Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

The Wall

Medlem
Så var vi här igen. Ett basvin från en känd producent i Bourgogne. Antagligen köpte jag det via en bra mus och lite tur. Sauzet Bourgogne Blanc 2022. 500 kr?

Jag provar och sen luftar i två timmar. Ingen hemma. Får prova igen imorgon men jag tror ingen hade kunnat skilja detta från en 150 kr chardonnay på flygplatsen i nuläget


Visa bifogad bild 33621
Vi jämförde den med 2022 Felton Road Bannockburn Chardonnay (båda ur Zalto Balance och båda vinerna fick njuta av karaff i ungefär 2 timmar) i helgen; jag tyckte att Sauzet drog åt det mjäkigare hållet och att Felton Road var det vassare vinet. Sen kombinerade vi vinerna till ugnsstekt rödingfilé med kålrabbi och spenat (Myllymäkis recept) och då visade det sig att Sauzet framstod som elegant och passade finfint till maten, medan Felton Road gav ett intryck som en lite väl kantig och osmidig kompanjon. Vår slutsats blev att ska man dricka ett vin väljer man Felton Road och ska man dricka ett vin till maten så väljer man Sauzet. Men runt 500 kr för enkel-Sauzet börjar tangera begreppet "löjligt".
 

Vingubben

Medlem
IMG_6030.jpeg


Helgens BYOB innehöll också en rödvinsflight med bra spännvidd.

Alejandro Gallo, Tintilla & Viariego Nero 2021

En liten producent från Teneriffa med vinmakning i den gamla skolan. Stack ut i sammanhanget med karamell och blommor som samsades med rätt bitiga tanniner. Hamnade på en delad sistaplats.

Sine Qua Non, Distenta III, Syrah 2021

Djup, kraft, slånbär, björnbär och en hel del ek. Bra nu men behöver ett par år för att skaka av sig lite vresighet. Vann ändå flighten med tre förstaröster.

Vega Sicilia, Pintia 2008

Väldigt mycket Spanien med maffiga fattoner och lätt vanilj i avslutet. Visst fanns det ålderstoner men vinet var piggt så det förslår. Min favorit för kvällen och en andraplats strax bakom SQN.

Mullineux, Shist 2017

Var rätt säker på att detta skulle vara Norra Rhone. Fina tanniner, en hel del chark och mörk frukt. Gott men lite annonymt. Delad sistaplats.

Robert Chevillon, Nuits Sait Georges, Les Vaucrains 1er Cru 2009

Antecknade att den stack ut utan att sticka ut. Var först och snurrade i Italien men bestämde mig sedan för Norra Rhone. Lätt förvånad när det var en Bourgogne, dock i en ganska rustik stil. Hamnade på en hedersam tredjeplats.

Som så ofta annars tar SQN hem första platsen. Svårt att armbåga sig fram då den tenderar att ta över en provning med sin enorma kraft.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Vega Sicilia, Pintia 2008

Väldigt mycket Spanien med maffiga fattoner och lätt vanilj i avslutet. Visst fanns det ålderstoner men vinet var piggt så det förslår. Min favorit för kvällen och en andraplats strax bakom SQN.
Vilken fantastiskt trevlig flight!
Pintia är en husgud här. Jagar den ständigt på auktionerna... Gillar man stilen är den mycket att hänga i julgranen!
Den förra jag ploppade var intressant nog en 2008. Det var för ganska exakt ett år sedan. Håller deras 2015 som med högst potential (av de jag mumsat) men har hitintills inte blivit besviken på någon av dem.
 
Last edited:
IMG_5830.jpeg


Jaboulet Saint Joseph La Croix des Vignes 2020
Hade konstigt nog inga större förväntningar och blev positivt överraskad (kanske en bra strategi – att baissa förväntningarna?).

Nästan ogenomträngligt mörkrött, på gränsen till lila, i färgen. Mörka björnbär med inslag av röda bär i doften, ganska elegant. Inte särskilt tapenaddoftande, eller smakande för den delen.

Rik, bjussig och tät med fin frukt, men hittar inte mycket av de klassiska chark- och pepparsmakerna. Hursom väldigt gott och lätt att gilla. Klarade sig galant mot en krallig pepparsås med ryggbiff och hasselbackspotatis.

Gav en femhunka för två år sedan. Skulle inte bli förvånad om den kostar uppåt 700:- vid ett släpp idag. Tveksam QPR. Tycker att den stilmässigt spelar lite i samma liga som Penfolds Bin 389, som förövrigt skulle vara ett väldigt bra alternativ till maten. Tror dock att den senare skulle avgå med segern vid en direkt jämförelse. Men med det sagt skulle jag inte tacka nej till fler flaskor La Croix des Vignes i källaren...
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Visst är det underbart att få vara så där ohejdat religiös ibland? Igår var det katolicism för hela slanten (dock utan sexuella förbrytelser) och ett anständigt firande av St Vincent. Idag är jag bakis och mer av en satanist.

Fyra flaskor fick sina plopp genomförda.

Då 1975 i Bordeaux seglat upp som ledare på min lista över Bdx olika årgångar, utifrån drickglädje idag, så tänkte jag börja med att testa teorin: mindre kända slott från bra årgångar.

PXL_20250122_114349461.jpg


1975 Château De Saint Pierre Rouge, Graves.​

Detta vin fanns inte ens upplagt på CT innan jag fick hem min flaska. Det borde ju borga för att det är ett mindre namnkunnigt Château. Spred fantastisk väldoft under dekantering och luftning. Men försenad QC konstaterade: oändligt mycket korkskada. Som en sann katolik såg jag det som Guds straff mot någon av mina försyndelser. Med armarna utsträckta och handflatorna vända uppåt, frågade jag, med offerlammets röst: "Varför Gud? Varför?"

Fick inget svar, konstaterade att utan TCA hade vinet stått sig väl samt skyndade ploppa nästa flaska:

PXL_20250122_110140385~2.jpg

(Bilden är AI-manipulerad: försökte redigera bort min arm, hand och fula fingrar. Gick sådär.)

Första flaskan Belair på väldigt många år. Ett otroligt trevligt återseende.

1998 Château Belair (Dubois-Challon), 92p
A beautifully refined wine at its beautiful decline of a wonderful life.

Typical Bdx and absolutely no typicity of any commune. Elegant, superbly integrated and a little weak. (It seems that at this vintage, Belair wasn't at their best).

Beautiful Bdx earth, a little brett, red berries, intensity and balance. A modicum of complexity and a feeble feeling make this feel like a great wine from the 60ies or alittle less great wine from 1998.

I rarely say this, but if my bottle (neck fill) is anywhere representative for what's out there, I'd recommend 'drink'. Not that this is falling of a cliff anytime soon. However, it isn't walking up the hill anymore.

PXL_20250122_100843597.jpg PXL_20250122_100840800.jpg

Belair slank ned tillsammans med 250 gram wagyu (soja, vitlök, svartpeppar), broccoli, stekt klyftpotatis och några små korvar.

Nästa flaska till rakning var från skräphögen, redo att vaskas:
PXL_20250122_114415986.jpg


1988 Cuvée de la Commanderie du Bontemps, Médoc, 93p

I opened this next to the sink, expecting it to be just one more auction "bonus bottle" oxidised to unrecognizeable isht that can only be washed out.

However, these random bottles from auction lots sometimes surprise me grandly. This is one such bottle.

This is easily a wine on par with the better Bdx wines of 1988.

Maturing Bdx colour of bricking dark red.
Nose is grande with all the necessary components, including Bdx fruit, red berries, beautiful autumn, tagetes, astringency and absolutely no oxidisation.
In the mouth this is a fantastic take on the vintage: It's all about structure and tannins. It's impeccably classic and beautiful!!! In a horizontal 1988 blind tasting, this would definitely hold its ground with grace.

Wow!!!

Aftonens sista Plopp, en fantastiskt vacker Muscadet med liten ålder samt två avsnitt av Vienna Blood.

PXL_20250122_142934745.jpg


2018 Domaines Vinet, Clos de la Houssaie, Muscadet de Sèvre-et-Maine sur lie, 96 p

First whiff on plop: dog pee...
Not one of my favourite aromas, but can be ignored. (Cheese usually doesn't display beautiful aromas either.)

