Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[zippan]

Exton Park, blanc de noirs NV.
Mycket hög syra, Omogna gröna äpplen, mineral, lime, bröd, krusbär, bröd och en liten beska. Gott!

Första vinet från Storbritannien. Ska definitivt köpa deras brut NV.

 

[Omar Khayyam]

Exton Park, blanc de noirs NV.
Mycket hög syra, Omogna gröna äpplen, mineral, lime, bröd, krusbär, bröd och en liten beska. Gott!

Första vinet från Storbritannien. Ska definitivt köpa deras brut NV.

gillar Brut reserven mycket - stram och kalkren och nästan men bara nästan litet hård i kanten - fantastisk med skaldjur t ex.

 

[Bearman]

Så bra vin, undrar varför man inte har fler spanjorer i källaren? Ångrar förstås att man inte köpte fler. För att vara ett tredjevin är det utsökt. I början av sitt drickfönster, kommer bli bättre. Idag 91-92p. Atlo Moncayo Veraton 2015.

 

[Oscaro]

Roda 1 reserva 2013

Svag något stängd doft initialt, alkoholsticket finns dock.

I munnen är det kraftigt och torrt, tanninerna är tydliga och kraftiga.

Efter en timme i glaset börjar frukterna komma i både doft och smak, körsbär, björnbär, dill, ek. Gott men behöver tid!

 

[zippan]

gillar Brut reserven mycket - stram och kalkren och nästan men bara nästan litet hård i kanten - fantastisk med skaldjur t ex.

Då blir det en flaska åtminstone. Min relativt kräsna sambo gillade den också.

 

[The Wall]

Exton Park, blanc de noirs NV.
Mycket hög syra, Omogna gröna äpplen, mineral, lime, bröd, krusbär, bröd och en liten beska. Gott!

Första vinet från Storbritannien. Ska definitivt köpa deras brut NV.

Brittiskt bubbel är underskattat, men har tyvärr börjat ticka iväg lite prismässigt.

 

[grappa]

Här kommer en sammanfattning av 67 Pall Mall webinariet med Domaine Bonneau du Martray - Corton Charlemagne. Deras director Thibault Jacquet guidade oss igenom sex årgångar av deras Corton Charlemagne tillsammans med fantastiske Jasper Morris. Jag har aldrig provat deras vin men jisses vilka viner . Bland de bästa jag någonsin provat tror jag. Vi provade årgångarna 17, 14, 09, 08, 98 och 93.

Visa bifogad bild 20314

Skickar med det jag skrivit ner för egen del ifall någon är intresserad av lite bakgrundsinfo. Annars finns noterna längre ner.

Corton Charlemagne Grand Cru ligger högst uppe på Cortonkullen på runt 300 m höjd. Det är en stor Grand Cru, totalt 69.94 ha som enbart producerar vita viner av Chardonnay. Den innehållet de två historiska vinlotterna En Charlemagne och Le Charlemagne samt ytterligare några lotter runt omkring.

Historien går tillbaka ända till Karl den Store som planterade vin här. Han skall ha uppmärksammat att snön smälte snabbare högst upp på Cortonkullen än på andra håll, och planterade därför vinrankor där. Sägnen säger att en av hans fruar inte gillade att han ständigt hade rött vin i sitt skägg och därför planterades även vita druvor.

År 775 fick klostret Saint-Andoche de Saulieu egendomen i gåva av Karl den Store. De behöll ägarskapet i över 1000 år. Efter Franska Revolutionen köpte familjen Bonneau-Very vingårdarna och samma familj har behållit ägarskapet fram till nyligen. 1969 dog Renee Bonneau du Martray barnlös och hans guddotter och niece Madame de Comtess Jean le Bault de la Morinière ärver egendomen. Hennes man Compte Jean le Bault de la Morinière blir involverad i vinmakningen och 1994 tar sonen Jean Charles officiellt över. 2017 bestämmer de sig för att sälja egendomen till Stan Kroenke - en amerikansk miljardär som bl.a äger Screaming Eagle och Arsenal och ett nytt kapitel börjar. Egendomen har således endast haft tre ägare sedan Karl den Stores tid. En imponerande historisk egendom med andra ord.

Trots försäljningen til Stan Kroenke så är det samma team som fortfarande driver egendomen. The vineyard manager har varit i företaget sedan 2003 och nuvarande vinmakare har varit där i 10 år. Tanken är att bevara kvaliteten och “innovate where possible”.

