950ies Penfolds made 80-90% fortified and only 10-20% dry wine (that has completely reversed over time). In 1950 Max Schubert made a trip to Spain/Jerez to look at fortified production and on the way back from that trip he went back through France and Bordeaux. There he looked at wines being stored in smaller oak and thought well if they can we can. In Australia at that time it was not that much Cabernet around, but quite a lot of Shiraz (Hermitage as we called it then). And he experimented with a Grange Hermitage/Shiraz.
It was completely the alien to the wines at the time. Most were aged in very large Australian foudres. This was a wine in 100% new oak. It was quite misunderstood and the company actually prohibited it after a few vintages - the hidden Granges. Max was forbidden to produce Grange but he continued making the wine 57, 58, 59. He could hide the barrels and he could hide the bottles, but he couldn’t hide invoices for new oak. So in 57 he used one year old oak from 56. In 58 two year old oak and in 59 three year old oak. So those three vintages are the only exceptions to not being 100% new oak for Grange.
1953 there was a regular Grange but also a Cabernet Grange (100% Block 42, the ancient Cabernet vineyard in Kalimna). We never continued calling it a Cabernet Grange because of the confusion.
Block 42 vineyard in Kalimna - The old Cabernet vineyard was planted in 1888. It is released as a single vineyard wine once in a blue moon and not too often. It went into 1953 Grange Cabernet, 1963 Bin 64, 1996 Block 42 , 2004 Block 42. The 4% Cabernet Sauvignon in Grange 2004 comes from this famous block 42 vineyard.
What does Cabernet brings to the blend? - We are not selecting shiraz or cabernet in the process - we are selecting Grange material. Muscular, full of all of the plummy character, soy, the licorice, the richness, the blackness. You don’t pick cabernet, rather what the cabernet will bring later. Structurally and in a flavour sense the cabernet does bounce back in the blend. But in the selection it is selected because it is Grange like, not because it is cabernet like.
The Blend
The sourcing changes from year to year, but in every vintage it will be predominantely fruit from the Barossa Valley. That has not always been the case. Some of the vintages contain McGill estate Shiraz but not all of them. Some have a bit of Mc Laren Vale fruit, some Clare Valley, some Adelaide Hills, some Coonowarra. Why that huge variation of sourcing?
That is because this thing we call Grange, all we are trying to do is put together a blend that represent the BEST Shiraz we can make in a given year to the stylistic template, the house style of what we call Grange. We don’t care what it comes from as long as it is the best we can get to fit the house style of Grange. So it is almost like a champagne house style model. How do we get that house style when we have so much to play with? We taste completely blind, we don’t know vineyard, volume or variety. This technique has been used for over 60 years. It keeps emotional and financial considerations out. Financially we would of course prefer that all fruit came from our own vineyards, but that rarely happens. We have a great number of growers going back generations. It might be 40-100 samples so we don’t know which fruit is going in the blend before hand.
Volume of Grange varies year to year because of that selection technique. Also % of Cabernet varies. 1993 it was 14% Cabernet, the highest ever.
There is nothing that says that Grange could not be from a single vineyard in a great vintage, if it were so majestically complete to the style. But what we found is by adding all those different flavours, colours and characters we end up with something much grander for this style of wine.
Grange matures as a blend in barrel, not in components in separate barrels.
In the classification: If it doesn’t go into Grange, where does it go? It goes into Baby Grange = Bin 389 or sometimes if it is very early into ferment it would go into RWT (if it is fruit from Barossa). If it is Marananga fruit, It could go into bin 150. Bin 150 Marananga is fermented both in American and French oak. So the smart person buys a lot more Bin 389 in a great year for Grange.
St Henri goes into the older, larger foudres. So it doesn’t get the barrel fermentation that Grange gets in 100% new oak. Grange is picked at a Grade 1 Shiraz level = the best of the best of the best. Sometimes St Henri gets a little bit of that, but its average sourcing component would be Grade 2 Shiraz level. The quality is a little bit behind that of Grange. On paper Grange should be better cos it gets better quality fruit, but in a great year the difference is almost non existent. 1971, 1990, 2010, 2016 are Peter Gagos four St Henri favourites across the last half century.
