Wintermute
Medlem
Om det ens är meningsfullt att försöka översätta. Vinbetyg är nog inte inherenta och repeterara egenskaper hos vinet.
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Q & A, om man inte ställer frågor får man inga svar!
- Thread starter Jimmy Forsman
- Startdatum
Bastardo
Medlem
Tusen tack, Poussard! You have made my day.
Mycket värdefull information för mig personligen, då jag blev inte klok på hur i sjutton hennes poängsättning fungerar egentligen.
Jag visste inte detta förut, men jag ska kopiera din text och spara på min RR2.
Jag får se hur nöjd eller inte jag kommer att bli efter några veckor med sajten.
P.S. Men det är inte exakt samma steg mellan olika poäng. Fast det kanske går inte fixa rent matematiskt, utan att det skulle bli för komplicerat.
Alltså 92-95-97, om du hänger med. Först är det ett steg på tre poäng, och sen två poäng och till sist tre poäng igen. Mn sen var det även så här:
”Med reservation för fel i storleksordningen .5. I stora drag iaf rätt lätt.” Med andra ord: tillräckligt nära ändå …
Om man är pyttenoga, så skulle det kunna funka så här: 92,5-95-97,5-100.
Då skulle 16 betyda exakt 90 poäng, vilket är nästan det minsta man kan kräva av ett kvalitetsvin. Således är problemet löst, med din hjälp.
Last edited:
Kan lägga till att jag hittade en översättningstabell som La revue du vin de France har gjort: https://www.winesofprovence.org/2021/03/20/scoring-of-wines/
Last edited:
Poussard
Medlem
Känns som 0 = 60 i deras översättningstabell medan i min var det 50. Det är väl ett val man gör, sålänge man är medveten om vad det är man gör.
Ja, svårt ämne. I slutändan så blir det i alla fall för mig bara ett första sållningsverktyg som sedan vägs in med en mängd annan information/erfarenhet. Jag brukar ta en snabb koll på wine-searcher (betyg, vilka har satt dom, hur ser det ut över olika årgångar), Cellartracker (betyg, hur många har satt betyget) och Vivino (jämförelse med liknande viner, smaknoter, bra/dålig årgång). Detta vägs sedan ihop med min inbyggda ML-modell tillsammans med rekommendationer, Patriks noter, tidigare viner från samma producent, artiklar, vad jag är nyfiken på etc.
tillsammans med rekommendationer, Patriks noter, tidigare viner från samma producent, artiklar, vad jag är nyfiken på etc.
Bastardo
Medlem
Det är exakt den, som Munkis numera verkar använda, även om de kanske inte direkt gör reklam för det …
Men jancisrobinson skala är inte identisk med den. Din första tolkning var enligt mig oerhört bra och det är bara små petitesser som skiljer sig mellan våra ’teoretiska’ mallar. Och till sist: Who cares? Vi dricker ändå inte poäng, men det är bra att känna till dem, så att man inte råkar betala överpriser för ett vin. Och olika bedömare kan ha även en annorlunda syn på det hela. Men tar man med några av de mest betrodda vinkritiker och räknar en ungefärlig medeltal, går det att förstå helheten bättre.Hans Artberg
Medlem
Vem upplever spontant att det här viner smakar 92 poäng och det här 93? Allt är efterkonstruktioner. Ungefär som när man urskiljer arton kryddor och femton frukter...
Det hade varit najs om alla betygsättare av vin använde samma betygsskala.
Från JRs hemsida:
Källa: https://www.jancisrobinson.com/how-we-score
Munkis har en större spridning. Här tolkar jag 16,5 som 92-93.
Från JRs hemsida:
Om jag minns rätt tolkade Wine-searcher JRs 16,5 som 88 i deras beräkning. Rätta mej gärna om jag har fel på den punkten.
Källa: https://www.jancisrobinson.com/how-we-score
Munkis har en större spridning. Här tolkar jag 16,5 som 92-93.
https://www.munskankarna.se/sv/vinrecensioner/vinrecensioner/sa-bedomer-vi-viner/
KimHartman
Medlem
Angående den linjära mappningen mellan skalorna 0-20 och parkerskalan, så gäller följande:
Låt s vara starten på parkerskalan. Detta är normalt 50 men för att täcka fall som länkats tidigare (60) låter vi detta vara en variabel.
Åt ena hållet:
En poäng, x, i 0-20-skalan blir i parkerskalan:
s + (100 - s) x/20
Med s = 50 blir detta
50 + 2.5 x
Till exempel motsvaras Jancis 17.5 poäng av 50 + 2.5 × 17.5 = 93.75 parkerpoäng.
Åt andra hållet:
En poäng, x, i parkerskalan blir i 0-20-skalan:
20 (x - s)/(100 - s)
Med s = 50 blir detta
(x - 50)/2.5
Till exempel motsvaras Parkers 91 poäng av (91 - 50)/2.5 = 16.4 jancispoäng.