After a while:
A profound aroma spectrum, including sudachi (citrus) grass, tutti-frutti (Swedish candy), Irn Brw, beautiful spice and grapes. Not completely a typical muscadet nose. Nevertheless extremely beautiful and ... mujff!

In the mouth, there is prominent acidity, a great body of withheld fruit that allows a monumental, open architecture. Wow! This is an exceptional Muscadet de S&M. At 7 years of age, it shows absolutely no signs of age. This is grippy and melts your teeth with mature fruit. Amazing!

I'm a huge fan!!!
 
Last edited:

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
...och det slank också ned ett litet glas 2010 Château Suduiraut. (Ploppades vid jul, nu ca halva flaskan kvar.)
Ibland dricker jag ungt-som-borde-vila, men det är ju så kusligt gott med bra Sauternes. Detta vin kan bara bli bättre under minst en 50 år sisådär.
 
Last edited:

matage

Medlem
Lite gott och blandat från i söndags som landade i nåt tema av "flaskor som kanske är dags att dricka".

Domaine Ramonet Bâtard-Montrachet Grand Cru 1994
Mörkt halmgult i glaset. Fantastisk på näsan med tropisk frukt, fat, nötter och kalk med lätt sälta.
Liite tröttare i munnen tyvärr där syran tappat lite så även om vinet är väldigt gott saknade det lite nerv och energi.
En solid dryga 90-nånstans men i klar nedförsbacke
416A7432-16AD-4E85-A3A1-F6568D27FD0A.jpeg



Le Macchiole Paleo Rosso 1996
Tegelartad i glaset med doft av körsbär, rosor/blommor, kirsch och borstat läder. Med tid öppnar det upp med tobak och ceder (humidor fylld med Maduro-cigarrer)
Allt går igen i munnen tillsammans med söt lakrits, fikon med väldigt välpolerade tanniner och lång eftersmak.
Återigen ett vin något på nedgång då mellanpartiet är lite tunnt. Däremot är det fantastiskt gott och väldigt elegant. Absolut inget kraftpaket utan mer finstämt och funkade finfint till kalvfile Rossini.

89DA7214-3656-4368-8591-B067287970C5.jpeg

Domaine des Baumard Clos de Sainte Catherine 2009
Känns fortfarande ungt och mycket vitalt. Honung, vax, hårda citruskarameller och sötman balanseras upp av väldigt fina spritsiga syror. En svag beska i eftersmaken som stör lite till en början men ger med sig med tid (eller så kapitulerade mina smaklökar). Här är det dock ingen brådska att dricka upp kvarvarande flaskor skulle jag tro.
3B91D30D-2DC0-4BDD-A322-1841776AE4C1.jpeg
 

katho27

Medlem
Fredagsvinet - boom!
Diatom Chardonnay (f.d Bar-M?) 2021

IMG_8817.jpg


Var faktiskt beredd på att känna lite besvikelse utifrån 98 Parker-points och Wine Spectator #7 Value.
Men icke!
Är man svag för Cali Chard men samtidigt lite rädd för over the top-vulgo i kategorin så blir det i min bok inte mer rätt än så här!
Friskt, fräscht, spänstigt och rikt på samma gång.
Exotisk frukt (såg guava i någon not och det är fasen på pricken) men också plenty citron och krusbär.
Popcorn javisst, men också en härlig riesling-liknande syra.
Viskositet och lätthet i ett. Inget kladd.
Är ingen poängsättare, men även om det kanske inte är några 98 poäng så borde det vara ett vin en bra bit över 90-strecket.
Kul, och skulle om jag haft en bra backspegel köpt minst en låda!
 

LarsW

Medlem
Ch Palmer 1989.

Vinvän på besök i höstas för att fira en födelsedag. Han är bårdå-fetischist men kom igång med vinsmalandet senare än jag så ville överraska med en kul flaska.
Skumpan vi drack innan finns här.

Urklassisk, stockkonservativ bordeaux på allra bästa sätt.

Läder, cohiba-cigarr, ceder, torkat gourmet-hö och svartpeppar i näsan. Mogen röd frukt med en mogen rökighet (tänk glödande höstlöv). En hint av vanilj och umani.

I munnen är det sammetslent men inte mesigt. Gott om frukt, bigarråer, röda vinbär och körsbär, mogna och söta men det finns en syra och tillräckligt med tanniner för att hålla ordning på allt. Allt i doften kommer tillbaka i smaken när man känner efter – lager på lager effekten!
En eftersmak som inte försvinner.

97p – bästa rödvinet 2024.

20241002_200938.jpg
 

KimHartman

Medlem
Visst är det underbart att få vara så där ohejdat religiös ibland? Igår var det katolicism för hela slanten (dock utan sexuella förbrytelser) och ett anständigt firande av St Vincent. Idag är jag bakis och mer av en satanist.

Fyra flaskor fick sina plopp genomförda.

Då 1975 i Bordeaux seglat upp som ledare på min lista över Bdx olika årgångar, utifrån drickglädje idag, så tänkte jag börja med att testa teorin: mindre kända slott från bra årgångar.

Visa bifogad bild 33667

1975 Château De Saint Pierre Rouge, Graves.​

Detta vin fanns inte ens upplagt på CT innan jag fick hem min flaska. Det borde ju borga för att det är ett mindre namnkunnigt Château. Spred fantastisk väldoft under dekantering och luftning. Men försenad QC konstaterade: oändligt mycket korkskada. Som en sann katolik såg jag det som Guds straff mot någon av mina försyndelser. Med armarna utsträckta och handflatorna vända uppåt, frågade jag, med offerlammets röst: "Varför Gud? Varför?"

Fick inget svar, konstaterade att utan TCA hade vinet stått sig väl samt skyndade ploppa nästa flaska:

Visa bifogad bild 33665
(Bilden är AI-manipulerad: försökte redigera bort min arm, hand och fula fingrar. Gick sådär.)

Första flaskan Belair på väldigt många år. Ett otroligt trevligt återseende.

1998 Château Belair (Dubois-Challon), 92p
A beautifully refined wine at its beautiful decline of a wonderful life.

Typical Bdx and absolutely no typicity of any commune. Elegant, superbly integrated and a little weak. (It seems that at this vintage, Belair wasn't at their best).

Beautiful Bdx earth, a little brett, red berries, intensity and balance. A modicum of complexity and a feeble feeling make this feel like a great wine from the 60ies or alittle less great wine from 1998.

I rarely say this, but if my bottle (neck fill) is anywhere representative for what's out there, I'd recommend 'drink'. Not that this is falling of a cliff anytime soon. However, it isn't walking up the hill anymore.

Visa bifogad bild 33670 Visa bifogad bild 33669

Belair slank ned tillsammans med 250 gram wagyu (soja, vitlök, svartpeppar), broccoli, stekt klyftpotatis och några små korvar.

Nästa flaska till rakning var från skräphögen, redo att vaskas:
Visa bifogad bild 33666

1988 Cuvée de la Commanderie du Bontemps, Médoc, 93p

I opened this next to the sink, expecting it to be just one more auction "bonus bottle" oxidised to unrecognizeable isht that can only be washed out.

However, these random bottles from auction lots sometimes surprise me grandly. This is one such bottle.

This is easily a wine on par with the better Bdx wines of 1988.

Maturing Bdx colour of bricking dark red.
Nose is grande with all the necessary components, including Bdx fruit, red berries, beautiful autumn, tagetes, astringency and absolutely no oxidisation.
In the mouth this is a fantastic take on the vintage: It's all about structure and tannins. It's impeccably classic and beautiful!!! In a horizontal 1988 blind tasting, this would definitely hold its ground with grace.

Wow!!!

Aftonens sista Plopp, en fantastiskt vacker Muscadet med liten ålder samt två avsnitt av Vienna Blood.

Visa bifogad bild 33668

2018 Domaines Vinet, Clos de la Houssaie, Muscadet de Sèvre-et-Maine sur lie, 96 p

First whiff on plop: dog pee...
Not one of my favourite aromas, but can be ignored. (Cheese usually doesn't display beautiful aromas either.)

After a while:
A profound aroma spectrum, including sudachi (citrus) grass, tutti-frutti (Swedish candy), Irn Brw, beautiful spice and grapes. Not completely a typical muscadet nose. Nevertheless extremely beautiful and ... mujff!

In the mouth, there is prominent acidity, a great body of withheld fruit that allows a monumental, open architecture. Wow! This is an exceptional Muscadet de S&M. At 7 years of age, it shows absolutely no signs of age. This is grippy and melts your teeth with mature fruit. Amazing!

I'm a huge fan!!!
Muscadet-racet håller i sig! :D
 

KimHartman

Medlem
IMG_1485.jpeg


2014 Reichsrat Von Buhl Pechstein GG

Decanted 1 h prior to tasting. Apples, pineapple, grapefruit, honey, wax, stones, wet wool, herbs, tobacco, menthol, a touch of wood. Fantastic acidity which is fully integrated and nicely contrasts the tropical fruit and the mineral dimension. Definitely some development here, but no tiredness at all, very fresh still. Well done!

92-93 p
 
Oakridge är en Yarra Valley producent som jag tycker står sig väl i alla prisklasser: deras prestiger - 864-serien - är mycket lagringsbara och precisa. Nästa steg ner är prissatt ungefär på halva den nivån och levererar mycket värde. I helgen dracks Oakridge Winnowlake Vineyard series Chardonnay 2022 för 269 kr på Systembolaget och det var en elegant ekad chardonnay med generös frukt som balanserades upp av krispig syra. Vet inte hur detta är om tio eller ens fem år men just nu är det riktigt najs.
 

Magikern

Medlem
Ch Palmer 1989.

Vinvän på besök i höstas för att fira en födelsedag. Han är bårdå-fetischist men kom igång med vinsmalandet senare än jag så ville överraska med en kul flaska.
Skumpan vi drack innan finns här.

Urklassisk, stockkonservativ bordeaux på allra bästa sätt.

Läder, cohiba-cigarr, ceder, torkat gourmet-hö och svartpeppar i näsan. Mogen röd frukt med en mogen rökighet (tänk glödande höstlöv). En hint av vanilj och umani.

I munnen är det sammetslent men inte mesigt. Gott om frukt, bigarråer, röda vinbär och körsbär, mogna och söta men det finns en syra och tillräckligt med tanniner för att hålla ordning på allt. Allt i doften kommer tillbaka i smaken när man känner efter – lager på lager effekten!
En eftersmak som inte försvinner.

97p – bästa rödvinet 2024.

Visa bifogad bild 33681

Minns när detta vinet fanns att beställa på monopolet för under 4 papp. För dyrt tyckte jag då men idag kan man ångra sig. Antar att den är omöjlig att hitta för det priset någonstans idag (Bukowskis inkluderat). Jag gillar Bdx med mycket Merlot bäst och denna årgången bör nog ligga på ca. 50 procent, eller?
 

LarsW

Medlem
Minns när detta vinet fanns att beställa på monopolet för under 4 papp. För dyrt tyckte jag då men idag kan man ångra sig. Antar att den är omöjlig att hitta för det priset någonstans idag (Bukowskis inkluderat). Jag gillar Bdx med mycket Merlot bäst och denna årgången bör nog ligga på ca. 50 procent, eller?
52% Cabernet Sauvignon, 41% Merlot, 6% Petit Verdot and 1% Cabernet Franc är vad jag hittar vid en sökning och det verkar helt rimligt.
 

LeChat

Medlem
IMG_6794.jpeg

2021 Fontodi Chianti Classico

Ny årgång av Fontodis CC provas ikväll till hembakad pizza på salsicciafärs, rökt skinka, lök, röd paprika och som sen toppas med ruccola och en smarrig vitlökssås.
IMG_6790.jpeg


2021 känns kanske något fylligare men är lika bra som alltid. Genuin, komplex smak och med en läcker syra. Harmoniskt svingod och känns helt drickfärdig. Köpte 6 flaskor för ett par veckor sedan men efter dagens smakprov blev det en beställning på ytterligare 6 flaskor. Sann drickglädje!
 
Toppen