RWT Barossa Shiraz matured in French oak.
Bin 169 Cabernet all French oak.
Bin 407 half French oak, half American oak.
Mc Gill Estate Shiraz 2/3 French and 1/3 American
But Grange and 707 are 100% American oak.
Organic/biodynamic - we used to have vineyards in Clare valley certified as biodynamic but we are not so much into that certification anymore. Some of our growers are biodynamic. But we do not spray that much anyway, its South Australia and the climate is clean and green anyway. That is why we have these old vines. But we are not religious about not spraying. We will spray if we have to. A lot of our processes are truly organic but not without exception. It is a bit like irrigation, if the vines are gonna die we do irrigate.
Last edited:
LeChat
Medlem
Samma här egentligen, men prova Fontodin. Jag gillar den redan, men visst är den ung och lite stram vilket kanske inta passar alla. Samtidigt har den massor med framtid så då väntar man några år istället.
CCG
Medlem
Okej, han brukar släppa dom ganska limiterat så dra iväg ett mail annars.
Han är väldigt hjälpande och fylld av kunskap!
Carlssonsklister
Medlem
Alain Graillot - Crozes Hermitage 2015 på magnumbutelj , denna klassiker.
Hade en enklare firande av kandidatexamen med familjen på midsommardagen vilket betydde att det lämpade sig väl med magnumflaska till middagen.
Köptes för tre år sedan när den här släpptes som magnumflaska i Norge medan jag jobbade där men fick såpass blodad tand av vinet efter att ha prövat en halvmagnum att jag privatimporterade en magnumlåda på 6 flaskor av Ward Wines för 430 kr vilket få ses som ett kap. Den norska flaskan har sedan dess fått ligga i en trälåda i garderoben i väntan på ett lämpligt tillfälle att öppnas.
Serveras vid källartemperatur på 15 grader och får en 20 min i kupan innan provning och den uppvisar den klassiska lilla färgen som Syrah ska ha utan tecken på mognad.
Blod, ny läder, chark, björnbär, gröna oliver, grönpeppar och en härlig komplexitet fyller kupan direkt när jag doftar på det första gången, helt enkelt en urtypisk Syrah från Crozes - Hermitage. Precis som jag kommer ihåg förra gången. Det här är något jag utan tvivel kan sitta och dofta på hela kvällen och tonerna blir allt kraftigare under de 2h vinet finns kvar.
Smaken går i samma fotspår som doften med en härlig integrerad balans. Tanninerna är härligt sandiga och finkorniga, de är närvarande men inte dominerande på ett obehagligt sätt. Inga vaniljtoner från eken som döljer något vilket uppskattas. Alkoholen på 13% träder knappt fram utan låter vinet tala för sig själv. Syran är hög och framträdande utan att ligga utanför vinet.
Vinet är av hög kvalité utan tvivel och har en ljus framtid för sig. Ett välbalanserat vin i den stilen jag föredrar men som är svåra att finna. Många kraftigare viner görs tyvärr i dag med en alkoholhalt långt över det jag föredrar med en ekmängd som döljer vinet men här har Alain Graillot gjort en strålande arbete med en strålande årgång och fått ned alkholhalten till 13% utan att förta vinet av sin kraft.
Blir allt mer uppenbart för mig att Syrah och Norra Rhône borde konsumeras mer av mig då jag alltid upptäcker hur förtjust jag är i de.
Får bli att köpa en till låda magnumflaskor i alla fall
Hade en enklare firande av kandidatexamen med familjen på midsommardagen vilket betydde att det lämpade sig väl med magnumflaska till middagen.