Detta är ett sätt att translatera poäng. Jag tycker inte det är rätt: Hur vet vi att dessa skalor, så som de faktiskt används, har ett linjärt förhållande till varandra?
För att verkligen kunna göra en meningsfull translation mellan skalorna, enligt mig, skulle man behöva matcha de empiriska kumulativa fördelningsfunktionerna för de två skalorna baserat på ett brett urval av viner poängsatta av många olika provare. Då uppstår förstås frågor om hur ett sådant urval definieras och vilka provare som ska ingå…
Låt s vara starten på parkerskalan. Detta är normalt 50 men för att täcka fall som länkats tidigare (60) låter vi detta vara en variabel.
Åt ena hållet:
En poäng, x, i 0-20-skalan blir i parkerskalan:
s + (100 - s) x/20
Med s = 50 blir detta
50 + 2.5 x
Till exempel motsvaras Jancis 17.5 poäng av 50 + 2.5 × 17.5 = 93.75 parkerpoäng.
Åt andra hållet:
En poäng, x, i parkerskalan blir i 0-20-skalan:
20 (x - s)/(100 - s)
Med s = 50 blir detta
(x - 50)/2.5
Till exempel motsvaras Parkers 91 poäng av (91 - 50)/2.5 = 16.4 jancispoäng.
Detta är ett sätt att translatera poäng. Jag tycker inte det är rätt: Hur vet vi att dessa skalor, så som de faktiskt används, har ett linjärt förhållande till varandra?
För att verkligen kunna göra en meningsfull translation mellan skalorna, enligt mig, skulle man behöva matcha de empiriska kumulativa fördelningsfunktionerna för de två skalorna baserat på ett brett urval av viner poängsatta av många olika provare. Då uppstår förstås frågor om hur ett sådant urval definieras och vilka provare som ska ingå…
Som du säger troligen inte linjärt. Om man jämför beskrivningarna så verkar det som att 16-20 motsvarar 85-100 vilket gör att det i den övre delen av skalan är färre RP-poäng per JR-poäng än i den undre delen, dvs en funktion med avtagande lutning (om man tänker sig RP som funktion av JR). Vill man veta mer så behöver man göra en analys som du föreslår.
Det fanns ett projekt som gjorde detta för några år sedan, Global Wine Score, där syftet var att med hjälp av dataanalys aggregera resultat från olika provare/sajter/skalor. De verkar tyvärr ha lagt ner men det finns några spår kvar på Medium, https://medium.com/the-global-wine-score
Dock blir det ju som herr Artberg uttryckte kring skillnader på 92p eller 93p ganska onödigt att ha en perfekt översättning mellan skalorna. Se dem som ett grovt verktyg för att sålla bort de ruttna äpplena eller jämföra olika årgångar osv...men det är ju ett intressant matematiskt problem
Bastardo
Medlem
Wow! Du är mycket duktig i matte, det är inte jag, men jag räknar snabbare i huvet än ’nästan’ vem som helst som använder till exempel mobilen osv.
Främst dividera och multiplicera etc. och så klart inga mastodontsiffror … Det är bra hjärngymnastik och så är också att skriva dagligen på tre olika språk, och att försöka få texten så felfritt som är normalt möjligt. Därför ändrar jag min text flera gånger under resan.Seriously: Det är härligt att ni engagerar i gubbens poängfrågor … Huvudsaken är att ni förstår att det är en ganska väsentlig skillnad mellan olika poängskalorna och de är inte precis linjära med varandra. Dock kan jag numera utantill Munkis betyg gentemot 100-poängskalan.
P.S. Människor som har Savantsyndrom rår man inte över … så klart.
Bastardo
Medlem
Och här kommer en ny fråga, som mig veterligen har inte diskuterats här förut.
Ni som är rieslingkännare, anser ni att den här rankingen är rättvis?
Ämnet är så oerhört brett att det går inte ha någon klar bild av det hela, knappast ens, om man är någorlunda specialist med inriktningen tysk riesling.
Och en annan fråga på köpet: är den här källan pålitlig, och om inte, vilken källa är den bästa om man vill få neutral och så korrekt information om sådana saker som bara möjligt.
Hur kan den här producenten kunnat få så dålig betyg här?
www.weingut-willi-schaefer.de
Ni som är rieslingkännare, anser ni att den här rankingen är rättvis?
Ämnet är så oerhört brett att det går inte ha någon klar bild av det hela, knappast ens, om man är någorlunda specialist med inriktningen tysk riesling.
Och en annan fråga på köpet: är den här källan pålitlig, och om inte, vilken källa är den bästa om man vill få neutral och så korrekt information om sådana saker som bara möjligt.
Hur kan den här producenten kunnat få så dålig betyg här?