Domaine Bonneau du Martray har sitt säte i byn Pernand Vergelesses. De producerar endast två viner, ett vitt och ett rött, båda från Grand Cru vingårdar belägna på Cortonkullen. Med sina 9,36 ha är de största producent i Corton Charlemagne. Det röda vinet, Corton Grand Cru, kommer från tre olika lotter på totalt 1,5 hektar (6000 flaskor). Sedan 1994 har man successivt konverterat över till ekologisk och sedan biodynamiskt odling.

Läge
Visa bifogad bild 20315
Vingårdarna för deras Corton Charlemagne är belägna i den svalaste delen av Cortonkullen - i Le Charlemagne och En Charlemagne. Det är den historiska delen där Karl den Store skall ha planterat sina druvor. Corton Charlemagne är den enda Grand Cru-vingården i Bourgogne med delar som har en något västlig exponering, alla andra Grand Cru’er i Bourgogne vetter mot öst eller sydöst. Detta väst/sydvästläge innebär att under sommaren så får vinrankorna lite mindre direkt sol, men har solexponering hela dagen med kvällssol fram till kl 10 på kvällen. Det ger druvor med en fantastisk koncentration. Samtidigt kommer det svala vindar nerifrån Pernand Vergelesses som ventilerar vinrankorna.

Vinet
Solexponeringen kombinerat med de svala vindarna och den magra kalkstensjorden skapar viner med en frisk, stram, stenig, mineralisk och elegant stil. “Jean Charles always spoke about the wine as having a sense of texture and mouthfeel that with acidity and a chalky sense of minerality brings the wine forward. He always mentioned the sunshine the vines benefit from on the hill of Corton. It is liquid sunshine, something really bright on the palate that makes everything comes together”

Terroir
Det finns tre olika microclimates (plurality of terroir) - up hill, middle hill och down hill - med olika jordmåner, solexponering, vindexponering och dränage vilket skapar tre helt olika block av deras 17 olika lotter i Charlemagne. Högst upp på toppen är det väldigt tunn, mager jordmån med mestadels chalk and limestone och härifrån kommer mineraliteten och den kalkiga karaktären i vinerna. Härifrån skapas precisionen i vinerna. Middle hill har mer silt och marl som ger kropp och textur. Down Hill har djup lerjord (med järnoxid) samt lite limestone och detta ger rikheten (the opulence) i vinerna.

Vad som är unikt är att de kan pussla ihop alla tre aspekterna av terroiren i vinerna för att göra den allra bästa tolkningen av Corton Charlemagne. Om det är sämre solexponering någon vintage så kan man använda druvorna längre ner på kullen för att ge kraft i vinerna. Om det är en varm årgång så kan man balansera upp vinerna med druvorna högst upp på kullen som ger mer mineralitet. Det är kombinationen av de tre blocken som ger vinet dess fantastiska balans.

Romanee Conti
2018 arrenderade de ut en del av vingårdarna till Romanee Conti. Det fanns två anledningar till det - en aspekt gällde vinmakningen och den andra vingården. När Stan Kroenke tog över ägarskapet så gick de igenom vad som kunde förbättras. De kom fram till att vissa block i vingården inte behövdes för att skapa de viner de ville göra. De var inte sämre block, de var helt enkelt duplikat som gav mer av vad de redan hade tillräckligt av för att göra vinerna. Beroende på klimatförändringarna behövde de anställa fler som hade spetskompetens vad gällde att odla biodynamiskt i vingårdarna. Behovet är en person per hektar, och med 11 hektar innebar det att de hade behövt dubbla personalstyrkan. Det är dock svårt att hitta människor som har rätt kompetens, inställning och vill stanna en längre tid. Så en lösning var att minska arealen i och med att vissa block var “duplikat”. Därför erbjöds Romanee Conti att arrendera 2,84 hektar. Romanee Conti är redan biodynamiska och har samma filosofi som Bonneau du Martray. Första årgången från deras produktion är från 2019 och skall lanseras 2021.

Biodynamics
Påverkas vinerna stylistiskt av att de är biodynamiska? Anledningen till att de lade om produktionen till biodynamisk odling hade inget att göra med stilen på vinerna. Anledningen var erosion, att jorden rasade ner från kullen vid tex regn och rankornas rötter fick inget fäste utan hängde i luften. Det blev stora hål i jorden och man fick ständigt återföra jorden igen. Man började arbeta med jordmånen främst för att få rötterna att rota sig djupare ner i marken och för att få jorden att stanna kvar. Anledningen till att börja arbeta biodynamiskt hade således mer att göra med ekosystemet än att ändra stilen på vinerna.

Tasting Notes
Det blev en studie i mineralitet, fet kalkighet, precision, koncentration och komplexitet.
Alla sex vinerna är väldigt ljust gula, vilket är lite förvånande eftersom det äldsta är 27 år gammalt

2017 Corton-Charlemagne Grand Cru Bonneau du Martray
Första årgången som görs av de nya ägarna.

2017 var en fantastisk årgång (inga problem med varken frost, hagel eller sjukdomar) som genererade frukt av mycket bra kvalitet. Den absolut bästa årgången för årtiondet tycker Thibault Jacquet. Det är en större version av 2014 menar han. (Jasper Morris mumlar lite om att vissa tycker 2014 är den bästa).

Ljust gul, med ett uns grönskimmer
Fantastisk stor inbjudande doft av varm gul citrusfrukt och en blommighet inbäddad i kalkiga mineralnoter och fatkryddighet.
I smaken är det en satans energi, hela vinet vibrerar/exploderar i munnen samtidigt som det har en fantastisk balans. Frisk syra, massor med mineral som även ger en känsla av strävhet. Lager på lager av fet gulfruktighet. Finishen är oerhört lång och mineralisk. Otroligt bra vin och jag blev helt knockad.

2014 Corton-Charlemagne Grand Cru Bonneau du Martray
Klassisk årgång. “Grapes were in perfect condition in september”. Ingen värmebölja så vinerna är lite stramare (lean profile) enligt Jasper Morris. Bonneau du Martray fick hagel på vinrankorna i juni som skadade 20% av skörden.

I jämförelse med 2017 har vinet en relativt diskret doft av mogen citrus, blommor, nötter, mineral och kalkighet.
I smaken är den mer stillsam än 2017 och ger ett “bredare” intryck. Bra syra, fin koncentration, citrus, kalkig mineral. Lång finish.

Mycket bra vin men jag kände det lite som att denna gått ner i något slags viloläge, vilket deras vinern ofta gör i en period mellan 5-10 år enligt Jacquet. Det var dock många på webinariet som röstade på detta vin som det bästa i flighten så vet inte riktigt vad som hände. Kanske var det att jag blev knockad av det första vinet?

2009 Corton-Charlemagne Grand Cru Bonneau du Martray
Varmare årgång (“if you picked early enough you got it right”) med mer mogen gul frukt, lite fetare och lite “bredare” än 17 o 14. Men samma härliga mineralitet och kalkighet i grunden som bryter igenom. Finishen kanske lite kortare men ändå väldigt komplex med pulserande lager på lagerkänsla.

2008 Corton-Charlemagne Grand Cru Bonneau du Martray
Tuff årgång med mindre sol och mycket regn. Men i slutet av perioden så kom nordanvinden och torkade vinrankorna. Det blev en icke-klassisk årgång av Charlemagne som har en del tropiska noter (ej så vanligt) i o m att frukten blev windstriped vs sunripened.

Stor doft av fudge, kola, stjärnfrukt, ananas
I smaken stor kropp med krämig textur, men saknar lite nerv och energi i jämförelse med de andra. Lite kortare finish.

1998 Corton-Charlemagne Grand Cru Bonneau du Martray
Den här flaskan är rekonditionerad på domänen. Man korkar upp flaskorna (i en syrefri miljö), kvalitetsgranskar vinerna och om det passerar nålsögat så fyller man på med vin (and a tiny bit of SO2) från samma årgång och korkar igen det igen.

Väldigt svår årgång - allt gick tydligen fel med bl.a hagel och oidium.

Gulfruktig och nötig i doften med toner av svamp i bakgrunden.
Inte så mycket energi i smaken, men fortfarande fet i texturen och den steniga mineralitet finns där (om än mindre än de andra vinerna). Lite kortare finish. Åker på stryk i denna uppställning/flight.

1993 Corton-Charlemagne Grand Cru Bonneau du Martray
27 år .. och så jäkla välbehållen. Ingen premox, ingen oxidation, bara härligt utvecklad i doften med nötiga och kryddiga toner kombinerat med en gul fruktighet och någon slags blommighet som har reducerats ner till en enorm koncentration och naturligtvis den steniga, kalkiga mineraliteten.
Lite mörkare gul i färgen, men inte alls så mörk som man skulle kunna förvänta sig.
Djup och härlig smak med en koncentrerad kalkfet krämig textur. Lång finish. Fantastisk.