Köptes för tre år sedan när den här släpptes som magnumflaska i Norge medan jag jobbade där men fick såpass blodad tand av vinet efter att ha prövat en halvmagnum att jag privatimporterade en magnumlåda på 6 flaskor av Ward Wines för 430 kr vilket få ses som ett kap. Den norska flaskan har sedan dess fått ligga i en trälåda i garderoben i väntan på ett lämpligt tillfälle att öppnas.
Serveras vid källartemperatur på 15 grader och får en 20 min i kupan innan provning och den uppvisar den klassiska lilla färgen som Syrah ska ha utan tecken på mognad.
Blod, ny läder, chark, björnbär, gröna oliver, grönpeppar och en härlig komplexitet fyller kupan direkt när jag doftar på det första gången, helt enkelt en urtypisk Syrah från Crozes - Hermitage. Precis som jag kommer ihåg förra gången. Det här är något jag utan tvivel kan sitta och dofta på hela kvällen och tonerna blir allt kraftigare under de 2h vinet finns kvar.
Smaken går i samma fotspår som doften med en härlig integrerad balans. Tanninerna är härligt sandiga och finkorniga, de är närvarande men inte dominerande på ett obehagligt sätt. Inga vaniljtoner från eken som döljer något vilket uppskattas. Alkoholen på 13% träder knappt fram utan låter vinet tala för sig själv. Syran är hög och framträdande utan att ligga utanför vinet.
Vinet är av hög kvalité utan tvivel och har en ljus framtid för sig. Ett välbalanserat vin i den stilen jag föredrar men som är svåra att finna. Många kraftigare viner görs tyvärr i dag med en alkoholhalt långt över det jag föredrar med en ekmängd som döljer vinet men här har Alain Graillot gjort en strålande arbete med en strålande årgång och fått ned alkholhalten till 13% utan att förta vinet av sin kraft.
Blir allt mer uppenbart för mig att Syrah och Norra Rhône borde konsumeras mer av mig då jag alltid upptäcker hur förtjust jag är i de.
Får bli att köpa en till låda magnumflaskor i alla fall
Last edited:
Omar Khayyam
Medlem
6 vintages of Grange from the new Millenium
Visa bifogad bild 20255
Jag tog tillfället i akt att beställa hem en flight med sex olika årgångar av Penfolds Grange i samband med ett 67 Pall Mall webinar med Peter Gago, Chief winemaker på Penfolds. Årgångarna var 02, 04, 06, 08, 10 och 12 - dvs alla superunga. Hade varit kul om de hade haft med några äldre årgångar, men han var lite rädd att det inte skulle funka att skeppa runt äldre årgångar i småflaskor. “Great Grange can be drunk very early”, tyckte han. Jo, visst kan man det … men tycker väl egentligen inte det finns någon som helst anledning att dricka dem före typ 25 års ålder. “Rule of thumb for Granges ageing capacity - even the lesser vintages will give you three decades.”
Provade halvblint och man ser en skillnad på färgen på vinerna om man ockulärbesiktigar dem. Kunde plocka ut 02an och 04an på att de blivit aningens teglade i kanten. Båda har dock fortfarande en djupt röd färg i coren. De yngre har fortfarande en mer lila/rosaaktig kant och är djupt, djupt röda/blåröda.
Visa bifogad bild 20254
Visst kan man känna olikheter, men sammanfattningsvis så kan man väl säga att det är rätt svårt att känna några större skillnader på de yngsta vinerna. “It is very hard to spot the vintages of Grange blind.“ De känns tidlösa på något vis. Och det är väl det som är meningen: “This thing we call Grange, all we are trying to do is put together a blend that represent the BEST Shiraz we can make in a given year to the stylistic template, the house style, of what we call Grange. We don’t care where it comes from as long as it is the best we can get to fit the house style of Grange. So it is almost like a champagne house style model. How do we get that house style when we have so much to play with? We taste completely blind, we don’t know vineyard, volume or variety. This technique has been used for over 60 years. It keeps emotional and financial considerations out. Financially we would of course prefer that all fruit came from our own vineyards, but that rarely happens. We have a great number of growers going back generations. It might be 40-100 samples so we don’t know which fruit is going in the blend before hand.” Det här är ju precis tvärtemot Chapoutier, som säger: “I want to take pictures of the terroir! I don’t try to make the best wine possible, but the best picture of the terroir.”