Weingut Willi Schaefer – Riesling unites our family for generations, with nature and around the world.
www.weingut-willi-schaefer.de
Last edited:
Wintermute
Medlem
Jag gick ned en sväng i källaren, men hittade inte någonting över 1800 g. En reflektion är att det verkar vara tyngre flaskor i premiumsegmentet, men att det inte är entydigt.
Bastardo
Medlem
Jag skrev först vinnamnet fel, det var alltså den här flaskan som vägde 1952 gram:
Leonardo da Vinci 1502 Sauvignon Rubicone Uve portate Cesena 2022.
Jag kan försöka hitta flaskan som vägde ännu mer, men dock bara några få gram ändå, och ingen av flaskorna hör till de dyrare vinerna, utan precis tvärtom.
Kan inte förstå varför man väljer så tunga flaskor än i dag!
Skittunga flaskor, som är både ett irritationsmoment och ett miljöproblem, förknippar jag främst med viner i det lägre mellansegmentet från framförallt sydamerikanska länder typ Argentina och Chile. Går det att geografiskt ringa in problemet?
Jag har en Château Giscours 2009 i förrådet. Om man ska följa Cellartracker så börjar det brinna i knutarna för denna med ett drickfönster på 2015-2025. Visserligen var väl Margaux 2009 riktigt bra överlag men inte lika lagringsdugliga som 2010...men redan? Finns det någon input från de frekventa mogen-Bordeaux-drickarna här?
Bastardo
Medlem
Jag hör tyvärr inte i den klubben, men säger så här ändä:
Dejt med drinken senast -27, säger de lärda på mina källor …
|[”Round and polished and a pleasant drink but obviously simpler than most of the wines in this collecion of 2009 bordeaux.” 16 pinnar av självaste bossen …”|]
Källa: |[jancisrobinson|]
vintomas
Numera lågaktiv bloggare
Ja, drickfönster på CT är i de flesta fall bara att ignorera. Med bara en liten överdrift och aningen fördomar: verkar till hög % satta av amerikaner som inte provat mogna viner, fått sin gom förstörd av för mycket socker i allt, och borde hålla sig till öl och läsk.
Har varit uppe förut här på forumet. Många som gillar klassisk Bordeaux skulle säga att 16 år är för ungt snarare än för gammalt. Rätt lagrad är 25-30 år ingen ålder för en Bordeaux grand cru classé. Det finns ingen absolut övre gräns för klassisk Bdx som Giscours, utan det beror på korkkvalitet och tycke och smak.En gammal tumregel är: man bör vänta minst 10 år (efter skörd) med att dricka en bra Bdx (tänk grand cru classé eller cru bourgeois), men det är bra om man kan vänta längre. +5 år för de största vinerna (typ Château Margaux) och +5 år för särskilt tanninstinna årgångar eller vinstilar. Så applicerat på Giscours 09 gällde från 2019, men gärna längre. Château Margaux 09 från 2024.
Jag dricker ibland olika 00-talsårgångar av Bordeauxer som är enklare och lättare än Giscours 09. Hittills har ingen framstått som för gammal. Har under senaste decenniet druckit fler bra än dåliga 60- och 70-talare av blandad Bdx på gammalvinsprovningar och jag saknar snarast att jag inte har fler flaskor gammal Bdx (80-talet och bakåt) i min källare.
Allt detta gäller röd Bordeaux. Torr vit Bordeaux blir i många fall gammal och tråkig tidigare. Sauternes lever väldigt länge.
Last edited:
Bastardo
Medlem
Mycket bra och informativt skrivet, vintomas!Ja, drickfönster på CT är i de flesta fall bara att ignorera. Med bara en liten överdrift och aningen fördomar: verkar till hög % satta av amerikaner som inte provat mogna viner, fått sin gom förstörd av för mycket socker i allt, och borde hålla sig till öl och läsk.
En gammal tumregel är: man bör vänta minst 10 år (efter skörd) med att dricka en bra Bdx (tänk grand cru classé eller cru bourgeois), men det är bra om man kan vänta längre. +5 år för de största vinerna (typ Château Margaux) och +5 år för särskilt tanninstinna årgångar eller vinstilar. Så applicerat på Giscours 09 gällde från 2019, men gärna längre. Château Margaux 09 från 2024.
Jag dricker ibland olika 00-talsårgångar av Bordeauxer som är enklare och lättare än Giscours 09. Hittills har ingen framstått som för gammal. Har under senaste decenniet druckit fler bra än dåliga 60- och 70-talare av blandad Bdx på gammalvinsprovningar och jag saknar snarast att jag inte har fler flaskor gammal Bdx (80-talet och bakåt) i min källare.
Allt detta gäller röd Bordeaux. Torr vit Bordeaux blir i många fall gammal och tråkig tidigare. Sauternes lever väldigt länge.
Nu har vi facit som duger. Även för mig, som inte når på den här nivån …
P.S. JR är inte så lätt kvinna att tillfredställa … verkar det som. Kolla här vad andra bedömare tycker om vinet:
Last edited: