Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Dags för lite konsumentupplysning! Hur är egentligen Chateau Blaignan 2016 som säljs för ringa 121 kr i BS. Och som enligt uppgift fått hela 92 poäng av självaste James Suckling.

Vinet som ligger närmast till hands att jämföra med är Chateau des Trois Manoirs 2012 som såldes för ungefär samma pris i vintras. Det vinet är betydligt lättare än Blaignan, och har mognat fram långt längre. På det vinner det i min bok i dagsläget.

Men Blaignan är inte utan kvaliteter.
IMG_3829.jpeg
Bra koncentration för priset, men lite charmlöst för tillfället. Saknar komplexitet och är såklart inget packat vin. Och självfallet inte värt i närheten av 92 poäng. Men kanske 85?
Allt finns där, syra och tanniner. Känns som mer Merlot än CS. Spontant är det lite likt Chateau Coufran som såldes som härtappat i min tidiga vindrickarålder.

”Allt riktigt bra vin är dyrt men allt dyrt vin är inte bra” som farsan brukar säga. Men till det priset så tror jag faktiskt det kan vara värt att glömma bort en låda i källaren i 5-10 år. Vore kul att prova det emot min hus-Bordeaux La Tour de By men det får bli i helgen
 
Last edited:

buteljen

Medlem
1720100099950.jpeg


1720100227015.jpeg


Vertikalprovning Château Mouton-Rothschild 🤩❤️💯.

2007 - 81% CS, 19% Merlot
Kompakt med ungdomligt babyfett kvar. 07 är ju ingen toppenårgång men det här är verkligen fantastiskt bra. Drack detta även för två år sedan och var lika förtjust då. Bästa vinet för kvällen enligt mig 👏🍷

2004 - 69 % CS, 15 Merlot, 13% CF, 3% PV
Klassisk Bx. Elegant, trevlig längd, bra balans. Drag av mint.

1997 - 80 % CS, 5% Merlot, 4% CF, 1% PV
Lite vegetativ/grön, blekare, lite tunn, slankare kropp, högre syra och en medioker finish. Inte det bästa vinet i uppställningen.

1990 - 80% CS, 10% Merlot, 10% CF
90 var en fantastisk årgång men någon har skrivit att “this has always been a disappointing Mouton considering the vintage”. Utvecklad med tertiära toner. Kändes lite tunn.

1989 - 78% CS, 14% CF, 8% Merlot
Härligt mogen. Läder, grafit, stadiga tanniner, lång eftersmak, bra balans, liten sälta i finishen.

1986 - 80% CS, 10% Merlot, 8% CF, 2% PV
Har fått många 100%-are, men denna flaska var tyvärr inte helt ok. Liten defekt som kommer och går.

1937 - syntes redan i flaskan att den var off. Kapsejsade fullständigt men var kul att prova.

2010 - Chateau Clerc Milon
Kom lite bort i sällskapet
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Mitt livs bästa Rumänska Pinot noir under fasta. Tillika årets vinland nummer 32.

PXL_20240704_163502155.PORTRAIT.jpg


Bra val!
2021 Clos Buzao Pinot Noir Reserve, Rumänien, 88p
Lätt och ljusröd i nyllet.
Nosen skriker och vrålar PN, men på ett mycket diskret och finstämt vis. Det vackraste med detta vin.
I munnen är det mest negativa jag kan säga: en liten russinig aspekt på frukten. Annars perfekt för alla dem därute som gillar avskalade tanniner (det finns några små) och snipiga syror.

Bättre PN än alla AOC Bgn jag någonsin lidit och förmodligen en bra 'ringer' vid en provning av Bgn Villages.

Ett mycket bra vin, men kanske inte fullt uppskattat i detta hushåll.

Dracks till ett avsnitt av Inspector Lewis, S4.

Etiketten säger också: 'Dealurie Munteniei' orkar inte Googla. Har förmodligen lagt upp det fel på CT. *suck*
...och nån snubbe med en fånig gloria... Orkar inte Googla.
Dricker för få enkelt upplagda CT-viner...
 
Last edited:

The Wall

Medlem
2022 Dashe Dry Creek Valley Reserve Zinfandel

StandArt; lite bränd/knäckig doft och en slags svårplacerad krydda (muskot? spiskummin?). Intensivt stick av alkohol. 14,5%. Famlar efter bättre referenser, men hittar ingen.