I början är vinerna rätt knutna men efter 8 timmar i glaset (och en vecka i den lilla glasflaskan) öppnar de upp sig mer och mer.
Alla vinerna passar mer eller mindre in i samma beskrivning. De har en stor intensiv, tät, djup och komplex doft av mörka bär (välj själv svarta vinbär/mörka plommon/björnbär, mörka körsbär), mycket viol, lakrits, euchalyptus, kryddor, tjära, rostade toner, kaffe, mocha, choklad. Känner inte så mycket av charktonerna men de kanske kommer med ålder (fick lite charktoner i 02an).
Smaken är oerhört koncentrerad, tät och komplex, lager på lager känsla, kraft, mycket tanniner, bra syra, hög alkohol på pappret men den balanseras upp av allt annat som finns. Full bodied och de känns nästan tuggbara. Det jag kan känna är att finishen inte riktigt är så lång o komplex som midpalaten lovar. Men vad vet jag?
Det äldsta vinet i denna flight var alltså 18 år och det hade precis börjat få en aningens teglad kant. Primärfrukten är fortfarande dominerande men det har börjat få lite tertiära toner i form av tobak, kött, rök, soja, läder och mer avrundade tanniner. Men det känns fortfarande enormt ungt med massor med primäraromer och struktur kvar att runda av. Sjukt att det är ett 18 år gammalt vin. 04an var även den kanske lite mer avrundad i strukturen.
Jag hittade noter av järn, rost, torkat blod i två av vinerna (04, 10) och det visade sig vara de två årgångar som hade mest Cabernet i sig (4%). Vet inte om det bara är en slump eller om det är Cabernetdruvan som ger detta. Jag brukar hitta detta även i äldre Bordeauxer.
Peter Gagos favorit i flighten var för dagen 2004. Han brukar gilla 2010 mest men den visade sig tydligen inte från sin allra bästa sida idag. Jag gillade nog 2002an bäst, just för att det hände lite mer med de tertiära tonerna (även om det inte var så himla mycket)
Lite julaftonskänsla att få möjlighet att testa dessa bredvid varandra. Fantastiska viner med en enorm komplexitet och historia!
Här kommer lite info jag transkriberade ner från webinariet om någon är intresserad (är rätt bra på att lyssna o skriva samtidigt
History Grange
The first vintage was an experimental Grange 1951, created by Max Schubert. It is only in the recent years it has been included in the complete collection. 1952 was officially the first vintage, but the 51 crept in over time in the collection.
What inspired Max Schuber to make Grange? Pre the 1950ies Penfolds made 80-90% fortified and only 10-20% dry wine (that has completely reversed over time). In 1950 Max Schubert made a trip to Spain/Jerez to look at fortified production and on the way back from that trip he went back through France and Bordeaux. There he looked at wines being stored in smaller oak and thought well if they can we can. In Australia at that time it was not that much Cabernet around, but quite a lot of Shiraz (Hermitage as we called it then). And he experimented with a Grange Hermitage/Shiraz.
It was completely the alien to the wines at the time. Most were aged in very large Australian foudres. This was a wine in 100% new oak. It was quite misunderstood and the company actually prohibited it after a few vintages - the hidden Granges. Max was forbidden to produce Grange but he continued making the wine 57, 58, 59. He could hide the barrels and he could hide the bottles, but he couldn’t hide invoices for new oak. So in 57 he used one year old oak from 56. In 58 two year old oak and in 59 three year old oak. So those three vintages are the only exceptions to not being 100% new oak for Grange.
1953 there was a regular Grange but also a Cabernet Grange (100% Block 42, the ancient Cabernet vineyard in Kalimna). We never continued calling it a Cabernet Grange because of the confusion.
Block 42 vineyard in Kalimna - The old Cabernet vineyard was planted in 1888. It is released as a single vineyard wine once in a blue moon and not too often. It went into 1953 Grange Cabernet, 1963 Bin 64, 1996 Block 42 , 2004 Block 42. The 4% Cabernet Sauvignon in Grange 2004 comes from this famous block 42 vineyard.
What does Cabernet brings to the blend? - We are not selecting shiraz or cabernet in the process - we are selecting Grange material. Muscular, full of all of the plummy character, soy, the licorice, the richness, the blackness. You don’t pick cabernet, rather what the cabernet will bring later. Structurally and in a flavour sense the cabernet does bounce back in the blend. But in the selection it is selected because it is Grange like, not because it is cabernet like.
The Blend
The sourcing changes from year to year, but in every vintage it will be predominantely fruit from the Barossa Valley. That has not always been the case. Some of the vintages contain McGill estate Shiraz but not all of them. Some have a bit of Mc Laren Vale fruit, some Clare Valley, some Adelaide Hills, some Coonowarra. Why that huge variation of sourcing?
That is because this thing we call Grange, all we are trying to do is put together a blend that represent the BEST Shiraz we can make in a given year to the stylistic template, the house style of what we call Grange. We don’t care what it comes from as long as it is the best we can get to fit the house style of Grange. So it is almost like a champagne house style model. How do we get that house style when we have so much to play with? We taste completely blind, we don’t know vineyard, volume or variety. This technique has been used for over 60 years. It keeps emotional and financial considerations out. Financially we would of course prefer that all fruit came from our own vineyards, but that rarely happens. We have a great number of growers going back generations. It might be 40-100 samples so we don’t know which fruit is going in the blend before hand.
Volume of Grange varies year to year because of that selection technique. Also % of Cabernet varies. 1993 it was 14% Cabernet, the highest ever.
There is nothing that says that Grange could not be from a single vineyard in a great vintage, if it were so majestically complete to the style. But what we found is by adding all those different flavours, colours and characters we end up with something much grander for this style of wine.
Grange matures as a blend in barrel, not in components in separate barrels.
In the classification: If it doesn’t go into Grange, where does it go? It goes into Baby Grange = Bin 389 or sometimes if it is very early into ferment it would go into RWT (if it is fruit from Barossa). If it is Marananga fruit, It could go into bin 150. Bin 150 Marananga is fermented both in American and French oak. So the smart person buys a lot more Bin 389 in a great year for Grange.
St Henri goes into the older, larger foudres. So it doesn’t get the barrel fermentation that Grange gets in 100% new oak. Grange is picked at a Grade 1 Shiraz level = the best of the best of the best. Sometimes St Henri gets a little bit of that, but its average sourcing component would be Grade 2 Shiraz level. The quality is a little bit behind that of Grange. On paper Grange should be better cos it gets better quality fruit, but in a great year the difference is almost non existent. 1971, 1990, 2010, 2016 are Peter Gagos four St Henri favourites across the last half century.
RWT Barossa Shiraz matured in French oak.
Bin 169 Cabernet all French oak.
Bin 407 half French oak, half American oak.
Mc Gill Estate Shiraz 2/3 French and 1/3 American
But Grange and 707 are 100% American oak.
Organic/biodynamic - we used to have vineyards in Clare valley certified as biodynamic but we are not so much into that certification anymore. Some of our growers are biodynamic. But we do not spray that much anyway, its South Australia and the climate is clean and green anyway. That is why we have these old vines. But we are not religious about not spraying. We will spray if we have to. A lot of our processes are truly organic but not without exception. It is a bit like irrigation, if the vines are gonna die we do irrigate.
Stort tack för fantastiska rapporter!
Martin F
Medlem
Castello Fonterutoli Marchesi Mazzei chianti classico 2008
Halvflaskefynd från senaste släppet. Mumsigt är ledordet. Vidöppet drickfönster med lagom mycket mognadstoner tillsammans med rejäl frukt. Bra längd och koncentration. Snyggt syrabett avslutar.
Blir att köpa mig en pava till. Kanske borde köpa mig lite chianti classico till källaren också?
LeChat
Medlem
2016 Château de Beaucastel Côtes du Rhône Coudoulet de Beaucastel
2016 måste vara syrornas år för röda viner i Frankrike och Italien. Tycker mig även ha läst om det på olika håll och det stämmer dessutom fint på de senaste två flaskorna, Fontodi Chianti Classico och kvällens Coudoulet. Verkligen en härlig nerv i dessa viner som framförallt byggs upp av just fräscha syror även om tanninerna självklart finns med i sammanhanget. Riktigt bra fruktmaterial och mycket fin balans. Uppfattningen att Coudulet piskar mången Chateauneuf stämmer säkert.
Väl kyld passar den som ett trevligt sällskap redan vid antändningen av grillen, men kommer också göra sig riktigt bra till mixed grill och tzatziki.
The Wall
Medlem
Alltid. Man kan inte ha för mycket CC i källaren; bra följeslagare till många maträtter.
Kul, har ett gäng olika flaskor och årgångar från Mazzei, denna slank med idag på systemet. Återkommer
LarsW
Medlem
Sydamerika x 2. 2015 resp 2016
Sydamerika är ett svart hål kunskapsmässigt hos mig och det går år(tionden) mellan de få viner jag provar.... får försöka ändra på det.
Båda dracks sida vid sida över tre dagar.
Zorzal Eggo Tinto de Tiza 2015
I näsan är det lingon, polkagrisar och körsbär. Ek och grillrök. En sötma som är jättetrevlig och lite eukalyptus.
Yummy!
I munnen bra frukt och syra med fina, markanta tanniner som håller koll på ting. Halvmogna körsbär. Lingon. Ek, ceder och torkat hö. Lite animaliska toner. Känns mogen men inte helt peakad. I like! Lång eftersmak.
Borderline 90p... Eller vad f*n... dag tre till en trevlig pastarätt är den utan tvekan värd 90p... så god är den faktiskt!
Väldigt mycket vin för dina pesos här!
Zorzal Eggo Tinto de Tiza 2016
I näsan är det mycket metall. Både blod, rostfria skruvar och mässing (har ni aldrig smakat på ett hänglås blir mässing svårt att associera till...). Absolut rosmarin. Läder. Fuktig tobak. Mycket kallare och slankare än 2015.
I munnen är det inte lika inbjudande som 2015. De röda bären är syrliga. En hint av bittermandel. Frukten är lite tunn. Alla byggstenarna är där men finns väldigt lite av den harmoni man hittar dag tre i 2015. Tanninerna lite bråkiga. Funkar bra till rustik mat som pizza och pasta.
Ändrar sig inte mycket över tre dagar.
Denna är inte i närheten av lika tillgänglig som 2015 och jag har väldigt svårt att spå om framtiden då det var väldigt lite utveckling över de tre dagar jag provade den.
85p Helt säkert ett bra vin men blir varvad minst två gånger av 2015 just nu.
Tack till @chambertin som hjälpte till att ordna flaskorna!
Sydamerika är ett svart hål kunskapsmässigt hos mig och det går år(tionden) mellan de få viner jag provar.... får försöka ändra på det.
Båda dracks sida vid sida över tre dagar.
Zorzal Eggo Tinto de Tiza 2015
I näsan är det lingon, polkagrisar och körsbär. Ek och grillrök. En sötma som är jättetrevlig och lite eukalyptus.
Yummy!
I munnen bra frukt och syra med fina, markanta tanniner som håller koll på ting. Halvmogna körsbär. Lingon. Ek, ceder och torkat hö. Lite animaliska toner. Känns mogen men inte helt peakad. I like! Lång eftersmak.
Borderline 90p... Eller vad f*n... dag tre till en trevlig pastarätt är den utan tvekan värd 90p... så god är den faktiskt!
Väldigt mycket vin för dina pesos här!
Zorzal Eggo Tinto de Tiza 2016
I näsan är det mycket metall. Både blod, rostfria skruvar och mässing (har ni aldrig smakat på ett hänglås blir mässing svårt att associera till...). Absolut rosmarin. Läder. Fuktig tobak. Mycket kallare och slankare än 2015.
I munnen är det inte lika inbjudande som 2015. De röda bären är syrliga. En hint av bittermandel. Frukten är lite tunn. Alla byggstenarna är där men finns väldigt lite av den harmoni man hittar dag tre i 2015. Tanninerna lite bråkiga. Funkar bra till rustik mat som pizza och pasta.
Ändrar sig inte mycket över tre dagar.
Denna är inte i närheten av lika tillgänglig som 2015 och jag har väldigt svårt att spå om framtiden då det var väldigt lite utveckling över de tre dagar jag provade den.
85p Helt säkert ett bra vin men blir varvad minst två gånger av 2015 just nu.
Tack till @chambertin som hjälpte till att ordna flaskorna!
Last edited:
buteljen
Medlem
Har några vänner som har en massa gamla Bordeauxer i källaren och once in a while så sätter de ihop en provning. Alltid väldigt kul och givande. Den här gången var det fyra viner från Pomerol och fem från Pauillac- det äldsta 1967 o det yngsta 1999. Samt en Dow Vintage Port.
Det jag tyckte var bäst var Chateau La Fleur-Petrus 1996 från Pomerol.
Teglad kant men fortfarande inte helt teglad i färgen. Stor härlig doft med mocha, choklad och rostade toner. Fortfarande mörk frukt i doften. Kryddig. Komplex. Syra, tanniner och smaker i balans (till skillnad från många av de äldre) och en lång finish. Väldigt trevligt vin.
Även 1995an var riktigt bra.
De äldre vinerna blir väldigt snipiga och obalanserade i munnen kan jag tycka. Syran sticker iväg när de tappar stuffingen. Men kul att prova ändå naturligtvis!
Det jag tyckte var bäst var Chateau La Fleur-Petrus 1996 från Pomerol.
Teglad kant men fortfarande inte helt teglad i färgen. Stor härlig doft med mocha, choklad och rostade toner. Fortfarande mörk frukt i doften. Kryddig. Komplex. Syra, tanniner och smaker i balans (till skillnad från många av de äldre) och en lång finish. Väldigt trevligt vin.
Även 1995an var riktigt bra.
De äldre vinerna blir väldigt snipiga och obalanserade i munnen kan jag tycka. Syran sticker iväg när de tappar stuffingen. Men kul att prova ändå naturligtvis!
Last edited:
Jesper L
Medlem
Domaine Laroche Chablis Premier Cru Les Fourchaumes Vieilles Vignes 2009
Härligt smörig och nötig som bara den. Trodde på förhand att den skulle vara på nedgång men ack så fel jag hade!
Pigg syra med en massa smör som passade utmärkt till kvällens fiskspett.
Flygplatsfynd går att göra
Härligt smörig och nötig som bara den. Trodde på förhand att den skulle vara på nedgång men ack så fel jag hade!
Pigg syra med en massa smör som passade utmärkt till kvällens fiskspett.
Flygplatsfynd går att göra
The Wall
Medlem
2018 Dönnhoff Riesling Trocken
I Gabriel StandArt; doft av mineral, limezest, päronsplitt och petroleum. I munnen syrlig och behaglig om än något spetsig, lätt klunkbar, petroleum och mineral återkommer i smaken. Pålitligt vin som inte heller tar skada av lagring om man råkar köpa lite många flaskor.
I Gabriel StandArt; doft av mineral, limezest, päronsplitt och petroleum. I munnen syrlig och behaglig om än något spetsig, lätt klunkbar, petroleum och mineral återkommer i smaken. Pålitligt vin som inte heller tar skada av lagring om man råkar köpa lite många flaskor.