Jasper Morris: “The viscosity brings me more into the Montrachet area”. Jag har ju provat alldeles för lite vit Grand Cru, men vad jag förstår ligger Corton Charlemagne stilmässigt någonstans mellan Chablis Grand Cru och Montrachet Grand Crus.

Satt länge och doftade i det tomma glaset efter att sista droppen av 1993an var urdrucken. Nötigheten satt kvar och jag ville nästan inte diska det. Men life goes on!

Bästa vinerna för mig var 2017 och 1993. Just nu känns det som att livet är för kort för att dricka andra viner än de från Bonneau du Martray .

Det dök upp en fråga om årgång 2005 varpå Jasper Morris svarade “It is one of the most sensational Corton Charlemagne I have ever tasted. It is an utterly sensational wine with a long, long future”. Det får hamna på min bucket list!

Kul sammanträffande, korkade just upp en 2009a som jag köpte 2014. Länge gått och suktat efter att smaka den men samtidigt inte velat vara för tidigt ute.
Bonneau de Martray Corton-Charlemange Grand Cru 2009; Gyllengul färg men transparent. Ganska blyg doft men gröna äpplen, tropisk frukt, en gnutta vanilj. Smaken är fyllig med syrliga äpplen, lite kiselsten, aningen vanilj. Eftersmaken är oerhört lång och konsistent. Ett fantastiskt gott vin och ångrar att jag inte köpte fler. Tycke och smak 95 p, kvalitet 96 p.

 

[buteljen]

Kul sammanträffande, korkade just upp en 2009a som jag köpte 2014. Länge gått och suktat efter att smaka den men samtidigt inte velat vara för tidigt ute.
Bonneau de Martray Corton-Charlemange Grand Cru 2009; Gyllengul färg men transparent. Ganska blyg doft men gröna äpplen, tropisk frukt, en gnutta vanilj. Smaken är fyllig med syrliga äpplen, lite kiselsten, aningen vanilj. Eftersmaken är oerhört lång och konsistent. Ett fantastiskt gott vin och ångrar att jag inte köpte fler. Tycke och smak 95 p, kvalitet 96 p.

Kul! Skall verkligen vara på hugget nästa gång de släpps. Brukar de dyka upp på auktioner också?

 

[grappa]

Kul! Skall verkligen vara på hugget nästa gång de släpps. Brukar de dyka upp på auktioner också?

Har faktiskt inte kollat auktioner, tack för tips. Kan bara konstatera att jag köpte för 1000 SEK på SB. Sista jag såg ca ett halvår sedan (tror det var årgång 2016) så var priset 2 750 SEK.
Jag var förbi producenten förra året när jag ändå var i Bourgogne, stannade på chans. Blev tyvärr inte insläppt på anläggningen och inen möjlighet till provning gavs (i ärlighetens namn så var de trevliga men jag kom fem i sex på eftermiddagen och de såg ganska slitna ut), de hänvisade till Svenska importören.

 

[The Wall]

Har faktiskt inte kollat auktioner, tack för tips. Kan bara konstatera att jag köpte för 1000 SEK på SB. Sista jag såg ca ett halvår sedan (tror det var årgång 2016) så var priset 2 750 SEK.

2.000 kr för 2017 som finns på sovjetbolaget i PK-huset i Sthlm. 8 kvar idag mot 12 i fredags.

 

[buteljen]

2.000 kr för 2017 som finns på sovjetbolaget i PK-huset i Sthlm. 8 kvar idag mot 12 i fredags.

Såg det, men när ska de sluta med de här fånigheterna att man inte kan beställa från tillfälliga sortimentet/beställa från butik

 

[buteljen]

Skulle "fira" med amerikanskt igår men vinet var korkat .
Någon som har provat Hirsch Chardonnay?

 

[The Wall]

2015 Domenico Clerico Barolo

Direkt från flaska ner i Zalto Bourgogne (Zalto Nebbiolo?); lite spearmint blandad med viss eldighet, lite nyponrosor och bittermandel, tät och ganska knuten, viss salvia och pinjebarr.