Munnen; eldigt och intensivt och när gombranden lagt sig finns det en viss kvardröjande beska. Först lämnar, elden, sedan sötman och kvar sitter man med beskan i gommen. Det finns lite tanniner som famlar runt. Påminner lite om en ouppfostrad pinotage minus 85% av obehaget som följer med pinotage.

Inte riktigt lik den unga, ofta överdrivet, syltsaftiga zinfandel som jag förväntade mig. Undantag från sylten finns givetvis, åldrad Ridge är det bästa exemplet på detta.

Dashe befriar kontot med 351 kronor och med tanke på prestandan känns det i dagsläget som ett överpris. Kanske blir bättre om ett tiotal år (”is capable of aging for 10 or more years in bottle” enligt baksidesetiketten), men jag är i nuläget inte övertygad. Den som köper en flaska och övertygar mig om 10 år får pengarna tillbaka av mig.

Och varför köptes och korkades denna upp? Tja, hustrun hade lagat pulled pork och jag kände för ett oprövat alternativ till Sierra Nevada Pale Ale. Nåja, om man ignorerar gommens nyfikenhet riskerar man att fastna bland de vanliga druvklasarna och kommer aldrig att upptäcka något nytt så då får man trots allt uthärda några smakmässiga farthinder emellanåt.
IMG_4337.jpeg

Ett vin som gjort för ute-Dashe-t på landet.
 

Patrik Sellin

fd Innertällmo Bryggeri
Ombesiktning av ett par viner från de senaste släppen:
lismore saint anthelme.jpg

Lismore Age of Grace Viognier 2022. Då:
"N: Smör, jasmin, lavendel och snäckskal.
M: Smör, vanilj, ananas, melon, sten, lavendel och jasmin. Stenigt och blommigt med fet tropisk frukt. Bra syra för att vara en viognier. 90-92p"
Nu: allt stämmer, det finns även en del citrustoner. Smakar mycket mer Chardonnay, och en riktigt bra sådan, än Viogner. Har de satt på fel etiketter? Mycket njutbart vin. Minst 92p, kanske 93p
Berthollier Chignin Bergeron Saint Anthelme 2020. Då:
N: Rök, kryddpeppar, hyacint och melon.
M: Citron, saffran, övermogna äpplen och honungsmelon. Charmigt, svalt och koncentrerat med snygg frukt och integrerad alkohol. 90-92p
Stämmer hyfsat. Vinet är ganska fett med en charmig sälta. Med luft kommer det apelsin och pomerans. Syran är lägre än i Lismore, men tillräcklig för att det ska hålla ihop och bra för att vara Bergeron. Ett komplext och spännande vin, inte fullt så insmickrande som Age of Grace, men fortfarande mycket bra. Förtjänar inte att vara hyllvärmare på Systembolaget. Av de 480 flaskor som släpptes i mars finns det 125 kvar online. Kanske inte så inne med viner från Savojen just nu? Jag har dock upptäckt att jag generellt ger bra betyg till de som släpps. Betyget hamnar i toppen av det tidigare intervallet: 92p
 

Akimchik

Medlem
Vilken fantastisk flight du hade, @buteljen. Att få dricka så många olika årgångar av Mouton är ju otroligt. Jag har själv bara haft möjligheten att prova Mouton en gång, och det var just en 2004. Min upplevelse var att den hade en något slankare kropp och saknade den komplexitet och fyllighet som jag förväntar mig från en klassisk Bordeaux. När jag ser tillbaka på mina egna anteckningar, verkar det som att det är en av de sämre flaskorna jag haft från just "the first growth"

Hur skulle du säga att Mouton står sig i jämförelse med Lafite och Latour? Jag skulle verkligen vilja höra dina tankar kring detta, särskilt med tanke på din senaste erfarenhet.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Vilken fantastisk flight du hade, @buteljen. Att få dricka så många olika årgångar av Mouton är ju otroligt. Jag har själv bara haft möjligheten att prova Mouton en gång, och det var just en 2004. Min upplevelse var att den hade en något slankare kropp och saknade den komplexitet och fyllighet som jag förväntar mig från en klassisk Bordeaux. När jag ser tillbaka på mina egna anteckningar, verkar det som att det är en av de sämre flaskorna jag haft från just "the first growth"

Hur skulle du säga att Mouton står sig i jämförelse med Lafite och Latour? Jag skulle verkligen vilja höra dina tankar kring detta, särskilt med tanke på din senaste erfarenhet.
Inte ens Parker klarar av att blint urskilja 1er Cru från de andra bästa Bdx-slotten, även om man håller sig till en uttalad årgång och vinerna serveras sida vid sida.

Objektivt: Det är mer en prisskillnad än en kvalitetsskillnad.
Känslomässigt: Fan va bäst!

Det enda man kan säga är att under dåliga årgångar gör de riktigt bra ifrån sig. Tex har de råd att flyga helikoptrar över druvorna för att skaka bort dagg och regndroppar. De har råd att med grävskopor ändra på vingårdarnas dränering...

Men, under bättre årgångar i Bdx försvinner de dyraste i mängden av bra druvjos.

Har hitintills inte varit på en enda blindprovning där någon korrekt utropat ett vin som Premier Cru Bdx. Men, jag har bara provat och blindprovst vin sedan 1983.

Ur ett annat perspektiv
Varför vill någon betala överpris för ett mindre uselt vin från en dålig årgång än ett riktigt bra vin till REA-pris från en bra årgång i Bdx?

Skulle ju rent objektivt kunna översättas till idioti eller Gallimathias.
 
Last edited:
Så kom matchen som hela Europa väntat på. Och det är helt orelaterat till fotboll.

Bordeauxen som är obegripligt billig på SB trots 92 poäng i staterna och ett antal år på flaska, Chateau Blaignan 2016. I andra ringhörnan står min gamle vän La Tour de By 2019.

La Tour de By
har sin karakteristiska askfat, hästskit, järnspikston som jag älskar men den faller faktiskt platt mot Blaignan. Den sistnämnda är så mycket tätare, längre och mer raffinerad. Men ändå 100% Bordeaux. Flaskan är redan full med sediment.

Chateau Blaignan gör runt 50.000 lådor per år och något organiskt eller ekologiskt finns inte på kartan. Och detta är inget vin man bjuder som överraskning på vinprovning. Men som Steak Frites-vin för 121 kronor är det sjukt prisvärt. Det finns rätt tuffa tanniner kvar och om man har tur finns rätt många poäng att vinna med lagring.

Slottet på etiketten är rivet och ersatt med en modern industribyggnad.

IMG_3833.jpeg
 
Last edited:
Så kom matchen som hela Europa väntat på. Och det är helt orelaterat till fotboll.

Bordeauxen som är obegripligt billig på SB trots 92 poäng i staterna och ett antal år på flaska, Chateau Blaignan 2016. I andra ringhörnan står min gamle vän La Tour de By 2019.

La Tour de By
har sin karakteristiska askfat, hästskit, järnspikston som jag älskar men den faller faktiskt platt mot Blaignan. Den sistnämnda är så mycket tätare, längre och mer raffinerad. Men ändå 100% Bordeaux. Flaskan är redan full med sediment.

Chateau Blaignan gör runt 50.000 lådor per år och något organiskt eller ekologiskt finns inte på kartan. Och detta är inget vin man bjuder som överraskning på vinprovning. Men som Steak Frites-vin för 121 kronor är det sjukt prisvärt. Det finns rätt tuffa tanniner kvar och om man har tur finns rätt många poäng att vinna med lagring.

Slottet på etiketten är rivet och ersatt med en modern industribyggnad.

Visa bifogad bild 32360

2015 Blaignan finns hos dansken för ca 190 för dubbla volymen. Brukar dessutom ofta finnas med över 30% rabatt.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Besök på ny restaurang i veckan. Fantastiskt härligt att få njuta en ny syn på mat ur ett kvalitets perspektiv.

Chez Kentaro (Länk på Eng) levererar klassisk fransk fine dining. De accepterar bara tre följen per kväll och befinner sig ett stenkast från tågstationen Kita Kamakura, ca 40 min från Tokyo och 15 minuter från där vi huserar. Kocken har gjort en formidabel resa vad gäller studier och inlärning. Och eftersom han bla utbildade sig i Languedoc, tog vi med oss detta vin:

PXL_20240705_092747272.jpg


2006 Cuvée Elise, Château Rombo, 93p
Otroligt bra!
Älskar Syrah med Grenache och Carignan.

Tanken var att ploppa 2003 av detta vin, men vår flaska var extremt korkskadad...


...och här är några av plattorna från minsta menyn, ca 490 kr per pers. BYOB-fee: 225 kr per flaska.

PXL_20240705_094031985.jpgPXL_20240705_095437519.jpgPXL_20240705_100726522.jpgPXL_20240705_102941444.jpgPXL_20240705_104251173.jpgPXL_20240705_104345653.jpg


Väl hemma var det verkligen sommartider hej hej för en Sancerre!
Ett intensivt och fabulöst gott Sb utan kattpiss.
PXL_20240705_155058939.jpg


2022 Domaine Michel Thomas Sancerre Lachaume, 90p
En ovanligt väl prissatt Sancerre här i Japan. Intensiv och med snygg mineralitet. Flaska 2/3 och jag skall ge mig i kast med att hitta fler.

...fö ramlade jag in på en japansk nätbutik med över 60 (!) olika Muscadetter. Blir väl #EnAvVarje till att börja med...
 

pinoten

Medlem
2022 Domaine Michel Thomas Sancerre Lachaume, 90p
En ovanligt väl prissatt Sancerre här i Japan. Intensiv och med snygg mineralitet. Flaska 2/3 och jag skall ge mig i kast med att hitta fler.

...fö ramlade jag in på en japansk nätbutik med över 60 (!) olika Muscadetter. Blir väl #EnAvVarje till att börja med...
Ah, Michel Thomas...det fanns en mycket trevlig Sancerre rosé på bolaget fram till och med årgång 2020, sen försvann den. Är nog bland topp tre rosé för mig.
 
IMG_4025.jpeg


Sommartugedekantering (2h) av BDX-andravin inköpt för €26,95 på Carrefour för en dryg vecka sedan. Kan det bli bättre?

Knappast. Le Marquis de Calon-Segur 2018 levererar på topp. Djup, rödlila färg. Doften är dämpad, men smakmässigt är den full med energi och rik på mörka bär. En del lakrits, ceder och övriga klassiska Bordeaux-markörer. Fina syra och bra tanniner som balanserar upp det hela. Medium- till full kropp med lång eftersmak. 53 % Merlot och 47 % Cab Sav. Hedonistisk.
Detta är otroligt bra, spöar många förstaviner. Skulle vara kul att prova blint mot just några bättre slottsviner. Orimligt bra QPR. 93-94p.
 
Ombesiktning av ett par viner från de senaste släppen:
Visa bifogad bild 32344
Lismore Age of Grace Viognier 2022. Då:
"N: Smör, jasmin, lavendel och snäckskal.
M: Smör, vanilj, ananas, melon, sten, lavendel och jasmin. Stenigt och blommigt med fet tropisk frukt. Bra syra för att vara en viognier. 90-92p"
Nu: allt stämmer, det finns även en del citrustoner. Smakar mycket mer Chardonnay, och en riktigt bra sådan, än Viogner. Har de satt på fel etiketter? Mycket njutbart vin. Minst 92p, kanske 93p
Berthollier Chignin Bergeron Saint Anthelme 2020. Då:
N: Rök, kryddpeppar, hyacint och melon.
M: Citron, saffran, övermogna äpplen och honungsmelon. Charmigt, svalt och koncentrerat med snygg frukt och integrerad alkohol. 90-92p
Stämmer hyfsat. Vinet är ganska fett med en charmig sälta. Med luft kommer det apelsin och pomerans. Syran är lägre än i Lismore, men tillräcklig för att det ska hålla ihop och bra för att vara Bergeron. Ett komplext och spännande vin, inte fullt så insmickrande som Age of Grace, men fortfarande mycket bra. Förtjänar inte att vara hyllvärmare på Systembolaget. Av de 480 flaskor som släpptes i mars finns det 125 kvar online. Kanske inte så inne med viner från Savojen just nu? Jag har dock upptäckt att jag generellt ger bra betyg till de som släpps. Betyget hamnar i toppen av det tidigare intervallet: 92p

Läste detta. Tänkte direkt - jag älskar ju alp-roussanne! Och har gillat tidigare årgångar av både Saint Anthelme och kanske ännu mer Les Salins. Sagt och gjort - beställde en flaska. Gick sedan ner i källaren och letade efter något annat. Varpå jag hittade några flaskor av just detta vin. Vi öppnade en flaska och den var verkligen härlig. Oerhört lyxig och elegant på näsan. Skönt fyllig och Akaciahonungskomplex i munnen med mycket drickglädje. Höghöjdsroussannne kan ju annars kännas litet tunn på gommen och få något av bittermandelsbeska på slutet. Detta är verkligen ett undantag. Soligt läge enligt vinmakarnas hemsida. Kan verkligen rekommendera Les Salins som kostar typ lika mycket men har ett ännu mer elegant uttryck. Beställde sen en Lismore även om jag inte riktigt går igång på Viognier.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
@pinoten skrev:
Ah, Michel Thomas...det fanns en mycket trevlig Sancerre rosé på bolaget fram till och med årgång 2020, sen försvann den. Är nog bland topp tre rosé för mig.

Har själv blivit kär i Rose d'Anjou på druvan Grolleau. Men, har druckit alldeles för lite rosé från Sancerre. Skriver upp det på inköpslistan!
 
Last edited:

Drucket

Medlem
Så kom matchen som hela Europa väntat på. Och det är helt orelaterat till fotboll.

Bordeauxen som är obegripligt billig på SB trots 92 poäng i staterna och ett antal år på flaska, Chateau Blaignan 2016. I andra ringhörnan står min gamle vän La Tour de By 2019.

La Tour de By
har sin karakteristiska askfat, hästskit, järnspikston som jag älskar men den faller faktiskt platt mot Blaignan. Den sistnämnda är så mycket tätare, längre och mer raffinerad. Men ändå 100% Bordeaux. Flaskan är redan full med sediment.

Chateau Blaignan gör runt 50.000 lådor per år och något organiskt eller ekologiskt finns inte på kartan. Och detta är inget vin man bjuder som överraskning på vinprovning. Men som Steak Frites-vin för 121 kronor är det sjukt prisvärt. Det finns rätt tuffa tanniner kvar och om man har tur finns rätt många poäng att vinna med lagring.

Slottet på etiketten är rivet och ersatt med en modern industribyggnad.

Visa bifogad bild 32360

La Tour de By väcker starka vinbloggarminnen till liv. Här är ett 17 år gammalt inlägg om årgång 2004, ett vin som gjorde rundor i vinbloggosfären på den tiden (ursäkt på förhand för over-the-top-prosan, men vinbloggandet handlade mer om att ha kul än något annat):

Du är en svettig dräng som står i stallet och mockar efter korna. Du hör fruktansvärda skrik. Du rusar ut ur stallet och sätter fart mot avgrundsvrålen, de kommer från det rostiga plåtskjulet. Du har bråttom, tänker dig inte för, välter ut hinken med jästa körsbär som står ivägen, knuffar omkull pigan och hennes bricka med din lunch: nybakt bröd, nyskördade grönsaker och en prilla snus. Du sparkar upp den skeva dörren till skjulet och en fruktansvärd scen möter dig: alla är döda, jordgolvet är täckt av blod och kroppsdelar. Det svartnar, du faller med ansiktet före rakt ner i jord, rost och blod - du har just druckit ett glas 2004 Château La Tour de By (134 kr).



Detta vin har redan uppskattats av Finare Vinare och Frankofilen [senare även av Konjären], och vi kan inte vara sämre. Trots det nyliga finbordeauxsläppet är detta inte ett adligt vin utan en simpel cru bourgeois. Vi häller upp. I näsan: blodiga köttbitar, rostig järnspik, stall, grönsakstoner, saltlakrits, brioche och lite jästa körsbär i bakgrunden. I munnen: mer blod, mer järn, en prilla - "Med ett schysst järnrör kan man slå hela världen med häpnad" - medelfylligt, knastertorrt, läskande stöddiga syror, lite bittermotstånd och salt. Inte så långt, men vad gör det till maten.

Detta är för de väderbitna, konservativa bordeauxfansen som tycker att hedonistiska fruktbomber är Satans påfund. Själv tyckte jag det var ett utmärkt matvin och en salt grönmöglig St Agur harmoniserade perfekt med vinet. A var mer reserverad, lite för mycket massmord på bondgård för henne.

Addendum: Konjären inser att detta vin uppskattas av en liten men selekt skara och finner sig transporterad till Shakespeares Henry V och hans "band of brothers." Jag kan inte motstå frestelsen att begå våld på Shakespeare:

We few, we happy few, we band of bloggers;
For he to-day that drinks this blood with me
Shall be my brother; be he ne'er so vile,
This day shall gentle his condition;
And gentlemen in Sweden now-a-bed
Shall think themselves accurs'd they were not here,
And hold their manhoods cheap whilst any speaks
That drank with us La Tour de By.


La Tour de By 2004 på vinbloggen Drucket
 
La Tour de By väcker starka vinbloggarminnen till liv. Här är ett 17 år gammalt inlägg om årgång 2004, ett vin som gjorde rundor i vinbloggosfären på den tiden (ursäkt på förhand för over-the-top-prosan, men vinbloggandet handlade mer om att ha kul än något annat):

Du är en svettig dräng som står i stallet och mockar efter korna. Du hör fruktansvärda skrik. Du rusar ut ur stallet och sätter fart mot avgrundsvrålen, de kommer från det rostiga plåtskjulet. Du har bråttom, tänker dig inte för, välter ut hinken med jästa körsbär som står ivägen, knuffar omkull pigan och hennes bricka med din lunch: nybakt bröd, nyskördade grönsaker och en prilla snus. Du sparkar upp den skeva dörren till skjulet och en fruktansvärd scen möter dig: alla är döda, jordgolvet är täckt av blod och kroppsdelar. Det svartnar, du faller med ansiktet före rakt ner i jord, rost och blod - du har just druckit ett glas 2004 Château La Tour de By (134 kr).



Detta vin har redan uppskattats av Finare Vinare och Frankofilen [senare även av Konjären], och vi kan inte vara sämre. Trots det nyliga finbordeauxsläppet är detta inte ett adligt vin utan en simpel cru bourgeois. Vi häller upp. I näsan: blodiga köttbitar, rostig järnspik, stall, grönsakstoner, saltlakrits, brioche och lite jästa körsbär i bakgrunden. I munnen: mer blod, mer järn, en prilla - "Med ett schysst järnrör kan man slå hela världen med häpnad" - medelfylligt, knastertorrt, läskande stöddiga syror, lite bittermotstånd och salt. Inte så långt, men vad gör det till maten.

Detta är för de väderbitna, konservativa bordeauxfansen som tycker att hedonistiska fruktbomber är Satans påfund. Själv tyckte jag det var ett utmärkt matvin och en salt grönmöglig St Agur harmoniserade perfekt med vinet. A var mer reserverad, lite för mycket massmord på bondgård för henne.

Addendum: Konjären inser att detta vin uppskattas av en liten men selekt skara och finner sig transporterad till Shakespeares Henry V och hans "band of brothers." Jag kan inte motstå frestelsen att begå våld på Shakespeare:

We few, we happy few, we band of bloggers;
For he to-day that drinks this blood with me
Shall be my brother; be he ne'er so vile,
This day shall gentle his condition;
And gentlemen in Sweden now-a-bed
Shall think themselves accurs'd they were not here,
And hold their manhoods cheap whilst any speaks
That drank with us La Tour de By.


La Tour de By 2004 på vinbloggen Drucket
Håll inte igen!
 
  • Haha
Reactions: Jos
Faktum är att nu har jag druckit tre flaskor Blaignan på en vecka, helt själv. Barnen ställer ju inte upp. Tur man har semester. Och nu är jag rätt trött på det vinet och längtar efter La Tour de By igen. Beskrivningen av vinet stämmer rätt bra fortfarande. Det är kanske Sveriges kortaste eftersmak men det man får är bedårande 😊

Öppnade en nysläppt Tahbilk Marsanne Museum Release 2017. Otroligt udda vin. Det första som strömmar emot en är en tydligpetroleumdoft. Men i munnen är vinet inte det minsta åldrat. Blir lite mismatch i mitt huvud. Doften är 90+, smaken lite banal. Ett kul vin dock 👍
 
Toppen