I munnen; påtaglig eldighet och viss syra, sträva tanninerna får snällt ställa sig på kö och vänta tills den initiala brännan lagt sig, ganska kort eftersmak. Eldigheten hänger faktiskt i i eftersmaken också. Jaha, får se om vinet öppnar sig efter någon timme i karaff. Kan det bli bättre om 10 år? Inte i karaff, utan i källaren alltså. Kanske värt att undersöka saken och köpa lite fler flaskor. Kommer att få ackompanjera grillad kalventrecôte och svamprisotto. Ursprungsidén var Bambi, men undertecknad klantade sig lite vid inventeringen av frysen.

 

[Sebran]

Domaine Sigalas Santorini Assyrtiko

Käkade på Adam/Albin igår och tog deras "standard" vinpaket. Till den grillade gösen som serverades med en stor portion smält smör fick vi ett glas assyrtiko från Santorini, något jag aldrig druckit tidigare. Bortsett från att gösen kanske var den godaste fiskrätten jag någonsin har ätit så var det här en riktig jävla vinnarkombo. Blint hade jag lätt gissat på chardonnay, antingen från Bourgogne eller något kallare klimat som typ Nya Zeeland. Det som överraskade mest var att vinet tydligen inte alls hade legat på ekfat utan bara ståltank, för där fanns definitivt en rostad nötig komponent. Samtidigt fanns där en mineralisk och frisk ryggrad samt en närvarande syra som höll vinet fräscht.

Jag blev väldigt positivt överraskad och inspirerad och lade direkt en liten order på assyrtikoviner på Systembolaget.

Någon annan här som provat vin från Santorini och haft liknande erfarenheter?

 

[buteljen]

Domaine Sigalas Santorini Assyrtiko

Käkade på Adam/Albin igår och tog deras "standard" vinpaket. Till den grillade gösen som serverades med en stor portion smält smör fick vi ett glas assyrtiko från Santorini, något jag aldrig druckit tidigare. Bortsett från att gösen kanske var den godaste fiskrätten jag någonsin har ätit så var det här en riktig jävla vinnarkombo. Blint hade jag lätt gissat på chardonnay, antingen från Bourgogne eller något kallare klimat som typ Nya Zeeland. Det som överraskade mest var att vinet tydligen inte alls hade legat på ekfat utan bara ståltank, för där fanns definitivt en rostad nötig komponent. Samtidigt fanns där en mineralisk och frisk ryggrad samt en närvarande syra som höll vinet fräscht.

Jag blev väldigt positivt överraskad och inspirerad och lade direkt en liten order på assyrtikoviner på Systembolaget.

Någon annan här som provat vin från Santorini och haft liknande erfarenheter?

Köpte en låda Sigalas och ju fler jag provar desto mer sälta känner jag. Senaste flaskan var det nästan för mycket av den varan . Tror jag gillar Gaia bättre som är ekad

 

[The Wall]

Domaine Sigalas Santorini Assyrtiko

Käkade på Adam/Albin igår och tog deras "standard" vinpaket. Till den grillade gösen som serverades med en stor portion smält smör fick vi ett glas assyrtiko från Santorini, något jag aldrig druckit tidigare. Bortsett från att gösen kanske var den godaste fiskrätten jag någonsin har ätit så var det här en riktig jävla vinnarkombo. Blint hade jag lätt gissat på chardonnay, antingen från Bourgogne eller något kallare klimat som typ Nya Zeeland. Det som överraskade mest var att vinet tydligen inte alls hade legat på ekfat utan bara ståltank, för där fanns definitivt en rostad nötig komponent. Samtidigt fanns där en mineralisk och frisk ryggrad samt en närvarande syra som höll vinet fräscht.

Jag blev väldigt positivt överraskad och inspirerad och lade direkt en liten order på assyrtikoviner på Systembolaget.

Någon annan här som provat vin från Santorini och haft liknande erfarenheter?

Japp, tidigare årgångar är en favorit här hemma. Mkt bra till grillad fisk i olika former.

 

[The Wall]

2015 Domenico Clerico Barolo

Direkt från flaska ner i Zalto Bourgogne (Zalto Nebbiolo?); lite spearmint blandad med viss eldighet, lite nyponrosor och bittermandel, tät och ganska knuten, viss salvia och pinjebarr.

I munnen; påtaglig eldighet och viss syra, sträva tanninerna får snällt ställa sig på kö och vänta tills den initiala brännan lagt sig, ganska kort eftersmak. Eldigheten hänger faktiskt i i eftersmaken också. Jaha, får se om vinet öppnar sig efter någon timme i karaff. Kan det bli bättre om 10 år? Inte i karaff, utan i källaren alltså. Kanske värt att undersöka saken och köpa lite fler flaskor. Kommer att få ackompanjera grillad kalventrecôte och svamprisotto. Ursprungsidén var Bambi, men undertecknad klantade sig lite vid inventeringen av frysen.
Visa bifogad bild 20339

Efter 2 timmar i karaff och dessutom besök i Gabriel Gold:

Zalto; mindre eld, mer nyplockat nypon, spearmint är kvar, salvia, pinjebarr och lite torkad rosmarinkvist dyker upp. I munnen har elden helt klart lagt sig en del och släpper fram smaker och tanniner mer än tidigare.

I Gold; mer kompakt doft, lite beskare intryck, spearmint står tillbaka till förmån för nyponros och bittermandel. I munnen klart syrligare och beskare med tydligare tanniner. Intressant.

 

[The Wall]

Köpte en låda Sigalas och ju fler jag provar desto mer sälta känner jag. Senaste flaskan var det nästan för mycket av den varan . Tror jag gillar Gaia bättre som är ekad

Och jag som blev lite besviken på Gaia för något år sedan när jag tyckte att den kändes lite artificiell. Måste ge den en chans till.

 

[StefanAkiko]

2011 Dönnhoff Riesling Trocken
I Riedel Vinum Riesling/Zinfandel; mogen doft där petroleum dominerar, kommer lite lime och mineral efter ett tag samt till min förvåning även lite bränd persikakärna. I munnen viss mognadskänsla, petroleum återkommer även i smaken, viss beska blandad med hygglig syra, låg eftersmak som sakta klingar av, lite honungstoner som påminner om botrytis i eftersmaken. Klart godkänd men kanske inte den optimala följeslagaren till färska räkor, varmrökt lax och limeaioli. Det märks även att Dönnhoffs högkvalitativa (= lite kostsammare GG) både håller ihop och utvecklas bättre än de lite enklare vinerna, men för 150 - 160 kr är det onödigt att vara gnällig.

Visa bifogad bild 20323

Det vankades grillad fläskkotlett med italiensk kryddning samt grillad tomat och dito behandlad röd paprika till varmrätt så då verkade det lämpligt att, föga förvånande, testa en Chianti Classico; 2017 Casa Emma Chianti Classico.
I Gabriel StandArt; doft av pinjebarr och körsbärskärnor samt lite salvia och slånbär vilket ger mig barbera-triggning snarare än sangiovese. I munnen ganska slank, viss syra, ingen påtaglig ek direkt samt lite salvia och även slånbär i eftersmaken. Sammantaget kändes vinet som ett typiskt "medelfylligt", helt ok, men inget som fick gommen att gå i spinn. Vinet är inte 100% sangiovese som jag först antog, utan 95% sangiovese, 5% canaiolo och 5% malvasia nera.

Jag blev lite nyfiken på varför eken höll sig i bakgrunden och av importörens (Divine) hemsida framgår att en första jäsning sker i ståltankar och en andra jäsning sker i franska barriquer i 12 månader. På sovjetbolagets hemsida anges däremot att vinet lagrats på tonneaux, så vem har rätt? Producenten själv anger på sin hemsida "12 months in French oak barriques" samt att vinet kan lagras ytterligare 8 år. På baksidesetiketten anges däremot "12 mesi in botti di rovere francese da 500 lt". Jaha, storlek på fat verkar vara något av en förhandlingsfråga beroende på om man frågar vinmakaren eller försäljningsavdelningen.
Visa bifogad bild 20324
Visa bifogad bild 20325

Bränd persikakärna?
Wow!
Hur skiljer den doften sig från brända mandlar eller, för all del, bränd aprikoskärna?
Och när i ditt spännande liv lärde du dig DEN doften
Wow! ...och jag som tyckte mig vara expert pa Prunus...

 

[JC:s Vintankar]

Jag köper emellanåt grekiska viner från Oinofilia i Köpenhamn. Hon har en producent från Santorini Hatzidaki som gör fantastiska viner. Deras Assyrtiko är magisk, men även Aidani är strålande.
Jag har skrivit om båda på min blogg för något år sedan. Se länkar nedan. Gillar admin inte att jag länkar så är det fritt fram att redigera bort länkarna.
https://jcvintankar.blogspot.com/2017/08/grekiska-viner-del-7-assyrtiko-de-mylos.html?m=1
[URL]https://jcvintankar.blogspot.com/2019/12/2017-aidani-fran-hatzidaki.html?m=1[/URL]